Utefter Bohuskusten finns det flera naturhamnar och andra hamnar i direkt anslutning till etablerade utprickade farleder, och andra inofficiella säkra passager mellan öar som alla känner till.
Jag tänker närmast på öarna kring Gåsöskärgården och Fjällbackaskärgården. På fastlandet och på de bebodda öarna runtikring bor det på sommaren folk med mindre styrpulpetbåtar och liknande. Iofs trevliga människor, sommarstugeägarna, och backstugesittarna, men något båtfolk är det inte.
Jag tänker mig en sommar på tidigt 1990-tal, Vi låg i en vik på norra delen av södra Usholmen utanför Gåsö. Här kommer det en fem meters styrpulpetbåt med en familj, deras grannar, grillar, fiskespön och badleksaker. Barnen och hunden hade flytväst, men inte de vuxna... ni kan tänka er hur det såg ut. Båten saktade ned till deplacementfart, satte sig på röva, och drog upp 50 cm svallvågor.
I båten intill våran hade man kastruller på spisen, det spelar för denna historia ingen roll om det var potätervatten eller pastakok på gång, men kastrullen med kokande vatten gick i alla fall av spisen ned i durken där det fanns ett litet barn, i shorts och med bar överkropp...
Min fru bordade grannbåten och fick doppat de brännskadade barnet i havet, jag tog hand om "resten" då den överlastade badbåten med familjerna hade mage att vända om och komma in i samma vik och lägga till där, så hjälpte jag dem att lägga till... sedan var jag synnerligen "ocharmig". Det sägs att Kapten Haddock i Tintins äventyr alltid svär i bokstavsordning, jag tror inte det stämmer... Men jag gick på samma sätt, knappas med "anfäkta och anamma, bomber och granater, eller inkompetenta sötvattenspirater" utan mer uträknat gravt elakt.
Typ:
Jag har i flera år jobbat på två olika mentalsjukhus men har aldrig sett några större idioter än ni..
Eller alternativet:
Vilken institution är ni möjligtvis försöksutskrivna ifrån?
När skepparen förstod vad han ställt till med tog han sitt ansvar, personuppgifter och namn på försäkringsbolag utbyttes. Barnet var inte värre skadat än att hen kunde fortsätta leka på durken och med föräldrarnas hjälp uppsöka vårdcentral i Lysekil eller Kungshamn dagen därpå, som var en måndag.
Nu kokas det kanske inte så mycket pasta eller potatis i trådskaparens hamn, Thalatta muttrar om hur svårt det är att skruva i skruvar när det går svall, och jag kan tycka att det är vanskligt att bära ombord de ädla viskösa varorna från den statliga butiken då det går svall, tänk om man tappar något överbord.
Men ibland önskar man att man hade en torped, eller i alla fall kapten Archibald Haddocks vokabulär.