Jump to content
Saturday 18 May 2024

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    608
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by speljakt

  1. Ett av mina kommande vårrustningsjobb blir att åtgärda en grundstötningskada i framkant/underkant av kölen på min segelbåt (inplastad blyköl). Allt krossat/fuktskadat plastlaminat slipades bort efter upptagning i höstas. Jag har nu en urgröpning med en yta på ca 25 x 10 cm och med ett maximalt djup på ca 8 mm som ska fyllas med nytt laminat. Eftersom skadan sitter där den gör, så måste jag arbeta underifrån. Nu till min frågeställning: Jag har rätt mycket erfarenhet av att jobba med polyester och glasfiber och skulle nog utan problem kunna använda dessa för reparationen. Men jag inbillar mig att jag skulle få en starkare lagning, med bättre vidhäftning till det befintliga laminatet, om jag använde epoxy och lämplig glasfibermatta i stället. Men jag har inte så stor vana av laminering med epoxy. Bland sakerna jag undrar över är om epoxin kommer att vara tillräckligt klibbig för att lagningen ska förbli "självbärande" under tiden innan härdning sker. Någon som har erfarenhet av liknande epoxylagningar? Goda råd mottages tacksamt.
  2. Jag tycker inte att du nödvändigtvis behöver byta ut din nuvarande 1/2/1+2/0-brytare, om du trivs med och är van vid den. Med ett relä mellan startbatteri och förbrukningsbatteri blir laddningen automatiserad, medan du fortfarande måste välja vilket batteri du ska använda för motorstart respektive annan förbrukning. Men jag håller med om att två vanliga frånskiljare, en för varje batteribank, är enklare och lämnar mindre utrymme för misstag.
  3. Jag tycker att batterisäkringarna på 200 resp. 30 A sitter på fel sida om huvudbrytaren. Borde sitta så nära batterierna som möjligt. Om avståndet mellan respektive batteriplus och huvudbrytare är väldigt kort kan man kanske ändå göra enligt skiss. Oavsett så skulle jag flytta den negativa polplinten till en plats utanför batteriutrymmet. (Detta är kanske diskuterat tidigare, jag har inte läst hela tråden).
  4. PSS rekommenderar byte av bälg efter 6 år. Personligen tror jag att säkerhetsmarginalen är betydande (tillverkaren är amerikansk, sannolikt garderar man sig på detta sätt mot förödande stämningar...). För egen del byter jag just nu för första gången bälg i min tätning, installerad 2006 = 15 år. Kostnad 1 500 kr, d v s 100 kr/år.
  5. Jag har svårt att se skälet till att kategoriskt döma ut den aktuella säkringstypen som "en massa jox direkt på batterierna". Ganska säkert finns det installationer där en sådan är lämplig. Reservsäkring ska finnas ombord, avsett typ, så argumentet att det är lättare att få tag i en ANL-säkring tycker jag väger ganska lätt. Själva har jag båda typerna i min båt. Att utgå från principen, d v s ett elschema, och först därefter bestämma typ och fabrikat etc. låter väl vettigt, men minst lika viktigt är två andra frågor, tycker jag: 1) vad ska det nya elsystemet åstadkomma? Exempelvis behöver man ta höjd för framtida utvidgningar (fler batteriet, tillkommande utrustning, shunt till batterimonitor m m) och vill man ha möjligheten att starta motorn från förbrukningsbatteriet?, 2) hur ser det ut i min båt? Finns det exempelvis en lämplig yta i närheten av batterierna där en ANL-säkringshållare kan monteras? Om så inte är fallet kan jag mycket väl tänka mig att den föreslagna "terminal fuse block" kan vara bästa alternativet.
  6. Jag tycker det är svårt att förstå hur det som bilderna visar har uppkommit, med mindre än att även stödbocken har modifierats. Du skriver att motorn höjdes upp några centimeter med hjälp av mellanlägg, men resultatet talar väl snarare för att motorn höjdes i framkant och sänktes i akterkant? Eller sitter det någon flexibel koppling, knut etc, mellan backslag och axel? Oavsett, så har jag svårt att begripa hur axeln kan linjera som den gör utan att stödbockens lager har vinklats om.
  7. Bra spaning och intressant även för oss som inte har litiumbatterier! Enda nackdelen verkar vara att släckaren måste skyddas från frost (samtidigt som den ska fungera ned till -15 grader, undrar hur det går ihop?)
  8. Vanlig HSS, bimetall, inköpt på Bauhaus, under hundralappen.
  9. Tänkte knyta ihop den här säcken: Nästan ett år efter min fråga här på forumet har jag nu tillverkat avdragaren och utan problem skiljt propellern från axeln. Som flera förutspådde gick det ganska enkelt att med hjälp av en vanlig hålsåg borra ett 25 mm hål genom en 10 mm tjock stålplatta – detta trots att jag till och med använde rostfritt stål, vilket inte var planen från början. En lågvarvig borrmaskin i stativet, flödigt med skärvätska (cykelkedjeolja) och måttligt presstryck visade sig vara framgångsfaktorer. Arbetsstycket blev inte nämnvärt varmt, tack vare det låga varvtalet. Däremot fick jag pausa en del för att låta borrmaskinen svalna (bara 750 W). Tack igen för alla goda råd.
  10. speljakt

    Elpanel

    Håller med om att det blev snyggt resultat. Själv har jag tillverkat ett par mindre paneler, när jag haft behov av att utöka antalet utgångar respektive komplettera med V- och A-mätare. Det blev inte lika elegant, men i alla fall funktionellt. Framför allt, i ett format som ansluter till den ursprungliga panelen, 40 år gammal (till höger). Jag tycker att självhäftande etiketter för de olika funktionerna fungerar bra. Om inte annat så ger det flexibilitet inför framtida förändringar.
  11. Fint att du korrigerade, tack. 200A låter rimligt, jag kommer att byta ut nuvarande 250A. Det är en trecylindrig motor på 20 hk. I BoanJohans exempel här utanför skyddas alltså en 6mm2 laddningskabel (visserligen en kort bit, men ändå) av en säkring på 300A. Det kan knappast vara optimalt. Jag tycker exemplet visar att den båtägare som vill förbättra säkerheten ombord genom att sätta en säkring i startkrets/laddkrets verkligen bör fundera över kabeldimensioner och tänkbara kortslutningsscenarier. Att risken skulle vara obefintligt för att laddningskabel brinner före säkring kan jag inte riktigt hålla med om. Om man däremot skiljer på laddkrets och startkrets ökar möjligheten att avsäkra rätt. I mitt eget fall är laddningskabeln på 25mm2 avsäkrad med 80A – ingen tvekan om vad som kommer att brinna av först om olyckan är framme.
  12. OK, jag ser fram emot din beräkning av lämplig säkringsstorlek.🙂 Lite grundfakta: Motortillverkaren anger startmotorns strömförbrukning till 100 A (cranking amps), men säger också att förbrukningen i startögonblicket (inrush current) kan vara upp till fem gånger högre. För den startkabellängd (plus och minus) som är aktuell i mitt fall, ca 3 meter, rekommenderar motortillverkaren en kabelarea på 25 mm2. Min befintliga startkabel är dock 50 mm2 (och således överdimensionerad). Vilken storlek på säkring bör jag ha?
  13. Tack, intressant att det funkar med en såpass liten säkring till en fyrcylindrig diesel på 75 hk. Jag har som nämnts en säkring på 250 A till en betydligt mindre motor – sannolikt överstor. Det är svårt att få fram klart besked om "lagom" storlek på säkring till ett startbatteri. Man vill ju att den ska göra nytta om ett fel inträffar, men säkringen måste tåla att man någon gång kör lite längre med startmotorn, i samband med luftning, filterbyte etc,,, Jag kan ändå tycka att din (Pentas) laddkabel på 6 mm2 är i klenaste laget med tanke på att den skyddas av en säkring på 150 eller i värsta fall 200 A.
  14. Om du skulle sätta (eller kanske redan satt) en säkring vid batteriet för denna mix av 50 och 6 mm2, hur är den då dimensionerad?
  15. Nej, det är inte relevant om laddkabeln har sin egen säkring nära batteriet, dimensionerad för ändamålet. Men om laddkabeln från generatorn i stället ansluts till startmotorplus, vilket är vanligt förekommande och något som du förespråkade ditt tidigare inlägg, så skyddas ju denna laddkabel av startbatteriets säkring. Och den är dimensionerad för startströmmen, inte laddströmmen. Om sedan denna korta laddkabel är betydligt klenare än startkabeln, så finns väl en risk för att startbatteriets säkring inte ger tillräckligt skydd? M a o, risk för kabelbrand i laddkabeln om denna skulle kortslutas mot motorgods, eftersom säkringen löser först över t ex 250 A.
  16. Nej, naturligtvis inte. Men om pluskabeln som normalt sitter fast i generatorns B+-terminal skulle lossna därifrån och i stället få kontakt med motorblocket, d v s batteriminus, så blir det ju kortslutning. Samma sak om denna kabels isolering blir trasig och kommer i kontakt med motorblocket. Då kommer säkringen som sitter i andra änden av pluskablen/laddkabeln, nära batteriet, att lösa ut. Förhoppningsvis. Men om kortslutningen inte har bra kontakt så är kanske en 250 A säkring i största laget. Bättre då om laddkabeln ansluts till förbrukningbatteriet och kan skyddas av en säkring på t ex 80 A.
  17. Nej, det har jag aldrig sett. Säkring vid batteriet, exempel på 80 A som i mitt fall, bör ju lösa om B+kabeln skulle lossna från generatorn och komma i kontakt motorgodset. Eller om kabelisoleringen skulle skavas sönder mot en vibrerande motor och leda till kortslutning. Förstår inte varför du menar att säkring inte skulle hjälpa...
  18. Inte särskilt ofta, förhoppningsvis. Men det är väl bland annat för en typen av händelser som säkringar är till? Faller av är bara ett exempel, kontakt kan ju uppstå på andra sätt också, skadad kabelisolering, exempelvis. Den positiva startkabelns anslutning till motorn, liksom generatorns B+kabel är riskområden, eftersom de båda är relativt kraftiga pluskablar omgivna av mycket metallyta som är anslutet till batteriminus.
  19. Hur bra den lösningen är beror väl på dimensionen på generatorkabeln till startmotorplus, liksom på huvudsäkringen? Startmotorkablarna är ju i regel grova, 35 - 50 mm2 är vanligt. Säkringen vid batteriet är dimensionerad för att klara startmotorstömmen. Själv har jag 250 A. Om man sedan drar en betydligt klenare kabel mellan generator och startmotorplus, så finns det väl rätt stor risk att den hinner bli ganska varm om den exempelvis skulle falla av generatorn och komma i kontakt med motorgods? Om man i stället låter generatorn primärt ladda förbrukningsbatteriet (och startbatteriet via relä), så uppkommer fördelen att man kan dimensionera säkringen efter (den betydligt lägre) laddströmmen. För egen del har jag satt en 80 A säkring där.
  20. På den tiden då man använde små 5W glödlampor i armaturerna ombord provade jag nagellacksknepet enligt ovan i lampa ovanför kartbordet. Men det funkade inte bra, glödlampan blev för varm på grund av färgen och gick snart sönder. Numera använder jag riktigt svaga, gulgröna ledlampor härifrån (bara 1,5 candela): http://www.mitron.se/index-s.html Används även i pentryt. Vid kartbordet har jag dessutom en ganska svag, vit ledlampa på en ledad arm, typ kartlampa. Så här ser det ut nattetid (det vita ljuset är något överexponerat på bilden, det är rätt svagt det också):
  21. OK, jag fattar att du har allvarliga invändningar med Skyllermarks marknadsföring och prissättning. Men att spänningsfall i laddningskretsen skulle vara något slags påhittat problem är svårare att förstå. Du nämner ju själv "dåligt åtdragna kabelanslutningar och förbindningar och halvdefekta komponenter". Det är väl just sådant som åstadkommer spänningsfall och därmed dålig laddning? Och varför har många generatorer, bl a på Volvo Penta, sensekablar som mäter spänningen direkt på batteriet – om inte syftet är att kompensera för spänningsfall? Jag kan misstänka att du har ett motorbåtsperspektiv på frågan. För seglare, som ofta går för motor så lite som möjligt, är det viktigt att få ut bästa möjliga laddning under de korta stunder motorn är igång.
  22. Så kan man kanske kalla det. Pluskabeln som försörjer startmotorn utgör ju en del av laddkretsen enligt deras schema. Detta är säkert den vanligaste arrangemanget och inget fel med det. Men vi båda, om jag inte misstolkar dig, har skiljt på laddkrets och startmotorkrets på plussidan (kanske med undantag för en gemensam säkring, nära batteriet). Då kan man välja att exempelvis ha en brytare på startmotorkabeln, men att avstå från brytare i laddkabeln från generatorn. Så har i alla fall jag gjort. Är startsvårigheter på grund av för stort spänningsfall i startrmotorkretsen ett vanligt förekommande problem? Det kanske förekommer, men har undgått mig i så fall. Att spänningsfall i laddkretsen, även ett litet sådant, kan leda till försämrad laddning är däremot väl känt och nog ett vanligare problem. Det är knappast strömmens – och därmed spänningsfallets – absoluta storlek som avgör hur angeläget det är att jaga spänningsfall. Utan rimligen ifall ett minskat spänningsfall avhjälper ett reellt problem. (Tack för den lilla varningen, men jag har lite svårt att se vilka problem som skulle kunna uppstå. Det stämmer naturligtvis att generatorn i regel är försörjd av motorbatteri-plus, via pluskabeln till startmotorn. Men detta gäller ju bara under ett fåtal sekunder, tills generatorn börjar leverera ström och därmed försörjer sig själv. (Det är ju därför laddningslampan slocknar). Att låta förbrukningsbanken vara primär mottagare av generatorns laddning – och att koppla in startbatteriet via ett relä – är kanske inte en så vanlig lösning (åtminstone inte i Europa, mer förekommande i USA), men behöver inte vara fel. En fördel är att man inte behöver få så höga strömmar genom relät, detta eftersom startbatteriet i regel är väl uppladdat.)
  23. Jag har gjort sammalunda, men det förutsätter alltså att man skiljer på generatorns och startmotorns kablar (vilket väl Skyllermarks elschema inte gör). En fördel med att göra så är att man kan låta generatorn ladda förbrukningsbanken, som drar de stora strömmarna, och sedan koppla till startbatteriet via ett (Skyllermarks-)relä. Som startspärr i avsaknad av huvudbrytare och tändningslås så fungerar en brytare på ledningen mellan motorpanel och startmotorrelä/solenoid bra. Jag har en sådan (väl dold) som extra stöldskydd. Jag tror i och för sig att det skulle fungera med brytare i matningen till motorpanelen. Men om man bryter av misstag när motorn går så slocknar hela panelen...
  24. Jag har lång erfarenhet av den omvända situationen, d v s "våta" bly/syra-batterier till förbrukning och AGM till start, sammankopplade via relä. Det har inte varit några problem. Viktigt är att generatorns regulator har en "set-point", alltså inställd spänning för absorption, som inte överstiger vad endera batteritypen ska ha. Ofta är väl fallet, som nämnts, att generatorn levererar en något lägre spänning än vad batterierna i och för sig tål. Ibland finns dock en extern regulator eller booster, som kan användas för att justera upp spänningen. Jag har fått intrycket att vissa modernare AGM-batterier klarar en högre absorptionsspänning än vad som tidigare var normalt, exvis 14,7 V (Ctek har en sådan inställning på sin senaste generation laddare). Enda risken jag kan se med ditt upplägg är väl om en sådan extern regulator användes för att ge AGM-batterierna 14,7V eller liknande. Då skulle det våta startbatteriet kanske inte må så bra i längden (eller i alla fall behöva nytt vatten ganska ofta).
  25. Känner inte till just den motorn, men tillvägagångssättet låter rimligt. Tycker kanske att 6 liter verkar vara i överkant. Be någon hålla koll på avgaserna – när glykolfärgat vatten kommer ut kan motorn stängas av. Själv brukar jag byta olja några dagar före upptagning. Kanske redan är gjort? Svårare på land, eftersom det kräver varmkörning.
×
×
  • Create New...