raol

Produktnamn? Pris?

Färg på röken? Vit? Blå? Grå? Svart?

En variant är ju att köpa en lös induktionsplatta och använda den när landströmmen är inkopplad. Kompisarna köpte en sån på 1500 W och den funkade toppen för mycket av matlagningen. De var nästan bara i gästhamn ändå, pga barn som inte trivdes i naturhamnsmiljö.

Min personliga erfarenhet är att Yes, av nån anledning, är extremt svårt att skölja bort. Det är ett av flera skäl till att jag aldrig använder det för handdisk. Det är liksom en "fet" hinna av tvålen kvar trots många sköljningar. Jag använder ett annat medel för handdisk som är precis lika effektivt mot smuts, men som också sköljs bort med en enkel spolning. Av det skälet skulle jag starkt avråda från att använda just Yes på segel!

Har man en stor batteribank så blir ju strömmen fördelad över flera batterier, så om ett enskilt batteri maxar på 100 A och man vill dra 100 A så kommer det bara bli 50 A per batteri om man har två. Eller 33 A om man har tre. Osv. En större batteribank ger också bättre marginaler för sånt här, så klart. Om vi bortser från kostnaden för grova kablar, en inverter som klarar 1500-2000 W och en stadig batteribank, så kan man ändå räkna på ungefär hur mycket batterikapacitet som krävs för olika saker. Batteri -> inverter -> 230 V: ~85 % verkningsgrad Vattenkokare -> vatten: ~75 % verkningsgrad Totalt ca 60-65 % verkningsgrad Att värma en liter vatten från 20 till 100 grader (räknar att en typisk färskvattentemp sommartid är 20 grader) kräver ca 335 kJ. Totalverkningsgraden gör att det krävs 500-550 kJ, låt säga 550 för det blir en del ångbildning. Vid 12 V nominell spänning motsvarar 550 kJ knappt 13 Ah. På en induktionshäll skulle jag räkna upp det där med 20-30 procent eftersom förlusterna är större där. Och detta är bara för att koka upp vatten till kokpunkten, t ex för att göra te eller kaffe. Effekten som behövs för att hålla kokande vatten kokande är svårare att räkna på, för en del av förlusterna är genom strålning från kokkärlets ytor och vattenytan och det mesta är från ångbildning. Men jag har hittat lite värden som jag räknat om till en liter kokande vatten i blank kastrull med lock på. Då handlar det, väldigt grovt räknat, om ca 70-100 W för att hålla koket igång (utan lock krävs det ca sex gånger mer effekt!). Ris, potatis och pasta kan man väl i snitt räkna behöver koka 20 minuter, så 100 W i 20 min innebär knappt 3 Ah. Värma upp en stekpanna för att steka lite kött, fisk eller grönsaker kräver inte så mycket eftersom det är så lite värmekapacitet i metallen och relativt lite massa i maten. Här höftar jag bara, men 10 Ah bör räcka för normal stekning. I runda slängar 20 Ah för en enklare måltid då, enligt mina antaganden, avrundningar och beräkningar.

Så sent som i mitten av 00-talet, när jag senast skaffade pass, var ett eget, medhavt passfoto ok. Jag tog det i en lokal fotobutik där jag fick en karta med bilder i rätt storlek. De enda kraven jag minns var att ena örat skulle synas och att man skulle ha huvudet vridet lite åt sidan. Sen var det vissa mått mellan ögon och huvudets höjd som skulle vara uppfyllda, men det var ju mer tekniska saker som inte påverkade hur man såg ut. Jag hade visat om jag bara visste var det gamla passet ligger. Det kan ha slängts i samband med nån rensning.

Eftersom jag ju har en Axiom också, med enbart pekskärm, så har jag god erfarenhet av båda. Jag föredrar pekskärm i de flesta fall. Inga problem att använda den som jag märkt av. Men det kanske är annorlunda om man åker snabbt i en skumpig motorbåt. I segelbåt är det sällan särskilt skumpigt, utan mer sävligt. Element-knapparna kan man nog manövrera samtidigt som man stöttar handen mot nåt för att stabilisera, och på så vis använda även när det är stökigt. Men allt tar längre tid att göra med knappar, det går inte att komma ifrån. Lägga ut en rutt tar några sekunder i Axiom, men flera minuter för samma sak i Element. Eftersom vår användning av Element egentligen bara är för ekolodet så spelar det ingen större roll, men har man Element som primär/enda plotter kanske man lessnar på vissa moment snabbt. Ett par prisklasser upp finns Axiom Pro, som har pekskärm och separat knappsats så man kan göra båda, men det kostar ju... Att inte kunna spegla är nåt jag framför allt saknar eftersom det hade varit kul att kunna spela in video av ekolodsbilden. Har man den som plotter primärt kanske man vill kunna se sjökort och annat när man sitter inne i båten och inte är vid styrplatsen, men där får man ta sig en funderare på hur stort det behovet är...

Jag har en Element 7 HV. Frågan är om det du vill veta är så specifikt att det måste vara exakt samma modell, eller om jag kanske kan svara på en del? Nåt särskilt du undrar? Jag skaffade den när det visade sig att en Element 7 HV plus avancerad ekolodsgivare (HV-300) kostade mer eller mindre samma som enbart motsvarande ekolodsgivare för den Axiom 9 RV vi redan hade. En extra komplett plotter för ekolod, som också kan agera vanlig plotter som reserv, kändes bättre än att samla allt i en Axiom. Jag är nöjd med den på alla vis förutom att den inte har möjlighet till att skicka skärmbilden till en annan enhet, som mobil eller surfplatta. Det går från Axiom.

Jag skulle tro att biltillverkarna förbättrar detta genom bättre styrning av drivningen så däcken inte mikrospinner lika mycket.

Vad jag läst om detta så är det inte körstil utan att bara det faktum att det är starka elmotorer som driver hjulen som ger det högre slitaget. Elbilar är kanske lite tyngre, men en vanlig Volvo med diesel väger väl ändå en bra bit över två ton som det är. Mycket mer tror jag inte en typisk elbil väger. Ja, batterier är tunga, men å andra sidan är en förbränningsmotor, drivlina och bränsletank också det, så skillnaden är nog rätt liten. Moderna bilar är så extremt överbyggda att det mesta ändå är annat än det som ger framdrivningen som väger.

Tydligen slits däck mycket snabbare på elbilar pga att motorerna har mycket mer vridmoment och orsakar mer spinn.

Nej, du har helt enkelt inte hållit dig uppdaterad. Det du skriver stämde för 20-30 år sen. Men så är det inte i dag. Ny teknik gör att gamla sanningar inte längre är sanningar. Det gäller t ex svängmassa, som i dag ganska enkelt emuleras på elektrisk/elektronisk väg så att man inte är beroende av stora roterande turbiner och liknande. Kul att du nämner just Uddevalla. En kommun som väldigt aktivt motarbetat den vindkraft som är en del av lösningen på problemet. Ironin är enorm! Våra reservkraftverk är i dag utomlands. Det är det upplägget vi har i dag, där vi tidigare behövde ha massa kostsam överkapacitet inhemskt. Med en större elmarknad blir vi mindre känsliga för lokala produktionsavbrott. Kostnaden för att ha reservkraftverk och stor överkapacitet är garanterat mångfalt större än det extra som elen kostar pga prissättningen på den större marknaden. Enstaka år kan det vara sämre, men inte över tid. Fördelen med en större elmarknad är att det stora överskottet vi har i Sverige kan säljas för en bra förtjänst utomlands, och dessutom som bonus minska koleldningen där, för det är Polen och Tyskland vi i första hand säljer till. Det finns nästan bara fördelar med det upplägget.

Ja, okunskapen är stor. Sverige är stor nettoexportör av el. Det råder nästan aldrig brist, ens när det är som kallast. Ungefär 30 procent av all el som produceras i Sverige exporteras. Och där finns också anledningen till att det varit dyrt - den gemensamma elmarknaden. Brister på andra håll leder till att priserna sätts utifrån det, inte utifrån lokala förhållanden eller lokal efterfrågan. Priserna i Sverige har alltså inte varit höga pga elbrist här, mer än möjligen några enstaka dygn per år. Svängmassa är relevant, men kan i dag emuleras på elektrisk/elektronisk väg, så det funkar fint även med produktion utan turbiner, som t ex bränsleceller. Planerbarheten är inte så relevant som många inbillar sig. Det är för det första nästan aldrig vindstilla överallt samtidigt, och i synnerhet till havs blåser det för det mesta, och både starkare och stadigare. Men när vindkraften producerar mycket behöver inte vattenkraften släppa genom lika mycket från magasinen, så där sker en indirekt energilagring av vindkraftens produktion, och den skapar en mycket bättre "planerbarhet" än vad det skenbart verkar. Livslängd, tja, många verk har stått mycket längre än 10-15 år, så det argumentet håller väldigt dåligt. Kommunernas motstånd ja, där har vi ett av grundproblemen. Det kommunala vetot måste självklart avskaffas helt och hållet. En liten småpåve i en kommun ska inte få stjälpa viktig energiproduktion för ett helt land. Det är verkligen helt galet att det tillåts fortgå! Kommuner borde bara få ha nån som helst konsultations/beslutanderätt inom 300 m från strandkanten. Resten av havet ska anses vara helt och hållet statligt, utan kommunal tillhörighet. När till och med den elintensiva industrins företrädare desperat ber regeringen om att satsa på vindkraft, och det snabbt, så tycker man nog att regeringen borde lyssna.

Elen räcker utan problem i Sverige, så länge bromsklossarna inom militären, högerpartierna och kommunhövdingar slutar motarbeta vindkraftsutbyggnaden. Det är det enda praktiskt möjliga och det snabbaste sättet att kraftigt öka eltillgången på kort (<15 år) sikt. Får man också till anläggningar nära vindkraftsparkerna för att göra vätgas av överskottsproduktion som sen används i bränsleceller när produktionen är lägre, så kan man öka totalproduktionen kraftigt, samtidigt som det blir jämnare över tid. Men för det krävs investeringar från statligt håll, och där saknas tyvärr viljan just nu. Elbilar kommer att ta över. Förbränningsmotorer som drivs med bättre bränslen har fortfarande många problem, som lokala utsläpp av partiklar, kväveoxider och andra föroreningar i lokal skala, plus buller. Elbilar är på inget vis ljudlösa (som många felaktigt tror - tvärt om låter de i 25-30 km/h och uppåt nästan lika mycket som andra bilar), men motorbullerkomponenten försvinner, och det gör skillnad i tät bebyggelse. Volvo säljer bara svindyra, vräkiga och närmast vulgära premiummodeller i dag, och siktar in sig på den välbeställda övre medelklassen i västländer. Där är elbilar nästan det enda som är intressant i dag. De vinner inget på att tillverka förbränningsmotorbilar. Många andra tillverkare har en bredare produktportfölj med allt från enkla småbilar till stora minibussar, och siktar även mot länder och befolkningsgrupper utanför den övre medelklassen i Europa och Nordamerika. Där fyller förbränningsmotorbilar fortfarande en funktion. För tunga landfordon och fartygstrafik är el inte rimligt på kort sikt (några årtionden), om inte nån fantastisk upptäckt görs inom batteritekniken. Där fyller renare bränslen som HVO100 och liknande en bra funktion.

Ja, men varför skulle man konstruera dem för en annan miljö än den tänkta? De jag har i min primära dator har samtliga vätskelager, som alltså saknar kulor/rullar och där "kontakten" mellan ytorna sker genom en tunn film av bärande och smörjande vätska. Vissa andra märken har magneter som gör att det saknas fysisk kontakt mellan ytorna. I båda fallen är livslängden enorm och ingen smörjning behövs. Billigare fläktar använder olika typer av lager med kulor, nålar, koner, rullar osv. En extremt välanvänd fläkt kan behöva smörjas, men typiskt sett handlar det om att minska ljudnivå mer än att den ska förhindras från att stoppa helt.

Datorfläktar jobbar dygnet runt, året runt i datorer, år efter år utan problem.

Fyra fläktar är monterade med rotationsplanet vertikalt (två i fronten till höger, en mellan kyltornen i processorkylaren och en i utblåset bak till vänster), och fem med rotationsplanet horisontellt (tre på vattenkylaren upptill och två i botten). Sen finns det fyra fläktar till, som inte är chassifläktar men som är konstruerade på samma sätt (en i horisontellt plan i nätaggregatet och tre i vertikalt plan i grafikkortet). Totalt tretton fläktar i den burken alltså. Det finns inga fläktar på marknaden i dag som inte förväntas kunna användas oavsett riktning. Jag följer den "världen" noga, och det skulle bli ett rejält hallå om det uppdagades att fläktar bara var gjorda för en viss riktning vid montering. Jag tror att problemen med montering i båt stavas fukt och salt. Det är fläktarna absolut inte gjorda för att klara av!

Datorfläktar är tänkta för installation i alla riktningar, i alla fall de senaste 10-15 åren, så det ska inte vara nåt problem. Då är det nog mer fukt och salt jag skulle vara orolig för. Men en enklare 12 V datorfläkt kan man köpa för 70 spänn, så man kan ju se den som en förbrukningsartikel likt ett oljefilter eller en impeller, och byta varje år eller när den eventuellt havererar. Här kan man se en installation med fläktar i alla riktningar:

Förnyade så sent som i januari. Inget problem. Bara nyinstallation som kan kräva det i vissa fall, men det går också att lösa med personligt besök på bankkontor.

Så mycket dumt med pass sen 2006 eller nåt, så jag har inte skaffat nåt sen dess. Körkort duger i Norden och längre tänker jag aldrig resa ändå.

Har nu mätt på kompisarnas båt. Det är faktiskt samma placering i längsled, så där fanns inte förklaringen till skillnaden. De har ca 250 mm mellan propelleraxelcentrum och underkant av skrovet. Vi har ca 192-193 mm. Lite mindre än jag mindes, men ändå plats för 18 tum om de skulle vilja, när vi bara får plats med 14. Då måste det vara så att 130S är ca 60 mm längre.

Beror extremt mycket på hur dyr bil man jämför med. Jag köpte min bil för 5000 kr. Det finns ingen elbil i världen som kan konkurrera med det om man räknar utgift per månad eller milkostnad när värdeminskning och annat är medräknat.

"Ny"

Exakt min tanke. Rätt så genomskinligt...

10 335 st! Plus åtta som har det som förnamn!!! (Sannolikt finns det väl inget överlapp där så nån "Ström Ström" hittar vi knappast...) https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/namn/bytaefternamn/sokhurmangasomharettvisstnamn.html