Jump to content
Sunday 17 October 2021

coppertail

Medlemmar
  • Content Count

    1,432
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    7

coppertail last won the day on August 30 2019

coppertail had the most liked content!

Community Reputation

283 Expert

1 Follower

About coppertail

  • Rank
    Vice Amiral

Recent Profile Visitors

1,490 profile views
  1. coppertail

    Pontoner

    Menar du de så kallade flyttankarna, dubbelbotten och liknande? Orsaken är troligen vattensjukt flytskum. Skummet suger vatten över tid och väger bly samt kan ge fryssprängningar i skrovet. Påverkar inte stabiliteten över huvud taget.
  2. Du och några andra har i åratal propagerat för att man inte kan jämföra bil och båttrafik vad gäller risken för olyckor. Här presenteras statistik som visar att olycksrisken är många gånger högre i en fritidsbåt än i något annat trafikslag. 1223 sjöräddningslarm 2021 är inte samma sak som att ringa efter en bärgningsbil vid punktering. För att bli klassat som sjöräddning krävs det att det är ett farligt läge. Alltså att situationen kan innebära omedelbar fara för människoliv. Att larma för att sedan bli hänvisad till trossen eller Sjöassistans för att man glömde att tanka eller fått ett nät i propellern utan att omedelbar fara föreligger är inte sjöräddning. Antalet sjöräddningslarm i relation till den oerhört lilla del av det totala transportarbetet som fritidsbåtarna står för talar sitt tydliga språk. Att man kan vara lite lullig på sjön för att det går så sakta, är så gott om plats och yada yada som ältats av några på forumet kanske inte är riktigt sant? Kul att några på forumet fattade galoppen i alla fall.
  3. Nästan 12 miljoner registrerade landfordon. Sett till antalet både döda och antal sjöräddningsfall så ser det ju ut som att exempelvis motocross är betydligt säkrare än att segla. 🙂
  4. Det finns mycket god statistik. Och den visar ju tydligt att fritidsbåtstrafiken är oerhört mycket mer olycksdrabbad än trafiken på land om vi ser till att vi har omkring 10 miljoner vägtrafikanter och bara något tusental fritidsbåtar. 😏 https://www.sjofartsverket.se/contentassets/b6149761283749728ffa0b2f8f149c62/arsstatistik-sjo--och-flygraddning-2020.pdf
  5. Intressant slutsats. 20 döda i fritidsbåtsolyckor 2020 samtidigt som totalt 190 personer dog i vägtrafikolyckor. Ställ detta i relation till antalet fordon och tillryggalagd sträcka. Det totala antalet sjöräddningsfall uppgick till 1220 st. Ingen död i yrkessjöfarten 2020. Ställ gärna det i relation till tillryggalagd sträcka. Riskfritt att åka fritidsbåt? Nja...
  6. Den 1:a april blev det i år eftersom vi brukar öppna sommarhuset för säsongen i påskhelgen. Hemresan på annandagen bjöd på ymnigt snöfall och sydväst kuling 18. Flying Flipper Sport
  7. Jag själv är väldigt förtjust i konceptet med wa. Otroligt flexibel lösning för oss som mestadels använder den till stugpendling men även vill kunna semestra lite. Själv har jag valt bort tryckvatten då en båt med så få rörliga delar som möjligt bäddar för ett sorglöst båtliv. 😏 Kommer ni verkligen bo så mycket ombord att ni inte kan ta med flaskvatten/dunk? Vatten som ligger och jäser i en fast tank är ändå inte så fräscht. Systemet måste dräneras vid minsta frysrisk osv. Som kök använder vi ett portabelt tvålågigt gasolkök. Överlägset effektivare än diverse spritvarianter. Vask? Sittbrunnen är ju självlänsande och sjön nära. 😏 Toalett med tank har vi dock. Prioritera hellre en bra värmare och gärna gångvärme vilket är en fördel med inombordare. Bild på vår ”Elvira” från Enskär/Signilskär/Åland.
  8. Det var ju inte världens utförligaste beskrivning av vad det var för fartygstyp i första inlägget. 🙂 Troligen håller konstruktionen om det är en mindre glasfiberbåt. När vattnet väl stigit över relingen i aktern är det totalförlust rent ekonomiskt i alla fall. Vill du ha något att flyta på är en flotte bättre. Själv hade jag prioriterat möjligheten att täta skrovet inifrån om det springer läck. Att korka igen utrymmen omöjliggör ju det alternativet.
  9. Det skulle jag inte göra utan att rådfråga konstruktören. Hur påverkas flytläget med vattenfylld båt? Den kanske kapsejsar tidigare med cellplast? Håller konstruktionen för att flyta på durken? Risken finns att den slits sönder och sjunker ändå med irreparabla skador. Det är ju bättre att komma åt skrovet för att kunna täta det än att bara titta på medan båten sjunker?
  10. Beror mycket på hur välisolerat motorrummet är mot atmosfären. Man kan med fördel täppa för ventilationen så att inte värmen från sjön pyser ut. I instruktionsboken brukar det stå exakt vilka åtgärder som bör vidtas och var sjövattenavtappningarna på värmeväxlarna sitter. Har aldrig varit med om att ett drev frusit sönder även om båten varit fastfrusen i decimetertjock is. Sen beror det kanske lite på om man tar kylvattnet från drevet eller separat bottengenomföring och hur avgassystemet är utformat. Med separat kylvattenintag är det ju en smal sak att stänga bottenventilen, dränera sjövattnet och sedan öppna locket på sjövattenfiltret och fylla med frysskyddsvätska. Överlag är jag förvånad över hur mycket stryk av isen en drevbåt faktiskt tål. Men som privatperson har jag inte råd att chansa med sådant.
  11. Nr, 4 och alla cert som hör därtill. Kostar en trave tusenlappar att vidmakthålla med läkarintyg vart annat år och diverse refresher var 5:e år. Om jag av någon anledning åker ur systemet har jag inte ens ett förarbevis att visa upp. Blir till att gå förarbeviskurs när man går i pension? De yrkesmässiga och fritidsbåtscertifikaten har ju inget annat samband än möjligen src och högfartsnavigering? Ger väl knappast rabatt på försäkringen? Eller duger det att visa upp en utgången yrkesbehörighet? Fritidsbåtscert är ju inte tidsbegränsade. Någon som vet?
  12. Nej det är felaktigt. Mitt under bron kan vara betydligt högre. 1,5 meter över vid mw gäller vid brons lägsta punkt. Definitionen och beräkningsgrunden finns högre upp i tråden. TS har fått svaret ett flertal gånger men det verkar vars svårt att få in. Vill man veta den maximala höjden exakt kan man kontakta broägaren och fråga helt enkelt. Men vad slår att måtta på ett foto...🙄
  13. Ja Du har såklart rätt i att det är sidomarkeringarna som gäller. Så vid den lägsta sidomarkeringen (eller stupröret vilket som nu är lägst) är höjden 16,9 M, vid mw. Det kan ju vara som påpekats tidigare att bron byggts om med de fula stuprören och därför fått höjden ändrad. Men för några år sedan ändrades standarden för hur man anger segelfri höjd vilket gjorde att en mängd broar ”sänktes”. edit: Definitionen. https://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Lotsomrade-Stockholm/Riktvarden--restriktioner/Broar--slussar/Segelfri-hojd/ edit 2: Angående farledens bredd så pågår ett arbete med att successivt övergå till en markerad farledsyta i sjökorten. Det kräver dock att man kommer ikapp med sjömätningen.
  14. Jag har ingen lokalkännedom om Skaftöbron. Med ”segelfri höjd” menas den lägsta fria höjden inom den seglingsbara bredden vid medelhögvatten och med en säkerhetsmarginal för förväntad maximal sjöhävning i området. Tidigare angavs den fria höjden inom farledens sidomarkeringar. Beroende på brokonstruktion kan ju skillnaden vara väldigt stor. Skaftöbron verkar vara ett sådant exempel. Men. Segelfri höjd 15,4 m, + medelhögvatten för området 1 m, + förväntad maximal sjöhävning för området 0,5 m, = 16,9 m, vid den lägsta punkten vid medelvattenstånd. I praktiken är bron säkert mer än 18 meter över ytan på högsta stället vid mwl. Vattenståndet får man hålla koll på med VIVA-appen eller motsvarande.
  15. Kanske inte vad du menar men jag använde PEM-slang som en sorts kapellbåge när jag behövde slänga ihop en täckställning till snipan lite snabbt. Skruvade den i vaggan och nocken. Funkar kanon.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy