Jump to content
Tuesday 21 May 2024

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    608
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by speljakt

  1. Jag var kanske lite otydlig. Vad jag menade var att läget "combine batteries" gör just detta, vilket innebär att med denna brytare kan man inte på ett enkelt sätt isolera startbatteriet och enbart starta från förbrukningsbanken (om man ser ett behov av detta). Att isolera startbatteriet kan man däremot åstadkomma med två separata brytare + en tredje "nödbrytare" som förbinder de båda andra på lastsidan. En sådan lösning ger full flexibilitet. Det kan även vara värt att notera att Blue Seas relä i TS:s länk är av typen dual sensing, det vill säga reläet sluter oavsett vilket batteri det är som känner av en laddspänning.
  2. Den länkade brytaren från Blue Sea är onekligen ganska dyr. Dessutom kopplar den ihop alla batterier, vilket kan vara en fördel ibland. Men det kan också vara så att man vill starta enbart från förbrukningsbanken... (fast man kan ju lossa på en polsko om det behovet uppstår). Som påpekats ovan så hade jag fel om Biltemas relä. Det är enkelriktat och kopplar följaktligen inte samman batteribankarna vid (sol)laddning av förbrukningsbatterierna. Det finns dock många andra spänningsavkännande skiljereläer som är dubbelriktade (dual), så det gäller att se upp. Startbatteriet som du länkar till är såvitt jag kan se slutet, d v s det går inte att fylla på batterivatten. Jag skulle vara försökte med att använda ett sådant tillsammans med ett dubbelriktad skiljerelä enligt ovan, på grund av risken för uttorkning om det redan fulladdade batteriet laddas med för hög spänning under för lång tid. Mycket hänger på vilka regulatorer som är inblandade. Apropå frågan om i vilket läge man skulle behöva starta från förbrukningsbatterierna: Det är lätt hänt att köra sitt startbatteri i botten i samband med exvis bränsleproblem och många misslyckade startförsök...
  3. En sak att tänka igenom är om du vill ha det så att du med ett enkelt handgrepp kan välja att starta från förbrukningsbatterierna i stället för från startbatteriet. (En möjlighet som man ju kan säga att du har nu, även om du kallar båda batterierna "förbrukningsbatterier"). Svaret på ovanstående frågeställning påverkar val av kabelareor och avsäkring. En annan sak att överväga inför valet av relätyp är om du tänker installera solpaneler eller tänker ligga mycket med landström inkopplad. Ett spänningsavkännande relä, typ Biltemas, kopplar ihop batteribankarna så fort laddningen kommit en bit på väg – och håller dem sedan sammankopplade. Beroende på vilken typ av startbatteri du köper och på laddarnas spänningsreglering så är det inte säkert att det är så lyckat.
  4. Tack för tipsen! Det låter som att hålsåg kan vara värt ett försök. Stegborr... ja, kanske om man borrar från båda sidor då. Man lär producera mycket spån i processen... Tyvärr kan jag inte använda den typen av avdragare som Hybro visar eftersom det är för trångt (långkölad båt, propelleruttag mellan roder och köl). Jag har bara ca 10 mm fri axel mellan nav och stävlager.
  5. Jag tänkte försöka tillverka en enkel avdragare till en flöjlande propeller. I samband med detta skulle jag behöva borra ett hål, diameter ca 25 mm, genom en stålplatta som är omkring 10 mm tjock. Har inte borrat så grova hål i så pass tjockt stål tidigare och skulle därför behöva lite goda råd. Jag har en kraftig borrmaskin och ett rejält borrstativ, men ingen riktig pelarborr. Min tanke är att använda en hålsåg av bimetall (avsedd för metall, se länk nedan), men är detta en framkomlig väg? Skärolja? Högt eller lågt presstryck? Tips om hur man går tillväga mottages tacksamt. https://www.esska.se/shop/Halsag-HSS-bimetall-O-14-152-mm-for-stal-och-aluminium--4317784832xxx-5500
  6. Ja, jag känner väl till det, eftersom det var jag (tydligen med en dåres envishet) som då argumenterade med dig.
  7. Om det nu är så att två personer, varav en med tio års erfarenhet av att utveckla solcellsregulatorer, oberoende av varandra försöker förklara att det är strömmen som styrs av regulatorn – vore det då inte lämpligt att åtminstone fundera en stund på om det kan ligga något i saken?😉
  8. Just denna fråga har jag ställt till cteks support. I mitt fall gällde det en befintlig M300-laddare som jag övervägde att parallellkoppla med en äldre laddare av typ XS25000. Svaret blev: Det beror på! Om XS25000 är av generation 1, så kommer den att förbli passiv vid parallellkoppling. Om den däremot är av generation 2, så går det bra att parallellkoppla. Båda laddarna samverkar då och snabbar upp bulkladdningen. (Av detta följer troligen att det går fint att parallellkoppla även andra ctek-laddare av nyare snitt, men detta har jag inte frågat om). Min XS25000 visade sig dock vara av generation 1, så jag gick inte vidare med idén.
  9. speljakt

    Fotsteg

    Tack för förslagen! Mackeys skiss stämmer väl med hur jag själv funderat och ritat. Samma som i Bavarian egentligen, men med vingarna lite avfasade... Det övre fotsteget... det skjuter inte ut så mycket som bilden ger intryck av. (Dessutom behöver jag djupet, brukar ha diskbaljorna där under icke-segling. Liten båt - många kompromisser).
  10. speljakt

    Fotsteg

    Tack för svar. Ja, gavlar kommer onekligen att bli lite klumpigt... Å andra sidan nog enklare att bygga. Gaveln behöver inte vara riktigt lika djup som fotsteget, det viktiga är att något fångar upp hälen när man går ner... Jag får fundera vidare.
  11. speljakt

    Fotsteg

    Hej alla, jag skulle uppskatta lite synpunkter och ideer för utformning av ett nytt fotsteg i ruffnedgången. Nuvarande är trapetsformat (se bilden) och fungerar ganska dåligt. Lätt hänt att foten glider av, särskilt när (segel)båten kränger och i synnerhet vid passage från sittbrunn ned i ruffen. Nu byter jag ut motorrumsluckan (till höger i bild) och får då tillfälle att även designa om fotsteget. Hur? Utrymmet är begränsat, fotstegets djup ger stöd åt cirka halva fotbladet. Ibland ser man fotsteg med uppåtvinklade ändar/vingar, som ska förhindra att foten glider åt sidan - bra ide? En annan tanke är att låta fotsteget få gavlar, alltså som en bokhylla ungefär. Fritt fram för tankar...
  12. Nja, den stavas väl snarare Refleks...:-)
  13. Jag kan inte se något direkt fel med att koppla enligt skissen. Om det är lämpligt eller inte beror på faktorer som inte riktigt framgår av frågan: Hur stor är risken för kortslutning i kretsen till utombordaren? Hur lång är kabeln mellan batteri och säkringsbox? (Det är ju egentligen bara den kabeln som skyddas av huvudsäkringen).
  14. Jag tror jag förstår precis vad vi är oense om, nämligen just det du skriver här. Dock – jag hinner inte fördjupa mig vidare i detta just nu. Men jag återkommer i tråden. Håll utkik! Detsamma!
  15. Exakt så. Här nedan är en mer uttömmande graf, som även visar kvarvarande kapacitet. (Gäller Leoch AGM-batterier). Jag tro inte att detta bygger enbart på teoretiska resonemang, däremot på laboratorietester som skiljer sig rätt mycket från "verkliga livet". Exempelvis laddar ju ingen ur sina batterier till precis samma nivå varje gång...
  16. Syftet med den här nya tråden, "Spänningsreglering - hur funkar det?", var från min sida den rakt motsatta. Nämligen att gå in i den svarta lådan och försöka utreda hur mekanismerna bakom regleringen ser ut. Själv tycker jag den frågan är intressant, och även relevant som allmän bakgrundskunskap för vidare diskussioner om exempelvis olika batterityper (AGM m m). Men jag kan förstås inte tvinga någon annan att tycka likadant.... Här ovan närmar vi oss äntligen det som jag anser vara kärnan i diskussionen, oavsett om det handlar om en klassisk fordonsgenerator eller någon modernare teknik: Generatorns uteffekt regleras med fältströmmen, skriver du. Vilken parameter är det som ändras när fältströmmen till rotorn ändras? Jo, den ström som generatorn skickar ut till batterier och förbrukare, påstår jag. Är du med så här långt? OK, då backar vi. Varifrån kommer fältströmmen? Den kommer från regulatorn. Hur vet regulatorn vilken styrka fältströmmen till rotorn ska ha? Det avgörs av den input som regulatorn får. Den enda input regulatorn får är systemspänningen (mätt antingen vid generatorn eller via en ofta gul senseledning vid batteriet). Du får gärna komma med invändningar mot min beskrivning här ovanför, jag skulle välkomna det. Men om du framhärdar i att generatorn är en "black box" som bara kan betraktas utifrån, så föreslår jag att vi konstaterar oenigheten och avslutar diskussionen.
  17. Det är uppenbart att vi inte har samma syn på vad som är orsak och verkan här. Möjligen är detta en fråga av typen hönan eller ägget, men låt mig ändå undanröja några uppenbara missförstånd: Jag hävdar inte att regulatorn bestämmer vilken ström generatorn ska leverera frikopplat från vilken belastning som finns i form av batterier eller förbrukare. Tvärtom är ju min poäng att regulatorn, genom att känna av systemspänningen, anpassar magnetiseringsströmmen och på så sätt ser till att generatorn levererar den ström som belastningen kräver. (I ett läge då generatorn redan levererar maximalt och belastning ökar, i form av att en förbrukare slås på, så kan magnetiseringsströmmen inte ökas ytterligare. Följden blir då i stället att systemspänningen sjunker). Om jag förstår dig rätt, så menar du att batterier/förbrukare tar ut den ström de behöver ur generatorn, utan att blanda in regulatorn? Men för att den utlevererade strömmen ska öka, så måste väl detta ske med hjälp av en ökad magnetiseringsström? Hur uppkommer då denna? Jag har heller aldrig hävdat att regulatorn ägnar sig åt "sampling" eller att någon mikroprocessor skulle vara inblandad. När det gäller regulatorns funktion lutar jag mig mot beskrivningar som exempelvis denna: https://www.sxk.se/batteknik/tekniska-artiklar/vaxelstromsgeneratorn-och-dess-funktion-tillsammans-med-reglerdon-m-m
  18. OK du har alltså sammanlagt 550 Ah batterikapacitet. Vilka strömvärden uppmäter du med kraftigt urladdade batterier och full fart på generatorn? Edit: Jag har skapat en ny tråd om hur laddning och reglering egentligen går till.
  19. I AGM-tråden här intill hävdade IngemarE nyss, apropå hur spänningsreglering fungerar vid batteriladdning från en generator: "Men regleringen sker av spänningen, det är ju det som är "börvärdet". Så rör inte till det för de stackarna som inte är helt med på uppbyggnaden av en generator och skriv t ex inte att det är generatorn och inte batteriet som styr strömmen (vilket f.ö. är fel), att det blir korta spikar som regulatorn känner av o.s.v. För regulatorn är oftast linjär och inte intelligent och samplande (dvs kollas inte "x gånger per sekund") och dippen som blir vid ett strömsprång beror snarare på ledningsinduktanserna till förbrukaren. Det är ingen "impuls" som får generatorn att öka sin output." Nja, vi nog inte överens trots allt. Visst måste man säga att det är generatorn, eller närmare bestämt dess regulator, som styr över den levererade strömmen från och med det skede då systemspänningen uppnått set point (typiskt 14,4V)? Och hur vill du förklara att en regulator, vars enda input är avkänd spänningsnivå, plötsligt ökar strömmen till lindningarna och därmed generatorns strömstyrka (output) när en större förbrukare sätts på? Det finns väl inget annat sätt att förklara detta än att det uppstår en spänningsdipp som regulatorn reagerar på? Eller?
  20. Att ingenting synbarligen händer med spänningen beror på att regulatorn känner av denna många gånger per sekund och omedelbart justerar magnetiseringen av lindringarna och därmed ökar den ström som generatorn skickar ut. Spänningsfallet (som alltså är mycket kortvarigt) skapar den impuls som får generatorn att öka sin output för att återställa spänningen. Jag tror att vi i övrigt är helt överens om att regulatorn (i en generator) känner av endast spänning och reglerar endast ström.
  21. Jag tror att förhållandet mellan ström och spänning är betydligt mer komplext än så, framför allt måste batteriets aktuella laddningstillstånd tas med i beräkningen. Här är min bild av vad som händer: När batteriet är rejält urladdat är dess laddningsmotttaglighet som störst. Ta som exempel en batteribank på 300Ah och en 70A generator med en maskin på fullvarv: Batteribanken kommer inledningsvis att ha kapacitet att svälja mer än de 70 A som generatorn maximalt kan leverera, konsekvensen blir att spänningen bara orkar upp till kanske 13,5V. D v s generatorn ger allt den förmår och dess laddningsregulator gör ingenting. Det är i detta skede de riktigt stora strömmarna in i batteriet kan uppmätas. I takt med att batteriet laddas upp sjunker laddningsmottagligheten och därmed stiger spänningen (tänk V = tryck). När spänningen nått upp till regulatorns set point (låt säga 14,4V) så har strömmen redan sjunkit en hel del och batteribanken har kanske nått 70 - 80 procents SOC. Nu träder regulatorn i funktion: För att inte spänningen ska stiga ytterligare börjar regulatorn att minska ned på den ström som generatorn skickar ut. Nu är det alltså regulatorn och inte batteriet som bestämmer strömmens storlek. Och regulatorn styrs i sin tur av systemspänningen. Om nu en stor förbrukare slås på, så leder det till en omedelbart sänkt systemspänning, vilket i sin tur får regulatorn att reglera upp strömmen till en nivå som upprätthåller systemspänningen till 14,4 (om det är möjligt). Hade regulatorns set point legat på 14,8V i stället för 14,4, så hade det dröjt en stund längre innan regulatorn trädde i funktion (bulkfasen hade förlängts), men strömmen under denna stund hade varit förhållandevis låg. Ännu lägre blir strömmen när 14,8V väl uppnås och regulatorn börjar arbeta. Säkert kan det vara så att vissa AGM-batterier i längden tar skada (torkar ut) av att hållas vid spänningar över 14,4V och att man därför bör vara uppmärksam på var set point ligger. (För de AGM-batterier jag skaffade i våras rekommenderar tillverkaren en set point på 14,7V).
  22. Det kan vara en kurva som t o m stiger lite i början, men som sedan faller, allt brantare med antalet cykler. Jag var i samma situation som du i våras och fastnade till slut för dessa: https://th-pettersson.se/sv/artiklar/batteri-agm-uplus-12v-90ah.html Om man tittar i databladet https://th-pettersson.se/dokument/bibliotek/Image/dokument/UPLUS USDC 12-90.pdf så kan man utläsa att vid urladdning med 80 procent, så får man ut ca 500 – 550 cykler innan kapaciteten sjunkit ned till 80 procent av den ursprungliga (lägre kapacitet än så vill man nog inte acceptera, tror jag). Om å andra sidan urladdning bara sker med 50 procent, så blir motsvarande siffra för antalet cykler mellan 900 och 1 000 – ett långt båtliv....
  23. Att ett batteri "klarar" 400 cykler säger egentligen inte så mycket. För att kunna bedöma och jämföra prestanda borde man få veta hur stor kapacitetsförlusten i Ah eller procent är efter 400 cykler med 75% urladdning (exempelvis). Sådant brukar man kunna utläsa av diagram som hör till den tekniska specifikationen. Återförsäljaren bör kunna plocka fram dessa.
  24. Det kan vara värt att ha i minnet att det finns två typer av skiljerelä: Det du ritat in på skissen är inte spänningsavkännande, utan styrs av generatorns D+-terminal (laddningslampan). Kallas ibland för Skyllermarks-relä. Funktionen är att reläet sluter när motorn är igång = båda batterierna laddas. När motorn stannar öppnar relät = batterierna separeras. Biltema-relät som nämns ovan fungerar lite annorlunda. Det sluter när spänningen på startbatteriet stiger över en viss nivå, typ 13,3V. Och öppnar när spänningen sjunker under 12,8V. Vid en enkel installation spelar det ingen större roll vilket man väljer. Fråga 1: Ja, men nackdelen är att du riskerar att ladda ur båda batterierna om du glömmer att ställa om batteriväljaren. Fråga 2: Ja, men samma risk föreligger här och det blir fler tillfällen att göra fel.
×
×
  • Create New...