Dialektala olikheter.

[Georg_Ohm 4 664]

Efter önskemål angående spänner hinkar, tappar och sådant så kan vi väl då ta det här:

 

En dam uttrycker sig på masthuggsgötebosska:

-Kan du tänka dig hundfan sket i svalen.

 

Den till Masthugget nyinflyttade norrländskan undrade:

-Hade den lilla söta hunden möjligen bajsat i kylskåpet?

 

Göteborgsk militär ambulansförarelev i Skövde (jag själv):

- Gå in på konditoriet och köp franskbröd till alla på hela stationen till fredasfikat.

-Jo hej, jag vill köpa 30 rundstycken

-??? vad är det?

[raol 2 189]

46 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Efter önskemål angående spänner hinkar, tappar och sådant så kan vi väl då ta det här:

 

En dam uttrycker sig på masthuggsgötebosska:

-Kan du tänka dig hundfan sket i svalen.

 

Den till Masthugget nyinflyttade norrländskan undrade:

-Hade den lilla söta hunden möjligen bajsat i kylskåpet?

 

Göteborgsk militär ambulansförarelev i Skövde (jag själv):

- Gå in på konditoriet och köp franskbröd till alla på hela stationen till fredasfikat.

-Jo hej, jag vill köpa 30 rundstycken

-??? vad är det?

Är alltså "rundstycke" inte standardsvenska? Det ordet har jag använt i hela mitt liv. (Låter nog mer som "rönnstögge" i min mun, men...)

[Caribic410 757]

56 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Efter önskemål angående spänner hinkar, tappar och sådant så kan vi väl då ta det här:

 

En dam uttrycker sig på masthuggsgötebosska:

-Kan du tänka dig hundfan sket i svalen.

 

Den till Masthugget nyinflyttade norrländskan undrade:

-Hade den lilla söta hunden möjligen bajsat i kylskåpet?

 

Göteborgsk militär ambulansförarelev i Skövde (jag själv):

- Gå in på konditoriet och köp franskbröd till alla på hela stationen till fredasfikat.

-Jo hej, jag vill köpa 30 rundstycken

-??? vad är det?

Varre inte sånt skinnpjattarnas tjejer hade i håret?

[baufi 20]

21 minuter sedan skrev Caribic410:

Varre inte sånt skinnpjattarnas tjejer hade i håret?

Menaru en Fralla?

[Caribic410 757]

5 minuter sedan skrev baufi:

Menaru en Fralla?

Jes!

[DanielMalmgren 189]

Vad exakt är ett rundstycke då? Ett bröd som har en rund form eller ett bröd i allmänhet?

[FinaKillen 45]

Om man ska ha det till fikat tänker jag att ni pratar wienerbröd. Rundstycke. Skulle kanske funka.

Dock inget vidare att ha i håret.

[Georg_Ohm 4 664]

Här i Göteborg är ett ”runnstucke” ett litet franskbröd.

 

Då i Skaraborg, R-län, visste man inte det.

Man visste inte heller vad en halv- eller hel special var i korvkiosken eller gatuköket.

 

Men först nu vet vi i Göteborg vad en skarborgare eller annan snabbmatshungrig person menar när hen önskar ”kôrv med hälvta av varje” då uttalat med västgötadialekt med diverse diftonger. 
Alltså korv med hälften pommes frites och hälften potatismos.

 

I Göteborg kan det tänkas att vi tar med oss ett ”trä”, ett träd istället för blommer då vi skall hälsa på någon. Päronträ eller äppleträ? Nej en krukväxt. Bra att känna till för utsocknes.

 

”Änna” eller ”änna då va” är väl numera känt? Det är ett utfyllnadsord eller uttryck. Kan för det mesta betyda ”liksom” i Bohuslän säger man liksom norrmännen ”akkurat”, ”ackurat” eller ”akurat” i samma anledning.

 

De va la änna käckt att få reda på det!?

Redigerad 7 Maj , 2020 av Georg_Ohm

[raol 2 189]

2 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

I Göteborg kan det tänkas att vi tar med oss ett ”trä”, ett träd istället för blommer då vi skall hälsa på någon. Päronträ eller äppleträ? Nej en krukväxt. Bra att känna till för utsocknes.

 

Även upp i Bohuslän. Jag har inte tänkt på det, men jag är ju uppväxt med ordet i den betydelsen.

[Georg_Ohm 4 664]

Mer marina, fritidsbåts- uttryck då?

 

Bär av, håll av, ta törn, håll an, belägg på det?

[DanielMalmgren 189]

18 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Bär av, håll av, ta törn, håll an, belägg på det?

Ta törn har jag nog inte hört förut, hur gör man det?

[Peter_K 4 079]

6 minuter sedan skrev DanielMalmgren:

Ta törn har jag nog inte hört förut, hur gör man det?

Det är att ta emot båten, ungefär.

[Jorgen01 452]

En törn är väl det sjömannen räknar perioden när han är ute på havet. (arbetsperiod)

[Georg_Ohm 4 664]

30 minuter sedan skrev Peter_K:

Det är att ta emot båten, ungefär.

 

1 minut sedan skrev Jorgen01:

En törn är väl det sjömannen räknar perioden när han är ute på havet. (arbetsperiod)

I den bemärkelsen jag lärt mig uttrycket skulle ju vara att man förhindrar att man skall törna emot någontingen, en brygga en annan båt eller vadsomhelst.

Det är väl litet "nautiskt nonsens" vårat fikonspråk.

 

Törn, törna in, vad gjorde Törnrosa? jo hon sov bort hela sin ungdom och vaknade som övermogen pensionär. Om hon nu ens vaknade, hon var kanske redan färdig (-förpackad) för Fonus direkt vid det uteblivna uppvaknandet. Men sagofigurer tycks ju vara undantagen som bekräftar alla regler.

 

"Någontingen" alltså inte det rikssvenska "någonting" har jag hört att fastlandsbohuslänningar  runt Skatö/Lysekil använder sig av. Och skaftöbor kallar lysekilsbor för "staketmålare"  eller ännu värre "staketpinkare" uttalat på den sublokala dialekten, "stakketépinkare" möjligen med hänvisningen till vad hanhundar gör på staket och stolpar, markerar revir. Ja nedpinkade staket kan ju behövas målas om oftare.

[Caribic410 757]

Danskarna säger väl rundstycke.. fast som om vi skulle säga det med skorr och en sån i halsen samtidigt

[McLasse 704]

14 minuter sedan skrev Jorgen01:

En törn är väl det sjömannen räknar perioden när han är ute på havet. (arbetsperiod)

Det skulle jag också säga. Var ute på ett tyskt segelskepp och kajkade runt. Där hade man en Törnplan som var säsongens turschema. Varje enskild tur var en törn. Fast på tyska som är det samma men med stort t ...om det inte är i början av en mening för då är det samma på svenska och tyska...ja...typ...

[McLasse 704]

3 minuter sedan skrev Caribic410:

Danskarna säger väl rundstycke.. fast som om vi skulle säga det med skorr och en sån i halsen samtidigt

Det kan inte jag bekräfta eftersom jag är helt inkompatibel med det danska språket.

Jag ringde en köpenhamnare en gång som hade en segelskuta jag var intresserad av. Det var bara att inse att det inte var någon idé att försöka få mig att förstå. Vi retirerade till engelska, vilket egentligen är ganska beklämmande. Det blev inget av det köpet för övrigt.

 

Har dock en kompis som förstår, och även pratar, danska mycket bra. Han kan även räkna på danska vilket för mig är ännu mer obegripligt än det danska språket. Även om man räknar på danska på svenska.

[Caribic410 757]

4 minuter sedan skrev McLasse:

Det kan inte jag bekräfta eftersom jag är helt inkompatibel med det danska språket.

Jag ringde en köpenhamnare en gång som hade en segelskuta jag var intresserad av. Det var bara att inse att det inte var någon idé att försöka få mig att förstå. Vi retirerade till engelska, vilket egentligen är ganska beklämmande. Det blev inget av det köpet för övrigt.

 

Har dock en kompis som förstår, och även pratar, danska mycket bra. Han kan även räkna på danska vilket för mig är ännu mer obegripligt än det danska språket. Även om man räknar på danska på svenska.

Fast räknandet är iaf logiskt. Bara att dom har tjogo- istället för tio- tal i ett tiotals- system

[McLasse 704]

1 timme sedan skrev Georg_Ohm:

Mer marina, fritidsbåts- uttryck då?

Det marina vokabuläret är ett språk för sig. Ungefär som älvdalska och det de pratar i Borås.

Förmiddagsfikat första dagen på nya jobbet i Borås spårade min skalle ur totalt när en av boråsarna sade till mig att "du kan komma plats här".

Det uttrycket behövde förtydligas innan jag förstod att "det finns en plats ledig till dig här". Nåja, det blev ett gott skratt i alla fall.

 

Eller när jag sommarjobbade som målare tillsammans med två gubbar från Mockfjärd, eller om det va Malung...skit samma.

En dag tittade den ena på den andra och sade: "Kuppjärk i bläsu". Han påtalade för sin kompis att han hade en spindel i pannan.

Redigerad 7 Maj , 2020 av McLasse

[McLasse 704]

15 minuter sedan skrev Caribic410:

Fast räknandet är iaf logiskt. Bara att dom har tjogo- istället för tio- tal i ett tiotals- system

🤯

[trewq 576]

Danska brukar förstås hyggligt men när en dansk uppger priset 75.95, då....

Eller när min fru skulle ringa från en köpenhamnsk telefonautomat och telefonisten bad henna lägga i femoghalvfjers öre. Blev inget samtal

Redigerad 7 Maj , 2020 av trewq

[Mackey 4 207]

3 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Här i Göteborg är ett ”runnstucke” ett litet franskbröd.

Jag fattar, men det är bara för att min hustru har dansk släkt. I Danmark kan man köpa rundstykker.

 

I Stockholm hade du inte fått något på ett bageri om du frågat efter rundstycke, och det enda jag ev. kan påminna mig är att det är något medeltida mynt.

 

Fralla, eller småfranska funkar bra även om jag förstått att fralla kan betyda något annat också, något som man inte alltid pratar om med en bagare. En bagare är för övrigt slang för en enkrona.

Har du en bagare?

Det kostar tio bagis!

[Mackey 4 207]

34 minuter sedan skrev trewq:

Danska brukar förstås hyggligt men när en dansk uppger priset 75.95, då....

Eller när min fru skulle ringa från en köpenhamnsk telefonautomat och telefonisten bad henna lägga i femoghalvfjers öre. Blev inget samtal

Det är inte så svårt...

lite förenklat så först säger man entalet och sedan tiotalet.

 

10 ti

11 elva

Låter rätt lika upp till tjugo.

20 tyve - uttalas som det skrivs.

21 en og tyve

30 tredive - [trädve]

40 fyrre - [föör]

50 halvtreds - [haltress] Halvvägs till 60 (tres).

60 tres - [tress]

70 halvfjerds - [halfjärs] Halvvägs till 80 (firs).

80 firs - uttalas som det skrivs

90 halvfems - [halfems] Halvvägs till 5x20.

100 hundrede

 

[raol 2 189]

1 timme sedan skrev Caribic410:

Fast räknandet är iaf logiskt. Bara att dom har tjogo- istället för tio- tal i ett tiotals- system

Nja...

Jag jobbade ett tag med kundtjänst, där bl a danska kunder kunde ringa in. Vi använde 12-siffriga ärendenummer, och de flesta läste upp i tvåsiffergrupper.

Säg att numret var 72 44 91 97 38 64. Uppläst på danska blir det då:
tooghalvfjerds fireogfyrre enoghalvfems syvoghalvfems otteogtredive fireogtres
Problemet i mitt fall var inte att de använder tjog, utan att de vänder på ordningen.
Ovanstående skrev jag som:
27 04 41 90 79 08 30 46 0
Eller ja, redan halvvägs genom det begrep jag att det inte var korrekt, och bad dansken att ta siffra för siffra.

I övrigt hade jag inga problem med danskan eller med siffrorna. Däremot ville danskarna ofta gå över till engelska, särskilt de yngre.

[Caribic410 757]

38 minuter sedan skrev raol:

Nja...

Jag jobbade ett tag med kundtjänst, där bl a danska kunder kunde ringa in. Vi använde 12-siffriga ärendenummer, och de flesta läste upp i tvåsiffergrupper.

Säg att numret var 72 44 91 97 38 64. Uppläst på danska blir det då:
tooghalvfjerds fireogfyrre enoghalvfems syvoghalvfems otteogtredive fireogtres
Problemet i mitt fall var inte att de använder tjog, utan att de vänder på ordningen.
Ovanstående skrev jag som:
27 04 41 90 79 08 30 46 0
Eller ja, redan halvvägs genom det begrep jag att det inte var korrekt, och bad dansken att ta siffra för siffra.

I övrigt hade jag inga problem med danskan eller med siffrorna. Däremot ville danskarna ofta gå över till engelska, särskilt de yngre.

Inte märkligt heller det, att dom ville gå över till annat språk. De räcker ju komma t skåne för att dom inte ska förstå varandra på "svenska"

[DanielMalmgren 189]

Ett ord jag har funderat på som jag mest har hört i norra delarna av Småland (typ Vimmerby, Eksjö) är att man istället för att säga "ändå" säger "ändån". "Han åt maten, så han gjorde. Men så var han lika hungrig ändån!". Finns detta i fler delar av Sverige eller är det väldigt lokalt?

[Pentax 724]

Småländska mitt födelsespråk!

Så vackert.

Hansesas, har ni hört det? fornnordiskt uttryck för "hans"

[IngemarE 3 274]

Blev när jag läste denna tråd påmind om en liten fisk som fanns t.o.m. i dikena på Kroppefjäll i Dalsland, som jag och min kusin fångade på kul. Jag såg aldrig namnet skrivet, men alla (inklusive vi själva) kallade den Alukula och Alukuler i plural (med ganska dialektalt färgat uttal, tänk korsning värmländska/norska/bohusländska).

 

Senare när jag som lite äldre barn skaffade akvarium och även ett tag hade dem i ett kallvattendito började jag fundera på vad det egentligen var för fisk, för det fanns ingenting i några böcker med ens ett liknande namn.

Efter mycket forskande visade det sig vara vanlig Elritsa som, om man nu söker på det fantastiska nätet (som inte fanns när jag var liten), är en av de fiskar som nog har flest dialektala namn (minst 50 st). Spännande, för Elritsa hade jag aldrig hört talas om.....

[raol 2 189]

5 minuter sedan skrev IngemarE:

Blev när jag läste denna tråd påmind om en liten fisk som fanns t.o.m. i dikena på Kroppefjäll i Dalsland, som jag och min kusin fångade på kul. Jag såg aldrig namnet skrivet, men alla (inklusive vi själva) kallade den Alukula och Alukuler i plural (med ganska dialektalt färgat uttal, tänk korsning värmländska/norska/bohusländska).

 

Senare när jag som lite äldre barn skaffade akvarium och även ett tag hade dem i ett kallvattendito började jag fundera på vad det egentligen var för fisk, för det fanns ingenting i några böcker med ens ett liknande namn.

Efter mycket forskande visade det sig vara vanlig Elritsa som, om man nu söker på det fantastiska nätet (som inte fanns när jag var liten), är en av de fiskar som nog har flest dialektala namn (minst 50 st). Spännande, för Elritsa hade jag aldrig hört talas om.....

Det är inte otroligt att "el" i elritsa och "al" i alukula har samma ursprung. Men det kan också vara en ren slump. Fascinerande att namn på arter är så olika över landet.

Jag kände till namnet elritsa, men jag trodde det var en sorts mört. Uppväxt på västkusten och har knappt sett nån insjöfisk i hela mitt liv. Ätit abborre en gång och gädda en gång, vad jag vet. Aldrig fiskat insjöfisk. Men jag har sett karpar i karpdammar.

 

[trewq 576]

Tror att det var på 60-70-talet på Västgötaslätten, en äldre man frågade "Ä du Karla pöjk" alltså genitiv-a. Har jag inte hört senare. Finns det kvar?