Jump to content
Tuesday 21 May 2024

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    608
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by speljakt

  1. Det finns en firma på Nya Varvet som heter Riggarna, de kan säkert åta sig detta.
  2. speljakt

    Landström

    Om du bara har en Ctek dual, så är det en DC-DC-laddare. För att kunna driva och ladda från 230 V landström så behöver du även exempelvis en sådan här: https://www.hjertmans.se/produkter/el-belysning/batteriladdare/ctek-m15-batteriladdare-15a
  3. Men vad finns i andra änden av gasvajern? Någon form av manöverspak gissar jag. Mekanismen som en sådan spak sitter fast i går ofta att anpassa/bygga om, så att man kan få gaspådraget i önskad riktning (gäller bl a flera modeller av Teleflex). Att förändra funktionen på den lilla ”gasarmen” på insprutningspumpen är troligen betydligt svårare.
  4. Lite oklart vad du menar med ”gasarmen”. Handlar det om ett kombinerat reglage för gas och backslag, s k enspaksreglage? Exempelvis Teleflex går att bygga om för skjutande respektive dragande gaspådrag.
  5. Vi tycks ha helt olika uppfattning om hur relätjatter uppkommer. Föreslår att vi släpper ämnet.
  6. Hög hysteres minskar risken för relätjatter. Låg inkopplingsspänning innebär väl rimligen det motsatta. I praktiken handlar det nog inte bara om reläets prestanda, utan också om generatorns kapacitet samt skillnaden mellan batteribankarnas storlek.
  7. Relätjatter är säkert en ickefråga ur störningssynpunkt, men det sliter på reläet.
  8. Eftersom reläet är ”enkelriktat” bryr det sig inte om solpanelernas laddning av förbrukningsbanken. Det reagerar endast på generatorns laddning av startbatteriet, d v s i normalfallet sluter det så snart motorn startats. Så kallat relätjatter, ett brummande ljud, kan uppstå om förbrukningsbanken är så djupt urladdad att spänningen efter ihopkoppling faller under öppna-nivån. Det kan i regel avhjälpas genom att öka varvtalet (mer ström = högre spänning).
  9. Jo det är ett mekaniskt relä. Styrningen av det bygger något slags elektronisk krets som känner av de spänningsnivåer där reläet öppnar respektive sluter.
  10. Om jag inte missminner mig är Biltemas skiljerelä ”enkelriktat” by design. Missljud uppstår bara om reläet snabbt öppnar och sluter, kan nog undvikas genom att öka varvtalet ett tag.
  11. Det tycks vara ett sorgligt faktum att ingen tillverkar en uppblåsbar båt av god kvalitet som främst är avsedd för rodd. Den lösning jag själv funnit (och som kommer ganska nära idealet) är en ”round-tail” från japanska Achilles, LT-2, som väger 17 kg och som enkelt lyfts upp på däck för hand. Finns också en något större modell enligt samma koncept, LT-4. Tillräckligt långa åror har stor betydelse för roddkvalieten, mina kommer från den nämnda större modellen. Själv släpar jag jollen endast undantagsvis, förvarar den tömd uppe på däck. Att pumpa upp den tar tre minuter med fotpumpen - överkomligt, tycker jag. Achilles har inte längre någon representant i Sverige (kanske inte ens i Europa). Jag direktimporterade från USA.
  12. Ovanstående uppgifter om spänning är uppenbarligen en felskrivning, jämför med bildens text.
  13. Det framgår inte på vilken batteribank som spänningen mäts. Om det är på förbrukningsbanken, så skulle det möjligen kunna vara så att reläet är defekt och kopplar ifrån efter en stunds körning, av någon anledning. Den långsamt sjunkande batterispänningen är då orsakad av pågående förbrukning (och inte någon laddspänning).
  14. Hydrographica har på västkusten även specialkort för området kring Käringön (5 kort) samt för Hallands Väderö.
  15. Jag har i många år haft akterankarets lina kopplad direkt till ankaret. Slitaget på linan har varit minimalt. Bogankaret, som används vid svajankring, är en helt annan historia. Där har jag 20 meter kätting mellan ankare och lina.
  16. Jag skulle föreslå stem band.
  17. Amperemätaren är placerad så att den inte mäter laddströmmen från generatorn. Det kan ju bero på att du vill ha det så (kanske för att den inte klarar så stora strömmar), men om mätaren inte är inköpt ännu, så är det enkelt att hitta sådana som mäter "åt båda hållen" och upp till ca 70 A kontinuerligt, t ex den här typen: https://www.bluesea.com/products/1732/Mini_OLED_Ammeter_-_Yellow
  18. Jag kan ha fel, men det låter lite underligt att du haft en ACU till ST4000... Min på min gamla ST4000 rorkultspilot (dock betydligt äldre än 2008) satt all intelligens i kontrollenheten/displayen. Det enda som kompletterade var en fluxgatekompass. Kan det vara en SPX-5 du har? Har för mig att de hade en separat elektronikbox.
  19. Vad händer i detta läge om en större förbrukare slås på? Låt säga en 150 W strålkastare (12,5 A). Då regleras väl generators utström upp i motsvarande mån (förutsatt att kapaciteten finns)?
  20. I think signature "Snoy" has nailed it. Encyclopedia "Nordisk Familjebok" (1912) gives unarigg as synonym to kattrigg (cat rig in English). In other words: a misprint. Edit: Some details on the origins of the term una here: https://en.wikipedia.org/wiki/Catboat
  21. Tack, intressant! Det är i princip så som jag tänkt. Bra idé att använda det utsågade stycket från slitsen som passbit, med "brygga" bakom. Skarvmuttrar låter också helt rätt.
  22. Jag tror jag förstår tanken, men det funkar tyvärr inte. Den triangulära "klumpen" är att betrakta som ett växelhus och kan inte användas som anhåll för att tvinga navet av axeln. Själva navet (det som hålls fast på axelkonan med hjälp av axelmuttern) sitter som en hylsa i växelhusets mitt. Syns inte på bilderna p g a anoden....
  23. Plattan görs lämpligen något triangelformad (liksom "propellerhuset") med ett 12,5 mm bulthål i varje hörn. Jag gissar på en liksidig triangel med ca 120 mm sida och ca 70 - 80 mm mellan hålen. Det skulle nog gå att bara använda vinkelslip, men min ursprungliga tanke var att borra först (för att få ett snyggt och tajt hål) och att därefter köra slitsen med vinkelslipen. Tack för detta samt övriga tips och inspel.
  24. Problemet är egentligen inte arbetsdjupet (ca 115 mm), utan att det är trångt mellan stävlager och nav. Det är som sagt en flöjlande propeller, därför räcker det inte att "få tag i" propellerhuset (eller vad det heter, den del som är rörlig i förhållande till axeln). Avdragaren måste trycka mot själva navet. Det är därför man behöver ett hål/en slits som är tight i förhållande till axeldiametern (25 mm). I stället för ytterligare 1 000 ord:
  25. Jag är öppen för förslag även när det gäller järn/stålkvalitet.... Hålet på ca 25 mm ska sågas upp till en 25 mm slits som träs på axeln framför propellernavet. Plattan kan vara ca 10 mm tjock. Mot axelns ända trycker en motsvarande platta (den kan i och för sig vara tjockare om det behövs). För att dra ihop plattorna mot varandra används tre långa bultar, förslagsvis M12. Inbördes avstånd mellan bultarna ca 70 mm. Min förhoppning är att propellern lossnar utan att plattorna böjer sig...
×
×
  • Create New...