Jump to content
Saturday 18 May 2024

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    608
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by speljakt

  1. Vake är baserat på glycerin. Produkten har diskuterats här tidigare.
  2. Istället för propylenglykol provade jag förra året detta: https://www.vake.se/organisk-antifrostvatska/ Har inte upptäckt några nackdelar.
  3. Låter onekligen felkopplat. Och farligt. Finns en ordentlig landströmsinstallation med överströmsskydd och jordfelsbrytare?
  4. Med stor sannolikhet kommer det att finnas flytande drivmedel av dieseltyp av icke-fossilt ursprung som är tillåtna att använda. Typ HVO-diesel eller liknande, som ju redan idag finns på marknaden i mindre mängd. Oron borde väl snarare handla om vad dessa kommer att kosta om några år, med stor efterfrågan och otillräcklig tillverkningskapacitet, samt möjligen även brist på lämplig biomassa att tillverka från. Som segelbåtsåkare med kring 50 motortimmar/säsong (à 1,5 liter, högst) känner jag ingen större drivmedelsoro inför framtiden. Med en stor, snabb och törstig motorbåt hade jag nog gjort det...
  5. Var och en gör som den vill. Mitt råd i det här fallet, som ju handlar om att jämna ut/dölja färgskiftningar i träet orsakat av vatteninträngning, blir ändå att betsning före oljning ger större möjligheter att styra slutresultatet. Troligt är att de torra/ljusa partierna kommer at suga mer bets och följaktligen bli mörkare, vilken kan kräva ytterligare besting av de friska partierna för att jämna ut. Bets kan också blandas i fernissan, men man får då tänka sig för vid mellanslipningarna får att undvika flammighet.
  6. Tveksamt om detta är svartmögel, men oavsett vad det är så är mahogny ett betydligt känsligare träslag än teak vad gäller risken för fuktinträngning och nedbrytning av träet p g a röta. Prova att sickla ned ytan några tiondelar och se vad som händer. Går missfärgningen på djupet så får ni nog leva med den. I någon mån döljs den av efterföljande behandling. Betsning kommer före oljning. Sedan fernissa, många lager. Som nämns ovan så undviks sådant här i framtiden genom att inför varje säsong matta ned ytan och lägga på ett nytt lager fernissa.
  7. Om inte detta löser via säljaren (rimligt), så har jag en fluxgatekompass liggande, som kan byta ägare för en lämplig summa. Visserligen till en ST4000 rorkultspilot, men det bör vara samma pryl.
  8. Om Marincos intag är av den amerikanska "twist-n-lock"-typen, så bör det undvikas som pesten. Läs varför: https://marinehowto.com/shore-power-cords-smartplug-vs-1938/
  9. Så är det väl knappast. Däremot råder det sedan lång tid tillbaka brist på bredare platser (och överskott på långsmala). En konsekvens av att båtarna över tid blivit bredare. Det är dyrt att flytta pålar.
  10. Jag gissar nu, men det du kallar för "regulatorn från generatorn" är förmodligen något annat, kanske en skiljediod. Regulatorn är oftast integrerad i generatorn (vid kolborstarna) eller är en liten svart pryl på generatorns baksida. Bilder skulle hjälpa....
  11. De flesta av textskyltarna på den här panelen är skrivna med den ovan nämnda etikettskrivaren från Brother (som har vitt på svart i sitt sortiment). Några skyltar är 40 år gamla original. Jag tycker att resultatet är hyggligt. Men svarta etiketter på svart yta blir sällan helt osynligt, eftersom glansvärdet på panelen och på etiketten ofta skiljer sig åt.
  12. En sak som jag inte tror att du kan komma runt är att klarlägga hur det befintliga systemet ser ut. Ett frågetecken som åtminstone för mig kvarstår efter läsning av första inlägget är om det finns ett separat startbatteri i systemet, alltså någon form av separering (skiljediod, relä...)?
  13. Av dem som hittills yttrat sig i tråden verkar jag bara vara jag som har tillgång till regelverket, låt vara inte den senaste upplagan av ISO 13297. Tyvärr är jag inte elektriker, utan i likhet med de flesta andra amatör på detta område. Dessutom är det på engelska. Så med reservation för ovanstående, här är några svar på nyligen ställda frågor: Jag hittar inget som tyder på att det skulle vara ett krav att använda komplett kabel för dragningar som går inuti rör, slang etc. Inte heller finner jag något krav på förtennta ledare. Däremot ska mångtrådig ledare användas, för 1,5 och 2,5 mm2 är det minst 19 trådar som gäller. Om ledaren utsätts för "frequent flexing" är det i stället minst 26 respektive 41 "strands" som är minimikravet. Det finns speciella regler för AC-ledning som dras i eller nära kölsvinet liksom genom motorrum. Och en hel drös regler och krav kring kopplingar och anslutningar. Jag tror att det är ganska lätt gjort att man missar något om man inte har tillgång till "the book". Det är verkligen en underlig ordning att ett regelverk som i princip är EU-lag och därmed även svensk lag ska vara skyddad av copyright och därigenom så svår att få tillgång till som vanlig allmänhet.
  14. Eftersom trådskaparen i sitt första inlägg säger att det nog blir svårt att få dit en kätting, så vill jag gärna förmedla min egen erfarenhet, som är den rakt motsatta. Jag har aldrig använt kätting till akterankaret utan kört med oblyad lina direkt kopplad till ankaret. Har sällan haft några problem med att få fäste och inte heller märkt av något påtagligt slitage på ankarlinan närmast ankaret. Det kan tilläggas att jag i regel fäller ankaret så långt ut från land som möjligt och att jag sträcker upp linan så hårt jag kan. Därav följer att även förtöjningslinorna är spända. (Däremot har jag 20 meter kätting + lina till mitt bogankare).
  15. Så tolkar jag det också.
  16. speljakt

    Grundstötning

    Den enda gången då jag gått på grund ordentligt uppstod en svårupptäckt spricka i toalettens pumpcylider – med påföljande läckage. Det tog ett tag innan jag lyckades lokalisera den. Kan vara värt att kolla.
  17. Det minimiavstånd mellan AC- och DC-kablar som nämns i ISO 13297 är 100 mm. Men det finns en rad undantag som gör att man kan lägga dem tätare, bl a användning av "separate conduit, sheath or trunking system" eller "physical separation provided by a partition".
  18. I det regelverk jag har tillgång till, nämnt ovan, upptar regler för AC-kablars förläggning ombord m m cirka halvannan A4-sida. Den enda paragraf som behandlar avstånd mellan kabelfixeringar är den som jag refererade till tidigare. I sin helhet: "Conductors and cables shall be supported throughout their length in conduits, cable trunking or trays, or by individual supports at maximum intervals of 450 mm." Jag tror man får tolka detta på så vis att det förutsätts att "conduits, cable trunking or trays" är tillfredsställande förankrade i båten.
  19. Är det regelverket du är intresserad av eller praktiska råd? Om det senare, så är det väl ganska uppenbart att ett elrör kräver betydligt glesare fixering än en flexislang? Själv har jag använt en blandning av elrör, flexislang och klamring av naken kabel, alltså utan någon kanalisation. Allt beror ju på hur och var kabeln skall dras och om det finns något att fästa den i,,,,
  20. Maximum 45 cm mellan klamrar, enligt ISO 13297 (2012 års upplaga). Elrör eller liknande går också bra (conduits, cable trunking or trays...).
  21. Jag misstänker att du har en utombordare, vilket jag inte har någon erfarenhet av och därför kan jag inte bedöma vilka ladd- och startströmmar som är aktuella. Men några allmänna funderingar: Startströmmen är rimligen den som kräver grövst kabel och därmed störst säkring. Därför verkar det konstigt att dra den som en förgrening, enligt skissen. Den bör dras direkt från batteri till (start)motor. Laddningskretsen kan sedan grenas ut från denna. Laddströmmen är betydligt lägre, men här brukar man överdimensionera kabeln för att minimera spänningsfallet och därmed maximera laddningen. Strömmen till förbrukarna/panelen är i regel lägre ändå, så här fungerar en tunnare kabel och därmed mindre säkring. Kanske kan du använda en och samma kabelstorlek till motorstarten och till förbindelsen mellan batterierna, via relät? I så fall skulle det räcka med en säkring i vardera ändan, nära respektive pluspol. En klenare kabel till panelen skulle behöva sin egen, mindre säkring, antingen direkt från förbrukningsbatteriet eller som en utgrening från laddnings/förbindelsekabeln.
  22. Du får nog bättre svar på dina frågor om du talar om vilka kabeldimensioner som är aktuella på olika ställen.
  23. Fast nu gällde det en solpanel som TS tänker montera och plocka ned mellan varje segeltur. Det är nog mer ansträngande än att kasta ett öga på voltmätaren då och då. Dessutom, det är lärorikt att hålla lite koll på sitt batterisystemet. Då upptäcker man lättare om något inte står rätt till.
  24. Jag har två vikbara 50W-paneler som bara är inkopplade när kylen är igång. De kopplas in direkt på batterierna, alltså vid sidan av regulatorn, som endast hanterar den fast monterade panelen på 32W. Detta funkar någorlunda bra, men det krävs en viss försiktighet och en voltmätare, så att man upptäcker om batterispänningen blir för hög.
×
×
  • Create New...