Dialektala olikheter.

[Mackey 4 209]

4 timmar sedan skrev trewq:

Tror att det var på 60-70-talet på Västgötaslätten, en äldre man frågade "Ä du Karla pöjk" alltså genitiv-a. Har jag inte hört senare. Finns det kvar?

Fördjupningsuppgift!

https://journals.lub.lu.se/anf/article/download/11785/10470/

[Seawolf 366]

17 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Här i Göteborg är ett ”runnstucke” ett litet franskbröd.

 

Då i Skaraborg, R-län, visste man inte det.

Man visste inte heller vad en halv- eller hel special var i korvkiosken eller gatuköket.

 

Men först nu vet vi i Göteborg vad en skarborgare eller annan snabbmatshungrig person menar när hen önskar ”kôrv med hälvta av varje” då uttalat med västgötadialekt med diverse diftonger. 
Alltså korv med hälften pommes frites och hälften potatismos.

 

I Göteborg kan det tänkas att vi tar med oss ett ”trä”, ett träd istället för blommer då vi skall hälsa på någon. Päronträ eller äppleträ? Nej en krukväxt. Bra att känna till för utsocknes.

 

”Änna” eller ”änna då va” är väl numera känt? Det är ett utfyllnadsord eller uttryck. Kan för det mesta betyda ”liksom” i Bohuslän säger man liksom norrmännen ”akkurat”, ”ackurat” eller ”akurat” i samma anledning.

 

De va la änna käckt att få reda på det!?

 

Jo, fast i Tidaholm, epicentrum för ur-västgötskan (den där som använder a i stället för s som genitiv-ändelse, dvs inte "Pärs Cykel" utan "Pära côckel") , så heter det inte ”kôrv med hälvta av varje” utan beställs helt enkelt med ”hälta-hälta”....

Redigerad 8 Maj , 2020 av Seawolf

[trewq 576]

3 timmar sedan skrev Mackey:

Fördjupningsuppgift!

https://journals.lub.lu.se/anf/article/download/11785/10470/

Tack, dylikt intresserar mig fast ur en nyttosynpunkt förvånas jag av engagemanget i en bokstav

[segelbagaren 50]

19 timmar sedan skrev McLasse:

Det kan inte jag bekräfta eftersom jag är helt inkompatibel med det danska språket.

Jag ringde en köpenhamnare en gång som hade en segelskuta jag var intresserad av. Det var bara att inse att det inte var någon idé att försöka få mig att förstå. Vi retirerade till engelska, vilket egentligen är ganska beklämmande. Det blev inget av det köpet för övrigt.

 

Har dock en kompis som förstår, och även pratar, danska mycket bra. Han kan även räkna på danska vilket för mig är ännu mer obegripligt än det danska språket. Även om man räknar på danska på svenska.

Jag vägrar generellt att tala engelska med någon från våra nordiska grannländer. Precis som du säger är det beklämmande att förfalla till engelska. Vi får börja förstå de skandinaviska språken bättre genom att träna på dem. Norska är lättast såklart om det är bokmål men västnorsk nynorska är nästan värre än danskan. Isländska är svårast. Nästan helt omöjligt. Finska är ju inget skandinaviskt språk men å andra sidan skall ju finnarna lära sig svenska i skolan.

[trewq 576]

13 minuter sedan skrev segelbagaren:

Jag vägrar generellt att tala engelska med någon från våra nordiska grannländer. 

Dessvärre får du nog ge dig, även i Sverige. Om man hör på TV och läser på internet så glider vi mot engelska. Tidigare har det mest varit låneord i tekniska sammanhang men nu börjar det blandas in vanliga ord. Med vanställd betydelse, karaktär, atlet student. Fast student är väl mera en följd av politiska beslut. OMG.

Redigerad 8 Maj , 2020 av trewq

[raol 2 192]

4 minuter sedan skrev segelbagaren:

Jag vägrar generellt att tala engelska med någon från våra nordiska grannländer. Precis som du säger är det beklämmande att förfalla till engelska. Vi får börja förstå de skandinaviska språken bättre genom att träna på dem. Norska är lättast såklart om det är bokmål men västnorsk nynorska är nästan värre än danskan. Isländska är svårast. Nästan helt omöjligt. Finska är ju inget skandinaviskt språk men å andra sidan skall ju finnarna lära sig svenska i skolan.

Jag var och såg på cykel-VM i Holte, strax utanför Köpenhamn, 2012. En kompis och jag stod utanför en villa, och hängde på staketet till tävlingsbanan. Det var fullt med folk där, och intill oss stod två danska kvinnor, ca 55-60 år (i Danmark är cykel en populär sport, så en stor andel av befolkningen förstår sig på den). Vi pratade med dem under hela tiden vi stod där. De talade danska och vi talade svenska, utan att göra oss till. Samtalet flöt obehindrat.

Mot slutet av dagen skulle vi lämna Holte, och Danmark, och jag skulle skaffa lite färdkost och samtidigt göra mig av med de danska kontanter jag hade kvar, ca 60 kronor. Jag gick in i en butik (troligtvis Netto) i centrala Holte och plockade på mig lite kex, dricka och godis. I kassan satt en ung tjej, kanske 18-20 år. Jag skyfflade upp mina varor på bandet och när allt var inknappat sa hon vad summan blev. Det saknades några kronor för mig, så jag bad henne ta bort en av chokladkakorna. På svenska. Hon såg ut som ett frågetecken och sa "Hvad?" (eller motsvarande). Jag upprepade mig, fortfarande på svenska, men långsammare och tydligare. Fortfarande lika tom blick från tjejen i kassan. Jag var precis på väg att säga det en tredje gång, ännu långsammare och tydligare, när min kompis, som stod nån meter bort, sa till henne på engelska. Hon begrep direkt och tog bort varan, jag betalade och så var det över.

Men det gjorde mig lite sorgsen. Att det på bara en generation har uppstått en språkbarriär av det slaget. Svenska och danska är ju trots allt närmare släkt med varandra än med några andra nationella språk (norskt bokmål är i princip danska, så det räknar jag inte som ett separat språk).

[raol 2 192]

7 minuter sedan skrev trewq:

Dessvärre får du nog ge dig, även i Sverige. Om man hör på TV och läser på internet så glider vi mot engelska. Tidigare har det mest varit låneord i tekniska sammanhang men nu börjar det blandas in vanliga ord. Med vanställd betydelse, karaktär, atlet student. Fast student är väl mera en följd av politiska beslut. OMG.

Atlet betydde idrottare långt innan det fick den mer specialiserade betydelsen många hänvisar till i dag. Student har inte ändrat betydelse. Jag ser inte heller problemet med att nya ord tillkommer. Så har alltid skett och så kommer alltid att ske. Det är ett sundhetstecken för ett språk. Ett språk som inte förändras och utvecklas är ett språk som stagnerar och utarmas.

[Mackey 4 209]

14 minuter sedan skrev raol:

Ett språk som inte förändras och utvecklas är ett språk som stagnerar och utarmas.

Jo delvis, fast inte riktigt tycker jag.

 

Jag tycker språket utarmas när vi slutar använda svenska ord och uttryck och rakt av ersätter dem med engelska ord eller översättningar av engelska uttryck.

 

Ibland tillför de engelska orden något, men vad tycks om; airbag, attacha, disabla, event, flyer, respons, slash, white paper, mm, mm.

 

Ännu dummare är egentligen när vi hittar på engelska ord/uttryck som inte ens finns på endelska; after work, backslick, kick-bike, smoking, playback, mm, mm.

 

Nu blev det lite utanför ämnet...

[Georg_Ohm 4 665]

Det kan väl tänkas att de nordiska språken, exkluisive finskan, är dialekter av varandra eller av ur-skandinaviskan, eller vad det kan heta.

De danska räkneorden är svårast, förr när man betalade med kontanter hade jag alltid fickorna fulla med danska småmynt efter en shoppingtur i Danmark, förstod inte vad det kostade, betalade med sedlar, fick en massa skrot tillbaka.

Ära vare Gud i höjden den dagen även de danska affärsinnehavarna skaffade stora digitala displayer på sina kassaapparater.

 

Här är några.

2 to

7 syv

8 otte - [åde]

16 seksten - [saisdn]

17 sytten - [södn']

18 atten

20 tyve

21 en og tyve

22 to og tyve

30 tredive - [trädve]

40 fyrre - [förre]

50 halvtreds - [haltress']

60 tres - [tres']

70 halvfjerds - [halfjärs']

80 firs

90 halvfems - [halfems]

 

Min gode vän, demenssjukssköterskan skulle en gång göre ett MMT, minnestest på en danskfödd patient som hade flyttat till Sverige under 1960-talet, och då demenssjukdomen fortskred försvinner ibland det senaste inlärda språket... svenskan i detta fall.

Då ingick det en uppgift i detta test där man skulle räkna baklänges från hundra med minus sju... Hon var inte så bekant med det danska språket. Just den delen av testet kunde hon inte utvärdera.

 

Danskan är väl egentligen inget språk, är inte det en kollektivt talfel? Tänk om dom skippade alla diftonger och tritonger och artikulerade ordentligt då skulle man ju förstå. Himla tur att 100% Bonde i SVT är textad. Och vad heter den på originalspråket? "Bonneröven", det hade inte funkat i Public Service i SVT.

 

Så finns det en del likadana ord som betyder väldigt olika på svenska, norska och danska, rolig är ett sådant, när man lärt sig den norska betydelsen av det ordet förstår man ju varför det heter "orolig" på svenska.

En dansk psykiatriker jag känner litet grann hade ett danskt trädnamn, Bok, på svenska, men på danska heter han Bög, inte så värst gångbart. Han bodde dessutom en tid på Bögatan i Örgryte, ett gatunamn man måste bétona på rätt sätt. men dom justerade till Bok. Men dom flyttade inte till Danska vägen i samma stadsdel.

 

Vi hade norska gäster i vagnhallen, och för att kunna hålla övrig trafik och obehöriga på avstånd vid diverse komplicerade rangeringsövningar, vi sade till våra gäster att dom fick hjälpa till att ställa ut koner och hänga upp avspärrningsband. Någon undrade varför man inte bara kunde ta och ställa ut dom där koniska plaststrutarna, sina kuner (=fruar, kvinnor) hade man lämnat hemma.

 

I somras fick jag in ankarkättingen olyckligt i dubbelpropellern, den satt stenhårt fast. Kom ingenstans. Några norska båtägare står på bryggan och hjäper till att försöka hålla upp båten mot vinden och mot bryggan, en tipsar mig om att jag skall skruva loss "kunen", "ja alltså noskonen på svensk" förklarade han, och då förstod jag... Tur att jag hade Volvo-Pentas propellerverktyg med ombord, efter att ha lossat maskinskruven litet och vridit noskonen något varv fick jag loss kättingen...

 

 

Jag känner en isländsk psykiatriker också, det tog nog minst tio år innan hans patienter förstod vad han sade.

-Því miður verðum við að framlengja læknisvottorðið þitt og flytja þig á læst og réttar réttar á geðdeild í Lengri fjarlægð í alla tíð.

-Ja hurra, jag blir utskriven redan idag!

 

(Google translate funkar inte klockrent, men jag hade tänkt mig ungefär detta: Dessvärre måste vi förlänga ditt vårdintyg och för all framtid flytta över dig till en låst och tillbommad rättspsykiatrisk klinik i Långtbortistan).

Redigerad 8 Maj , 2020 av Georg_Ohm

[McLasse 704]

56 minuter sedan skrev raol:

Men det gjorde mig lite sorgsen. Att det på bara en generation har uppstått en språkbarriär av det slaget.

Dialekten, vanan och den god viljan spelar en stor roll. I bland räcker den goda viljan långt.

Hade en gång ett längre samtal med en, något förfriskad, dansk fiskare i Hirtshals. Jag vet inte hur mycket vi förstod varandra men vi hade väldigt kul (undvek roligt med avsikt) i alla fall, med många skratt. Vem vet, vi kanske pratade om olika saker men i bland spelar sådana trivialiteter inte så stor roll.

 

Man märker hur lika de nordiska språken är när man läser. Även holländska går att läsa. När det kommer till att förstå det talade språket är det en annan femma. Fast att förstå vid samtal är mycket en vanesak.

Efter att man tittat några avsnitt på en dansk kriminalserie (de där danskarna kan verkligen göra kriminalserier) hänger man med betydligt bättre på vad de säger än i de första avsnitten.

 

1 timme sedan skrev segelbagaren:

Finska är ju inget skandinaviskt språk men å andra sidan skall ju finnarna lära sig svenska i skolan.

Min barndomsstad, Borlänge, har två stora industrier. Tack vare (det är exakt de orden jag menade) dessa flyttade många från Finland till Borlänge.

När det var hemspråksundervisning på finska var det en påtaglig minskning av elever i klasserna. Jag minns att jag reagerade på det. När jag tog upp med en lärare att man kunde ha finskundervisningen för alla fick jag ett brett leende och en något medlidsam blick till svar. Men det kanske inte hade varit så dumt, på vissa orter, i alla fall under den perioden. Jag tänker på förståelsen grupper emellan.

[raol 2 192]

39 minuter sedan skrev Mackey:

Jo delvis, fast inte riktigt tycker jag.

 

Jag tycker språket utarmas när vi slutar använda svenska ord och uttryck och rakt av ersätter dem med engelska ord eller översättningar av engelska uttryck.

 

Ibland tillför de engelska orden något, men vad tycks om; airbag, attacha, disabla, event, flyer, respons, slash, white paper, mm, mm.

 

Ännu dummare är egentligen när vi hittar på engelska ord/uttryck som inte ens finns på endelska; after work, backslick, kick-bike, smoking, playback, mm, mm.

 

Nu blev det lite utanför ämnet...

Men så har "vi" gjort i alla tider. Var ska vi dra gränsen för när svenska blev svenska, och därefter sluta förändra språket? År 800? År 1225? År 1526? År 1732? År 1906? Året Mackey föddes? Vem ska vara språkpolis? Vilka sanktioner ska språkförbrytare drabbas av?

En enorm andel av vårt ordförråd är direkt eller indirekt lågtyska från medeltiden. Där lånade vi in och ersatte befintliga ord i mycket större omfattning än vad vi gör från engelska i dag. Eftersom så gott som alla kan läsa och skriva, och mängden skriven svenska är storleksordningar större nu än för bara några hundra år sen, så lär svenskans nuvarande form stå starkare än nånsin tidigare.

Av dina påstått påhittade ord är åtminstone "kick bike", "smoking" (kortform för "smoking jacket") och "playback" ord och uttryck som finns i engelska. Sen är inte alltid betydelsen hundra procent identisk, men så är det ju med språk.

[raol 2 192]

13 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

En dansk psykiatriker jag känner litet grann hade ett danskt trädnamn, Bok, på svenska, men på danska heter han Bög, inte så värst gångbart.

På bohuslänska, som ju ligger närmare danskan än rikssvenskan och många andra dialekter, heter "bok" "bog", och i plural "bögar", men då med akut accent, inte grav accent som "bögar" i betydelsen "flera homosexuella män".

[McLasse 704]

1 timme sedan skrev raol:

Ett språk som inte förändras och utvecklas är ett språk som stagnerar och utarmas.

Japp, språk förändras och utvecklas. Det behöver det göra för att hänga med.

 

1 timme sedan skrev Mackey:

Jag tycker språket utarmas när vi slutar använda svenska ord och uttryck och rakt av ersätter dem med engelska ord eller översättningar av engelska uttryck.

Att det talade språket letar sig in i det skrivna språket är väl rätt naturligt så de utvecklas/förändras lika mycket, även om det känns lite konstigt i bland.

Men, när vi har fullt fungerande ord som ersätts av motsvarande utländska ord, utan att förändra betydelsen är helt upp the walls.

Svenskan är ett innehållsrikt språk som står sig väl med omvärlden utan att behöva byta ut fungerande ord mot andra som, i användarens öron, låter häftigare, coolare eller what ever.

 

Sedan har vi den egensinniga egenheten att vi i Sverige tar ett engelskt substantiv och verbifierar det? Det som stör mig är att även jag dras in i det när jag bla säger till mina barn att inte börja gamea för det är snart mat.

[Georg_Ohm 4 665]

Den västgötska dialekten gillar jag!

Jag hade det tviveaktiga nöjet att för många år sedan göre min värnplikt på ett signalregemente S2 som då fanns i Karlsborg vid Vätterns strand.

Jag hade ju bara hört den dialekten innan i en julkalender, där Birgitta Andersson gestaltade "Teskedsgumman". Och det lät ju trevligt.

 

Men det var ju kulturkrockar där i R-län, hemmasönerna drack brännevin och lyssnade på Eddie Meduza, jag trodde ju först att denna Hr Meduza var någon sorts parodi, men så väl var det inte. Säger som en James Bond, Sean Connery, att Beatles bäst avnjuts med hörselskydd på, samma tycker jag om Eddie Meduza. Nåväl, det skulle drickas "brännevin" och åkas "ammrikanare" till någon folkpark. Där skulle man utföra djuriska parningsakter med det motsatta könet i horisontell ställning, gärna i "bakk-sättet" i någon "Skevvroleeé. Ordet "parningsakt" var ju okänt, utan man använde "K-ordet" i var och varannan mening. Nu blev det sällan några "parningsakter" ens några närmare kontakter med det motsatta könet, det myckna intaget av detta "brännevin" förhindrade såväl handling som möjlighet till meningsfull konversation.

 

Pôjkera, kum från orter som uttalades "Fallkööpingeee", "Litjöpping-e" (uttalas med väldigt kort i) eller "Sjöövde" samma ö-ljud som i exempelvis "övning", Ja så som jag minns det. Timmersdala, Kolltorp, Tibro och Hjo var dessutom betydande världsmetropoler. Det var då tydligen så att vissa ortsnamn skulle ha en diftong på slutet där tonhöjden ändrades liksom i norskan.

 

Vi var några från Göteborg och Bohuslän, jag vill väl inte påskina att vi var några nykterister precis, men "brännevin" var vi ganska sparsamma med, vi dyrkade väl mer ölkulturen. Och vi hade faktiskt ett med värdigt bemötande gentemot andra människor inklusive "det motsatta könet" och med det kom man längre.

 

Vi döpte i alla fall om krogen i Karlsborg, den ägdes då av en fallskärmsjägarkapten, den hette "Gyllene Örnen", vi gav den namnet "Sketna Kråkan" det var mer passande då standarden och hygienen inte alltid var på topp, örnens förgyllning var rätt så kass stundtals. Måhända blev det senare bättre.

 

[JEC78 50]

2020-05-07 vid 11:18 skrev Georg_Ohm:

Efter önskemål angående spänner hinkar, tappar och sådant så kan vi väl då ta det här:

 

En dam uttrycker sig på masthuggsgötebosska:

-Kan du tänka dig hundfan sket i svalen.

 

Den till Masthugget nyinflyttade norrländskan undrade:

-Hade den lilla söta hunden möjligen bajsat i kylskåpet?

 

Göteborgsk militär ambulansförarelev i Skövde (jag själv):

- Gå in på konditoriet och köp franskbröd till alla på hela stationen till fredasfikat.

-Jo hej, jag vill köpa 30 rundstycken

-??? vad är det?

Jag tror att Georg här gillar mer att pula lite med båten än att på ett träligt sätt pula ned handduken i väskan så att det blir ett rul av det.

[trewq 576]

57 minuter sedan skrev JEC78:

Jag tror att Georg här gillar mer att pula lite med båten än att på ett träligt sätt pula ned handduken i väskan så att det blir ett rul av det.

Det heter väl En rul? 

[Mackey 4 209]

4 timmar sedan skrev McLasse:

Svenskan är ett innehållsrikt språk som står sig väl med omvärlden utan att behöva byta ut fungerande ord mot andra som, i användarens öron, låter häftigare, coolare eller what ever.

Du är en av de förtappade! 😉

Redigerad 8 Maj , 2020 av Mackey

[Mackey 4 209]

 

4 timmar sedan skrev McLasse:

Sedan har vi den egensinniga egenheten att vi i Sverige tar ett engelskt substantiv och verbifierar det?

Hemma verbifierar vi en del svenska ord.

En favorit är ugna, dvs. tillaga mat i ugnen.

 

"Ska vi ha ugnade grönsaker till kotletterna?"

[Georg_Ohm 4 665]

1 timme sedan skrev JEC78:

Jag tror att Georg här gillar mer att pula lite med båten än att på ett träligt sätt pula ned handduken i väskan så att det blir ett rul av det.

”Pula” är ett ord man skall använda med stor försiktighet i Norge, då det jag samma betydelse som Ummagumma i Cambridge, ja alltså K-ordet.

 

Skrev i en annan tråd angående nödvändiga saker att ta med i båten, jag har faktiskt inte 42 handdukar ombord.

Däremot brukat jag ofta citera, eller referera Douglas Adams när man får ett svar som man inte förstår.

-Om man inte förstår svaret kan ju frågan vara felställd eller felformulerad.

 

”Ungnade grönsaker”

När mina barn var små såg dom Zorro på TV, det var dels den ”oteckande” gamla serien med Errol Flyn i huvudrollen, och senare en ”tecknad” alltså animerad serie.
 

Och här kan man ju tycka att det känns otäckt på hösten innan man hunnit täcka båten.

 

Fådda blommer gjorde ju Kurt Olsson känt i resten av landet, men även om det kanske inte var så vanligt förekom det redan på 1960- talet, alltså blommor som man fått av någon.

[Georg_Ohm 4 665]

Om vi skall återvända till Norge, där man tar sig angliofierade uttryck på ett sätt så man häpnar.

I bilvärlden snackar man om ”kluchen” och ”dachborden” om jag nu stavade rätt, det vi kallar kopplingen och instrumentpanelen.

Ombord är ”skruven” propellern. Vilket får synapserna att försöka koppla upp den osedvanligt dåliga norsk-svenska ordboken som Norsk Hydro en gång gav ut.

[Pentax 724]

Eddie Meduza härligt att han nämns, en klart lysande stjärna som lämnade oss alldeles för tidigt.

Dom som inte känner till honom, han finns på "tuben" lyssna och njut.

 

😀

[guestsson 471]

22 timmar sedan skrev IngemarE:

Efter mycket forskande visade det sig vara vanlig Elritsa som, om man nu söker på det fantastiska nätet (som inte fanns när jag var liten), är en av de fiskar som nog har flest dialektala namn (minst 50 st). Spännande, för Elritsa hade jag aldrig hört talas om.....

Min mormor mormor Maja Fröderberg född Svensdotter1829, död i Slageryd 1918 hade mot slutet av sitt liv elritsa i stället för brunnsål. Detta var tydligen så anmärkningsvärt att minnet av detsamma traderades så att jag kunde få reda på det när jag besökte platsen 2004.

[McLasse 704]

1 timme sedan skrev Mackey:

Du är en av de förtappade! 😉

Jag försökte bara lustifiera det hela lite, kanske skulle kursivierat dessa satans uttryck...eller, ja, coolare kan jag iofs häva ur mig men eller what ever får mig att kräkas.

Jobbade på en reklambyrå några år och där haglade det engelska ord och uttryck så till den milda grad att det blev smått löjligt. Just eller what ever var flitigt använt. Huga, jag ryser...och det är inte av välbehag.

[McLasse 704]

45 minuter sedan skrev Georg_Ohm:

Om vi skall återvända till Norge, där man tar sig angliofierade uttryck på ett sätt så man häpnar.

Till skillnad mot islänningarna som är fantastiska på att hitta på egna ord på nya saker i stället för att ta in utländska.

[Mackey 4 209]

4 minuter sedan skrev McLasse:

Till skillnad mot islänningarna som är fantastiska på att hitta på egna ord på nya saker i stället för att ta in utländska.

Jag är inte säker, men tror att det är något i stil med förbjudet att importera utländska ord till isländskan. 

[raol 2 192]

Just nu skrev McLasse:

Till skillnad mot islänningarna som är fantastiska på att hitta på egna ord på nya saker i stället för att ta in utländska.

Jag ser det som idioti. Det skapar en barriär inför resten av världen, när allt heter annorlunda. Man måste lära sig ord för nya saker två eller fler gånger, i stället för att kunna härleda nåt som låter liknande. Det tar också bort makten över språket från dess användare, och blir i stället satt i händerna på en språkgrupp. På Island får man inte ens välja namn fritt, utan enbart från en (ganska kort) lista över namn som är godkända och passar in i den isländska grammatiken. Svenskar brukar ofta klaga över förmynderi, men islänningarnas vansinne hyllas!

Släpp språket fritt! Inget levande - människor, djur och språk - mår bra under förtryck och för hård styrning.

 

 

[McLasse 704]

23 timmar sedan skrev Pentax:

Hansesas, har ni hört det? fornnordiskt uttryck för "hans"

Hanses har jag däremot hört.

[raol 2 192]

1 minut sedan skrev McLasse:

Hanses har jag däremot hört.

Ja, i bohuslänskan är det vanligt att lägga till "-es" efter "s" i slutet på namn och pronomen.

Lars bil blir Larses bil.
Jonas båt blir Jonases båt.
Deras hus kan bli "domses" hus.
 

[McLasse 704]

8 minuter sedan skrev raol:

Det skapar en barriär inför resten av världen,

I min bransch, programmering av datorer, är det nästan en nödvändighet med de engelska uttrycken då de flesta programspråken och läroböcker är på engelska. Jag började läsa en bok översatt till svenska från engelska där även vedertagna engelska ord översatts till svenska. Jag gav upp och köpte den engelska boken i stället.

 

Åter till Island och språkbarriären mot resten av världen. Det gjorde att det blev lite svårare att samarbeta med islänningarna eftersom de behövde översätta sina isländska ord och uttryck till engelska och det blev inte alltid de vedertagna. Det blev en del missförstånd. Inget större problem, men ett exempel på när det nitiska bevarandet av det egna språket satte käppar i hjulet. Men det kanske är bättre nu.

[McLasse 704]

29 minuter sedan skrev raol:

Lars bil blir Larses bil.
Jonas båt blir Jonases båt.
Deras hus kan bli "domses" hus.

Låter även som värmländska.