Gå till innehåll
fredag 26 april 2024
Ljungbergarn

BÅTNYTT IDIOTFÖRKLARAR DE SOM KRITISERAR PILSNERLAGEN!

Rekommendera Poster

 

En god vän rotade i samma sak när lagen var ny, dvs. vad som händer om sonen - som framför båten obehindrat ensam - kör hem pappan från restaurangen.

 

Det var nobben direkt.

Pappan skulle anses ha en väsentlig uppgift när han är med ombord.

Det blev inga fler krogbesök med båt. :(

 

Mackey

 

Det enda jag sett är att det inte godkänns att kalla sin 7-åriga son för skeppare när han sitter i knät och styr. Var rätten kommer dra gränsen vet jag inte, men om du har en straffmyndig person som kör båten, och själv uppenbart inte är inblandad i framförandet, dvs. sitter långt från rorkulten, så antar jag att du skulle klara dig även om du är berusad. Det finns i alla fall ingen som blivit dömd i motsvarande fall.

 

Har inte sett något fall där den med högst nautisk kompetens automatiskt setts som ansvarig. Tror det kan handla om mytbildning, det är inte alltid som utbildarna i Skepparexamen har helt rätt för sig. (Eller ens författarna av läroböckerna, men det är en annan historia.)

 

Man får ju hoppas att det är en myt..... , och visst är det så att det förekommer en del konstigheter i utbildning för förarintyg och kustskeppare......inte alla kursledare som har full koll som du säger...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

 

 

Lag

om ändring i sjölagen (1994:1009);

utfärdad den 29 april 2010.

Enligt riksdagens beslut[1] föreskrivs att 20 kap. 4 och 5 §§ sjölagen (1994:1009) ska ha följande lydelse.

20 kap.

Den som framför ett fartyg, som med motordrift kan framföras med en hastighet om minst femton knop eller som har ett skrov med en största längd av minst tio meter, efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Det som föreskrivs om den som framför ett fartyg gäller även den som i övrigt på ett sådant fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss.

För sjöfylleri döms också den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han eller hon inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt.

[2] Är ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om

  1. gärningsmannen har haft en alkoholkoncentration som uppgått tillminst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
  2. gärningsmannen annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel,
  3. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra har varit särskilt krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter, eller
  4. framförandet av fartyget har inneburit en påtaglig fara för säkerhetentill sjöss.

 

 

   

 

 

I lagtexten får man inte så mycket hjälp..... den är ju självklart skriven för att passa in på allt från små snabba snurrebåtar i insjöar till stora fartyg i oceanfart.

 

Jag tror faktiskt inte jag skulle ha så svårt att argumentera mot en åklagare i ett fall gällande framförande av båt, alternativt fullgöra uppgift viktig för säkerheten där jag varit berusad ombord men där t.ex. min tillräckligt kompetenta son haft det fulla ansvaret för såväl framförande samt säkerhet i övrigt....

Så jag hoppas verkligen att det här med kompetensen är en myt.... men trist att den fått en viss spridning i så fall....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det man kan göra att att titta på faktiska rättsfall. Lagen har nu varit gällande med sin formulering i fem somrar, och mig veterligen har ingen som varit passagerare åkt fast, utan de som åkt fast i vad de säkert själva beskriver som gråzon har t ex haft ett barn i knäet, tagit ratten från frugan och lagt till bredvid KBV's fartyg, blivit tvungen att flytta båten ett tiotal sjömil pga ökad vind, hävdat att ett motorfel gjort att båten bara gjorde sju knop.

 

Ingen som sovit, ingen som druckit pilsner på fördäck eller i en aktersoffa, ingen som förtöjt har åkt fast vad jag känner till - men åter igen, bevisa gärna att jag har fel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det man kan göra att att titta på faktiska rättsfall. Lagen har nu varit gällande med sin formulering i fem somrar, och mig veterligen har ingen som varit passagerare åkt fast, utan de som åkt fast i vad de säkert själva beskriver som gråzon har t ex haft ett barn i knäet, tagit ratten från frugan och lagt till bredvid KBV's fartyg, blivit tvungen att flytta båten ett tiotal sjömil pga ökad vind, hävdat att ett motorfel gjort att båten bara gjorde sju knop.

 

Ingen som sovit, ingen som druckit pilsner på fördäck eller i en aktersoffa, ingen som förtöjt har åkt fast vad jag känner till - men åter igen, bevisa gärna att jag har fel.

 

 

Vill helst inte hitta något som bevisar det....

Jag har egentligen inte följt debatten och rapporteringen eftersom det aldrig känts aktuellt att köra påverkad. Men tankarna kom upp efter diskussionerna på grabbens kurs....

När det gäller rättsfall så blir man ju lite grand hänvisad till vad media rapporterar, och långt ifrån alla fall tas ju upp så att man kan göra en egen utvärdering...

 Men säger som Peter, är det någon som har information som stöder "myten" så vill vi gärna höra om det.....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man får ju hoppas att det är en myt..... , och visst är det så att det förekommer en del konstigheter i utbildning för förarintyg och kustskeppare......inte alla kursledare som har full koll som du säger...

En myt är det inte, min gode vän fick tydligt besked när han undersökte om hans 16-åring kunde anses vara ensam ansvarig för båten. Det kunde han inte om någon äldre och mer erfaren fanns ombord.

 

Rättsfall kommer väl tillslut att visa vad som är rätt.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Man får ju hoppas att det är en myt..... , och visst är det så att det förekommer en del konstigheter i utbildning för förarintyg och kustskeppare......inte alla kursledare som har full koll som du säger...

En myt är det inte, min gode vän fick tydligt besked när han undersökte om hans 16-åring kunde anses vara ensam ansvarig för båten. Det kunde han inte om någon äldre och mer erfaren fanns ombord.

 

Rättsfall kommer väl tillslut att visa vad som är rätt.

 

Mackey

 

 

Det är ungefär det som framfördes på kursen också, men det kan ju likväl vara en kvinna i 40-årsåldern som diskuteras, med mindre formell och informell kompetens än mig, men ändå fullt kapabel att på egen hand framföra båten på ett säkert sätt....

 

Var och av vem fick han det svaret?   Är det åldern de hängde upp sig på? I mitt fall är sonen över 20 .....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Man får ju hoppas att det är en myt..... , och visst är det så att det förekommer en del konstigheter i utbildning för förarintyg och kustskeppare......inte alla kursledare som har full koll som du säger...

En myt är det inte, min gode vän fick tydligt besked när han undersökte om hans 16-åring kunde anses vara ensam ansvarig för båten. Det kunde han inte om någon äldre och mer erfaren fanns ombord.

 

Rättsfall kommer väl tillslut att visa vad som är rätt.

 

Mackey

Men... det finns ju massor med rättsfall. Däremot inget rättsfall som stödjer ovanstående. Inte mig veterligen i alla fall...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En myt är det inte, min gode vän fick tydligt besked när han undersökte om hans 16-åring kunde anses vara ensam ansvarig för båten. Det kunde han inte om någon äldre och mer erfaren fanns ombord.

 

 

I avsaknad av rättsfall som visar att lagen skall tolkas så så är det i bästa fall en hypotes, om inte en ren myt. Vem var det som gav detta tvärsäkra påstående till din vän?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En myt är det inte, min gode vän fick tydligt besked när han undersökte om hans 16-åring kunde anses vara ensam ansvarig för båten. Det kunde han inte om någon äldre och mer erfaren fanns ombord.

I avsaknad av rättsfall som visar att lagen skall tolkas så så är det i bästa fall en hypotes, om inte en ren myt. Vem var det som gav detta tvärsäkra påstående till din vän?

Det är ju nästan fem år sedan, minns bara att han var mycket upprörd över beskeden han fått och att det inte blev några flera besök på skärgårdsrestaurangen.

Om jag känner honom rätt var han åtminstone i kontakt med polisen och kustbevakningen.

 

Som sagt, med tiden får vi väl klart för oss vad som gäller. Till dess får vi leva i osäkerhet.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du kan väl fråga din gode vän varifrån han fick beskedet han kommer säkert ihåg det om han blev så upprörd.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo det kommer han säkert ihåg, har sällan sett honom så upprörd.

Jag frågar i helgen, ska bli kul att se honom gå i taket igen. :D

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Drog iväg ett mail till KBV:s huvudkontor med frågeställningen, om hur de ser på det hela..... ska bli intressant att se vad man kan tänkas få för svar........

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har svårt att tänka mig att man som vårdnadshavare kan sätta 16-åringen att köra båten när man själv är berusad. 

Med en myndig person blir det väl annorlunda, i alla fall rent juridiskt sett.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som 16-åring hade jag egen båt som hade fallit under dagens 0,2 lag, jag hade tagit både förarintyg och gamla skepparexamen och seglat ensam i segelbåt flera säsonger, så jag tycker inte åldern i sig är avgörande, du kan vara en mycket kompetent båtförare vid 16, och dessutom straffmyndig..... kruxet är kanske just vårdnadshavandet..... om det skulle vara någon som jag inte har annan anknytning till?? gör det någon skillnad?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är domstolen, inte polisen eller kustbevakaren, som avgör hur en lag ska tolkas. Många poliser tror t ex att man inte får cykla över vägen på övergångsställen. Det är fullt tillåtet, men korsande trafik har inte samma väjningsplikt som mot gående då. Det finns inte heller nåt i lagen som säger att man som cyklist måste ha en fot, eller båda fötterna, i marken vid stopplikt. Lagen säger bara att man ska stå still. Ändå finns det poliser som får för sig att försöka bötfälla de som står still utan att sätta ner fötter. De som tror på poliserna får betala. De som kan lagen kan dra det till domstol och slippa böter.

Man ska alltså inte lita på de svar man får från poliser eller kustbevakare när det gäller tolkning av lagar. Läs hellre avgjorda rättsfall i samma ärende. Finns inga så kan man läsa förarbeten till den bestämmelse det gäller, för att se hur lagstiftarna tänke sig tolkningen. Det ligger nämligen ofta till grund för hur domstolen sen dömer, om det går så långt.

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Självklart har du rätt i det Raol. Sedan tror jag att många helst vill slippa att behöva gå så långt som till rättegång för att få rätt. Har man som du säger bra koll på vad lagen föreskriver samt  lagstiftarens intentioner i förarbeten så är det givetvis lättare att hävda sin rätt även gentemot en enskild polis/kustbevakare.

Likväl är det intressant att veta hur olika tjänstemän gör tolkningar om man vill hålla sig på säker mark......

 

Dessutom kan det ju vara ganska krångligt att sätta sig in i hela frågeställningen då det är flera andra delar av sjölagen som kan bli aktuell. Vem som "framför båten" vem som kan räknas till besättning, vilken kompetens man måste ha, så länge man inte äventyrar säkerheten för andra är det ju inte olagligt att vara dålig på att lägga till längs ett KBV-fartyg t.ex...

Vi har t.ex. inga behörighetskrav för att få framföra fritidsbåt......eller på annat sätt fullgöra uppgift viktig för säkerheten till sjöss....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här finns ett examensarbete från Sjökaptensprogrammet på Chalmers som belyser 0,2-lagen.

http://studentarbeten.chalmers.se/publication/175663-vem-har-befalhavaransvar-pa-en-fritidsbat-en-rattsdogmatisk-studie-av-gallande-ratt-avseende-befalha

 

Examensarbetet är utfört 2012 så praxis har säkert satt sig sedan dess.

 

Ett par slutsatser som kan bringa viss klarhet.

  • Om inget annat avtalats, så skall det normalt vara båtens ägare som anses vara befälhavare, om han eller hon finns ombord. Om ingen ägare finns ombord är det den person som har lånat eller skrivit på hyreskontraktet till båten som har befälhavaransvaret.

     

  • För att en befälhavare ska kunna överlämna hela befälhavaransvaret till en annan person, så ska det ske på ett ordnat och informativt sätt, där den nya befälhavaren får utförlig information om hur båten fungerar, kännedom om det geografiska området de vistas i, position i sjökortet och information om vilken säkerhetsutrustning som finns ombord. Det ska finnas en överenskommelse.
Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Finns det några domar som styrker ovan, Mackey, eller är det deras tolkning av lagen?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här finns ett examensarbete från Sjökaptensprogrammet på Chalmers som belyser 0,2-lagen.

http://studentarbeten.chalmers.se/publication/175663-vem-har-befalhavaransvar-pa-en-fritidsbat-en-rattsdogmatisk-studie-av-gallande-ratt-avseende-befalha

 

Examensarbetet är utfört 2012 så praxis har säkert satt sig sedan dess.

 

Ett par slutsatser som kan bringa viss klarhet.

  • Om inget annat avtalats, så skall det normalt vara båtens ägare som anses vara befälhavare, om han eller hon finns ombord. Om ingen ägare finns ombord är det den person som har lånat eller skrivit på hyreskontraktet till båten som har befälhavaransvaret.

     

  • För att en befälhavare ska kunna överlämna hela befälhavaransvaret till en annan person, så ska det ske på ett ordnat och informativt sätt, där den nya befälhavaren får utförlig information om hur båten fungerar, kännedom om det geografiska området de vistas i, position i sjökortet och information om vilken säkerhetsutrustning som finns ombord. Det ska finnas en överenskommelse.
Mackey

 

För min del är jag helnykterist, så det är ointressant ur frågan om sjöfylleri, men det du skriver här är intressant ur ett annat perspektiv. Båten jag använder samägs i lika delar av mig och mina två bröder. Om två av oss, eller alla tre, är ute med den samtidigt, då faller första punkten bort, alternativt så är vi alla tre befälhavare.

 

Om vi antar att vi alla tre, i egenskap av ägare, är väl bekanta med båten, och också känner till det område där vi framför båten (i våra hemmavatten nära Hunnebostrand), så blir även andra punkten otydlig.

 

Det enda som då kvarstår är att vi inbördes enas om vem som ska vara befälhavare. Det betyder därmed också att vi kan flytta det ansvaret mellan oss hela tiden, hur ofta som helst.

Knepigt blir det!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Finns det några domar som styrker ovan, Mackey, eller är det deras tolkning av lagen?

Jag skummade igenom examensarbetet och det innehöll analyser av domar, men det är ju ett tag sedan examensarbetet gjordes så praxis kan ju ha ändrats.

 

Tillägg: Examensarbetet är ganska lättläst och värt att åtminstone skumma.

 

Tillägg: Här kan man läsa om bakgrunden till lagen.

http://www.regeringen.se/sb/d/6155/a/57079

 

Mackey

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här finns ett examensarbete från Sjökaptensprogrammet på Chalmers som belyser 0,2-lagen.

http://studentarbeten.chalmers.se/publication/175663-vem-har-befalhavaransvar-pa-en-fritidsbat-en-rattsdogmatisk-studie-av-gallande-ratt-avseende-befalha

 

Examensarbetet är utfört 2012 så praxis har säkert satt sig sedan dess.

 

Ett par slutsatser som kan bringa viss klarhet.

  • Om inget annat avtalats, så skall det normalt vara båtens ägare som anses vara befälhavare, om han eller hon finns ombord. Om ingen ägare finns ombord är det den person som har lånat eller skrivit på hyreskontraktet till båten som har befälhavaransvaret.

     

  • För att en befälhavare ska kunna överlämna hela befälhavaransvaret till en annan person, så ska det ske på ett ordnat och informativt sätt, där den nya befälhavaren får utförlig information om hur båten fungerar, kännedom om det geografiska området de vistas i, position i sjökortet och information om vilken säkerhetsutrustning som finns ombord. Det ska finnas en överenskommelse.
Mackey

 

 

Det är en intressant tex, som jag håller på att läsa igenom, och det finns som jag försökt påvisa tidigare en hel del lagar, regler och praxis som inte är helt kompatibla med varandra, vilket gör det här området till ett  minfält. Till detta kommer att många rättsvårdande instanser, t.ex. våra tingsrätter ibland saknar kompetens när det gäller sjölagstiftning och de speciella förhållanden som kan förekomma till sjöss.

 

Saxat ur examensarbetet:

"Med begreppet ”fartyg” avses enligt Sjötrafikförordningen 1 kap. 1 § ”… varje farkost som används

eller kan användas till transport på vattnet”. Rekvisitet ”fartyg” kan därför betyda allt från

badmadrass till supertanker. Om fartyget är under 4 X 12 meter kallas det för ”båt”(SjöL 2:1). När det

gäller kompetens för båt ställer lagen inga särskilda krav förutom att alla besättningsmän skall ha

”tillräckligt god syn och hörsel”, vilket står att läsa i FartygssäkerhetsL. Det finns dock möjlighet att

frivilligt ta ett förarintyg för fritidsbåtar, ett intyg om att innehavaren vid prövning är minst 12 år

gammal och har visat sig ha teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap, för

att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten. (Ramberg, 2008, s. 247)"

 

Här framgår som jag påpekat att enligt praxis står det var och en fritt att framföra båt oberoende av tidigare kompetens.

Mot detta står att det även ombord på fritidsfartyg bör finnas en befälhavare med bland annat följande ansvar:

 

Saxat ur examensarbetet:

"I 6 kap. 2§ SjöL följer att befälhavaren är ansvarig för att fartyget framförs i enlighet med gott

sjömanskap och att han skall känna till alla påbud och föreskrifter som gäller i de farvatten där hans

fartyg framförs och i de orter det skall anlöpa."

 

Av detta följer snarare att man i första hand borde inneha något form av kompetensbevis, förarintyg eller dylikt....   men i förlängningen påverkar det också ansvarsområden ombord i båten där någon eller några är onyktra..... Detta då en befälhavare aldrig kan frånsäga sig det totala ansvaret för fartygets, lastens och besättningens krav som hen innehar 24 h/dygnet.....

 

Skall studera rättsfallen ytterligare en gång, men det förefaller vara ganska oklart om vilka delar av lagstiftningen som skall och kan tillämpas på fritidsbåtar......därmed blir det också ganska svårt att förutsäga hur domstolarna kan tänkas döma i varje given situation.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett rättsfallsreferat från examensarbetet som på ett mycket tydligt sätt exemplifierar problematiken...... Tingsrätt och Hovrätt gör olika bedömningar, och i bägge instanserna finns det avvikande åsikter i den sittande rätten....

Man får då hoppas att HD:s bedömning blivit ett tydligt prejudikat för liknande ärenden...

 

Saxat ur examensarbetet:

"5. RÄTTSFALLSREFERAT 
I detta kapitel presenteras de rättsfall som kunnat frambringas. Fall A är en dom från HD. De övriga är
HovR-domar som presenteras kronologiskt, från år 1988 till år 2011. 
5.1  Fall A - Högsta Domstolen B34-91 (NJA 1991 s. 636)
NJA (Nytt Juridiskt arkiv) är en tidskrift som utkommer 1 gång per år. Här publiceras referat över alla
domar från HD. Utförliga referat ges av sådana mål som kan anses vara av något juridiskt värde, det
vill säga vägledande domar. NJA från år 1991 refererar en dom där en man slutligen blev friad från
brott mot dåvarande 325 § SjöL (1891:35). Ansvarspåståendet löd : 
”B.C. framförde d 21 dec 1989 en motorbåt i Malmö hamn, oaktat han var så påverkad av
alkoholhaltiga drycker att det måste antagas att han inte kunde utföra vad som ålåg honom
på ett betryggande sätt. För det fall rätten inte finner styrkt att B.C. själv framförde båten gör
jag gällande att han som befälhavare ombord hade att fullgöra uppgifter av väsentlig
betydelse och att han på grund av alkoholpåverkan inte kunde utföra vad som ålåg honom på
ett betryggande sätt.”
 
Detta rättsfall är av intresse även idag. Även om man hänvisar till den gamla sjöfyllerilagen så har inte
resten av ansvarsregleringen ändrats. Man vill se om det var B.C. som körde båten. Och om man inte
finner detta påstående styrkt, så vill man undersöka om han hade befälhavarens ansvar ombord, och
att han i så fall hade att fullgöra uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten ombord.  
Följande hade inträffat: B.C. hade druckit några öl och ville därefter åka båt från småbåtshamnen i
Limhamn till Dragör för att gå på restaurang. Båten tillhörde egentligen en vän till honom, som hade
en båtuthyrningsfirma. När båten inte var uthyrd hade B.C. fri tillgång till denna. B.C. åkte taxi till
Limhamn med en chaufför som han kände sedan innan. De två kom överens om att chauffören skulle
köra båten mot betalning enligt taxametern, eftersom B.C. hade druckit alkohol, och även planerade
att dricka mer alkohol under färden. B.C. visste att chauffören hade viss erfarenhet av att köra båt,
och B.C. gav även chauffören utförliga instruktioner om hur båten fungerade, vissa navigationsfaror
och om säkerheten ombord. Denna instruktion var den samma som han brukade ge till personer som
hyr båten, då han ibland hjälpte sin vän med detta. Då det blåste kallt, och chauffören endast hade
på sig sin taxiuniform, erbjöd B.C. honom att låna hans mockapäls under färden.  B.C. själv stod
 
37
under färden i lä vid trappan till ruffen. Under färden upptäckte de att vädret var sämre än de tänkt
sig, och de bestämde sig för att gå in till Malmö istället. När de kom in i Malmö hamn blev de
upphunna av en så kallad ”flygbåt”, som närmade sig i hög fart akter ifrån. Deras lilla båt blev i detta
läge något trängd mellan flygbåten och kajen och chauffören blev i detta läge lite osäker på vad han
skulle göra. B.C. sade då till honom att öka farten, så att de skulle passera för om flygbåten. De gick
sedan in till hamnens innersta del och förtöjde. B.C. fick tillbaka sin mockapäls som han tog på sig.
Strax därpå kom polisen och de fick då göra varsitt utandningsprov. Enligt blodprov taget på B.C. två
timmar efter händelsen visade på 2,03 promille. 
B.C. har förnekat brott då han inte fört båten, och inte heller fullgjort någon uppgift som varit av
väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. 
Trs bedömning
Man godtar uppgifterna om att B.C. druckit av de medförda spritdryckerna även efter färden, men
B.C. bör ändå ha varit så påverkad under färden att han ej kunde föra båten eller fullgöra en uppgift
av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss på ett betryggande sätt. 
Man godtar även att det var chauffören som körde båten under hela färden, även om styrman på
flygbåten sagt att det var B.C. som körde. Detta måste bero på ett misstag, då B.C. och chauffören
bytte kläder med varandra efter förtöjningen. Att B.C. fört båten i påverkat tillstånd kan därför inte
bifallas. 
Man godtar också att B.C. överlämnat förandet av båten till chauffören och därefter inte fullgjort
någon uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. ”Åtalet skall alltså ogillas även på denna
punkt.” (s.4) 
Skiljaktigheter i Tr
Tr var dock inte enig på denna punkt. En rådman och en nämndeman var skiljaktiga, och ansåg att
B.C. instruerat chauffören fortlöpande under färden, och att han var beroende av dessa
instruktioner. ”Vi finner sålunda att B.C. kvarstod som ansvarig befälhavare för färden och alltså
fullgjorde en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Enligt vår mening skall B.C. alltså
fällas till ansvar enligt åklagarens andrahandsyrkande.” (s.5) 
 
 
38
HovRs bedömning
”Även på en nöjesbåt skall finnas en enda befälhavare som till sjöss har det övergripande
ansvaret för båten. B.C. var den som ansvarade för båten och ägde de nödvändiga
kunskaperna för att kunna navigera. Han har haft ställning som befälhavare. Den
omständigheten att B.C. låtit S.P. föra båten har inte inneburit att han överlämnat
befälhavarskapet till denne. B.C. har också före och under färden instruerat S.P. och aktivt
ingripit för att förhindra att flygbåten skulle ramma motorbåten. B.C. har därmed som
ansvarig befälhavare fullgjort uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Liksom
Tr:n finner HovR:n att B.C. varit så påverkad under färden att han inte på betryggande sätt
kunnat fullgöra dessa uppgifter. B.C. skall därför fällas till ansvar i enlighet med åklagarens
yrkande i HovR:n. (s. 6-7) 
Skiljaktigheter i HovR
Inte heller HovR kunde enas i fallet. Ett HovR-råd och en nämndeman var skiljaktiga och yttrade att
B.C. på grund av alkoholförtäring inte ville föra båten ordnat så att chauffören, mot betalning, skulle
föra båten. B.C. hade även instruerat chauffören innan avfärd om båtens egenskaper och ämnad
färdväg. Chauffören var för visso inte så van vid att föra motorbåt, men har heller inte tvivlat på sin
förmåga att ta hand om båten. ”Med hänsyn till det anförda får B.C. genom överenskommelsen med
S.P. anses ha överlämnat sitt befäl till denne.” (s.7) 
Högsta Domstolens bedömning
B.C. har bevisligen inte fört båten. Båten är av sådan typ som kan föras av endast en person. B.C. har
på grund av att han ville försäkra sig om att han inte skulle kunna ställas till svars, helt överlämnat
befälhavaransvaret till en fullt kapabel person och därför bör chauffören vara den som bär ansvaret
(jfr prop. 1990/91:128 s 22). Chauffören var också medveten om sitt ansvar när han åtog sig
uppdraget mot betalning. B.C. har dessutom gett fullgoda instruktioner om båtens framförande. Att
B.C. uppmanade chauffören att öka farten då han såg flygbåten komma obehagligt nära innebär inte
att han ansåg sig som medansvarig för navigeringen, utan får ses som en fullt naturligt reaktion på en
hotande fara.  
”Vad som förekommit i målet kan därför inte anses vara fastställt att B.C. (förf. förkortning)
vid det aktuella tillfället fullgjorde uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. På
grund härav skall åtalet för brott mot 325 § sjölagen ogillas.”"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Herrejisses!
Det är därför det finns domstolar!
För att tolka lagar!
Fatta hur tjocka våra författningssamlingar skulle bli om varje.... exakt varje om och men skulle täckas i i lagtexten!
"Om befälhavaren har druckit och lämnat över ansvaret till sin 16-åriga son som har nautisk kompetens eller sin 42 åriga fru som har kört båten tidigare eller sin tremänning från Hudiksvall, låter sjuåringen styra, har fel på propellern eller har ätit varmkorv till lunch"

Den som inte är lagd som rättshaverist och har ett extremt kontrollbehov kan nog känna sig helt lugn om man låter sunt förnuft råda.

 

De fall som man refererar till formligen stinker av "av rätten genomskådad bortförklaring" enligt mig.
Ofta grundad på hörsägen från den "drabbade" eller i bästa fall hämtat från en artikel.
Den som har suttit på en rättegång och lyssnat slutar aldrig att förvånas över hur krystade bortförklaringar man försöker komma med.
Jag skulle inte heller lita på kursledaren om han sa att det alltid är den med högsta nautiska kompetensen som är befälhavare.
Han är kursledare och grundar det säkert på någons tolkning.

Vadå "nautisk kompetens"?

Jag har inte någon formell kompetens men har seglat i ala år. Lärt mig navigera som barn, av min farbror, med papperskort, transportör och kompass. är väl förtrogen med sjövägsregler vet att kon över tratt ser ut som en ring och kan tolkas som "O" och därför står öst om grund tratt över kon ett liggande V  o s v. Jag har seglat i storm, guppat i stiltje meckat med motor mitt ute på bottenhavet mm.

Sen har jag ibland gastar med mig som har förarbevis och kustskepparintyg mm. Men ni kan ge er fan på matt jag fortfarande är skipper! Spik nykter dessutom!

 

Nä!

Enklaste sättet att hantera problemet är att se till att någon som kan hantera båten och ta ansvar för säkerheten och färden är nykter och kör båten. Det finns inte en domstol i landet som inte köper sunda och hållbara argument. Däremot så genomskådas du ofta om du börjar svamla i rätten om att du var tvingad att gå 10 nm p g a vinden, frugan blev nervös och kunde inte styra båten. Att sen festa till och påstå att ansvaret för mig, medpassagerarna och min fina motorbåt ligger i en sextonårig sons händer tycker jag är mer ett fall som faller under föräldrabalken.
Om han klantar sig?
Ska du ställa honom till svars då?

 

Vad är man för förälder om man själv hinkar bira och låter sextonåringen "vara ansvarig" för båten?

 

"Jovisst! - Båten sjönk och två stycken drunknade! Men det var grabbens fel! Ingen skugga ska falla på mig som satt fisljummen och sippade martini på akterdäck"

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Janken du får det att låta ganska enkelt, och det kan man tycka att det är, och i flera fall är det säkert som du skriver att rätten genomskådat en dålig bortförklaring.

 

Samtidigt håller jag inte med dig om att man kan diskvalificera en 16 åring som ansvarig befälhavare bara för att vårdnadshavare råkar finnas ombord.   Åldersgräns för förarintyg är 12 år, och kustskepparen 15 år. I den åldern var jag själv en långt mycket mer erfaren båtförare/befälhavare än mina båda föräldrar tillsammans......

 

Självklart är det inte svårt att hålla sig nykter när man ska köra båt, det är inte heller svårt att förstå att en lagtext måste tolkas och förstås i förhållande till varje situation.

 

Jag är också en glad och nykter skeppare på våra båtar oavsett om jag styr båten eller inte. Men det finns också tillfällen när jag vill avstå från att vara befälhavare, t.ex. ska en kompetent befälhavare som oavsett ålder eller kön kan framföra båten självständigt kunna hämta mig på skärgårdskrogen eller på en fest hos en kamrat på ön.....utan att jag i egenskap av ägare till båten anses vara skeppare när jag på ett tydligt sätt överlåtit det på annan kompetent person.

I rättsfallet jag redovisar ovan har oeniga tingsrätter och hovrätter gjort helt olika bedömningar så det är inte alls så svart eller vitt som du vill göra det till, utan istället betydligt  mer komplicerat än så......

Redigerad av Twister550

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Janken du får det att låta ganska enkelt, och det kan man tycka att det är, och i flera fall är det säkert som du skriver att rätten genomskådat en dålig bortförklaring.

 

Samtidigt håller jag inte med dig om att man kan diskvalificera en 16 åring som ansvarig befälhavare bara för att vårdnadshavare råkar finnas ombord.   Åldersgräns för förarintyg är 12 år, och kustskepparen 15 år. I den åldern var jag själv en långt mycket mer erfaren båtförare/befälhavare än mina båda föräldrar tillsammans......

 

Självklart är det inte svårt att hålla sig nykter när man ska köra båt, det är inte heller svårt att förstå att en lagtext måste tolkas och förstås i förhållande till varje situation.

 

Jag är också en glad och nykter skeppare på våra båtar oavsett om jag styr båten eller inte. Men det finns också tillfällen när jag vill avstå från att vara befälhavare, t.ex. ska en kompetent befälhavare som oavsett ålder eller kön kan framföra båten självständigt kunna hämta mig på skärgårdskrogen eller på en fest hos en kamrat på ön.....utan att jag i egenskap av ägare till båten anses vara skeppare när jag på ett tydligt sätt överlåtit det på annan kompetent person.

I rättsfallet jag redovisar ovan har oeniga tingsrätter och hovrätter gjort helt olika bedömningar så det är inte alls så svart eller vitt som du vill göra det till, utan istället betydligt  mer komplicerat än så......

Det har ingen betydelse om du så har kaptensbrev och är sexton år.

Det är fortfarande dina föräldrar som ansvarar för vad du gör. Det är oerhört svårt att ställa omyndiga men straffmyndiga till svars i rena ansvarsfrågor. Straffrätt är en sak men civilrättsligt, skadeståndsmål och ansvarsfrågor, är det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt.

Att då dra i sig några pilsner och hävda att "grabben för befäl" tycker jag är att bete sig illa!

Men men.... Vi tänker ju olika här i världen!

Redigerad av Janken

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan förstå ditt tänk, men samtidigt är vi många som mycket väl kan tänka oss att släppa iväg en kompetent 16 åring att ensam "skeppa" en båt som faller under 0,2 lagen......

Det är ju långtifrån alla fall som handlar om " stora fina båten" utan är kanske oftare en snabb snurrebåt.....

 

Kontentan av det är ju rent principiellt att samma 16 åring kan agera befälhavare när jag är ombord......

 

Nu är min grabb fyllda 20 så jag ser inga problem med tydligheten där, men jag har två yngre döttrar som börjar visa intresse för  båtkörande..... och de kommer förmodligen att kunna köra självständigt innan de är myndiga.

 

 

 

 

Nu måste man ju skilja en del på straffrätt och civilrättsliga ansvarsfrågor......  Annars skulle vi inte heller låta omyndiga personer köra EU-moped, lätt motorcykel eller en 60 tons last med betor eller potatis efter traktorn, som vi faktiskt gör nu.....

 

Jag är benägen att hålla med dig i stort, men det finns en hel del inkonsekvenser i gällande lagstiftning och kanske vore det allra bästa att införa kompetenskrav och åldersgräns på olika båttyper??

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det har ingen betydelse om du så har kaptensbrev och är sexton år.

Det är fortfarande dina föräldrar som ansvarar för vad du gör. Det är oerhört svårt att ställa omyndiga men straffmyndiga till svars i rena ansvarsfrågor. Straffrätt är en sak men civilrättsligt, skadeståndsmål och ansvarsfrågor, är det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt.

Att då dra i sig några pilsner och hävda att "grabben för befäl" tycker jag är att bete sig illa!

Men men.... Vi tänker ju olika här i världen!

Om jag får komma in lite...

 

Nu gäller det ju inte att "dra i sig några pilsner och hävda att grabben för befälet" utan att låta sonen lämnar och hämtar vid sjökrogen eller hos vänner som har fest.

 

Jag tycker detta agerande från föräldrar är både ansvarsfullt och vägledande för en tonåring för hur man bör bete sig.

 

Mackey

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Det har ingen betydelse om du så har kaptensbrev och är sexton år.

Det är fortfarande dina föräldrar som ansvarar för vad du gör. Det är oerhört svårt att ställa omyndiga men straffmyndiga till svars i rena ansvarsfrågor. Straffrätt är en sak men civilrättsligt, skadeståndsmål och ansvarsfrågor, är det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt.

Att då dra i sig några pilsner och hävda att "grabben för befäl" tycker jag är att bete sig illa!

Men men.... Vi tänker ju olika här i världen!

Om jag får komma in lite...

 

Nu gäller det ju inte att "dra i sig några pilsner och hävda att grabben för befälet" utan att låta sonen lämnar och hämtar vid sjökrogen eller hos vänner som har fest.

 

Jag tycker detta agerande från föräldrar är både ansvarsfullt och vägledande för en tonåring för hur man bör bete sig.

 

Mackey

 

Precis min mening!

 

Jag ser ingen anledning till att samtliga i en båt som kan framföras av en ensam person skall vara nyktra. Att båten är ett redskap för transport är för många det mest naturliga i världen, att frugan, dottern, sonen, eller vilken annan kompetent person som helst  kan hämta/lämna på skärgårdskrogen, eller skeppa båten hem efter en trevlig grillning på favoritön inklusive alkoholhaltiga drycker känns inget konstigt alls, utan som Mackey skriver, att lämna ifrån sig befälet tyder väl snarare på mognad och gott omdöme.

 

Kan jag inte överlåta befälet till en omyndig person när jag är onykter, kan jag inte heller låta en omyndig person framföra båten, mopeden, traktorn  på egen hand vid något annat tillfälle heller om vi ska följa Jankens resonemang......

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då ramlade det in ett svar från KBV hur de ser på lagstiftningen utifrån de frågar som varit uppe här de senaste dagarna....

 

 

 

 

 

 

 

"Till
Jag
 
 
sep 24 vid 2.01 PM

Dnr: 2014-2029:2

 

 

Hej,

 

Tack för dina frågor. Nedan följer ett svar på dina frågor och har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma. Eftersom din fråga rör fritidsbåtar som är svaret begränsat till just fritidsbåtar.

 

Inledningsvis så kan jag bekräfta att det inte bara är den som framför ett fartyg som omfattas av reglerna för sjöfylleri utan även den som i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Och gränsen för sjöfylleri om 0,2 promille alkohol i blodet är alltså kopplat till att fartyget/båten kan framföras i minst 15 knop eller kan antas ha ett skrov om en högsta längd om minst 10 meter.

 

Vad gäller din fråga om huruvida det alltid är den med högst formell kompetens ombord på båten som ska hållas ansvarig vid en kontroll så är svaret nej. Kompetensen är inte avgörande utan man får se till den situation som uppkommit i varje enskilt fall. Det finns alltså inga hinder för någon nykter person men med lägre nautisk kompetens att agera chaufför åt någon eller några som inte är tillräckligt nyktra för att framföra en båt. Det är alltså inte kriminaliserat att åka båt med alkohol i kroppen när någon annan sköter framförande, utkik och navigering utan endast begränsat till den som framför eller i övrigt fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Inte heller är det av betydelse vem som äger båten (redare) utan det är själva framförandet som äger betydelse vad gäller sjöfyllerbestämmelserna.

 

Det kan självklart finnas situationer där någon utöver föraren kan omfattas av straffansvaret för sjöfylleri medan det kan finnas situationer där det bedöms vara endast föraren som omfattas av sjöfyllerilagstiftningen.

 

 

Med vänliga hälsningar /Best regards

 

 

Jonatan Tholin

Handläggare brottsbekämpning

Brottsbekämpningsenheten

Avdelningen för räddningstjänst och sjöövervakning

Kustbevakningen Huvudkontoret / Headquarters

Adress: Box 536, S-371 23 KARLSKRONA SWEDEN

Direkt telefon: + 46 (0) 455 35 34 86, mobil + 46 (0) 708-34 79 67

www.kustbevakningen.se "

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sammanfattning av svaret är att det var ungefär som alla skrivit (...typ) och den som undervisade din son hade fel, fel, fel!

 

Det är f ö den här typen av mytbildningar som gör att en del personer blir oroliga kring lagstiftningen, och det är sådana myter som "Båtfolket" underblåser för att få stöd i sak.
Notera också att detta med "väsentlig uppgift" fanns med i rättsfallet från 1989 några inlägg upp - ändå är detta en av de största skräckscenariorna att man kan åka fast för som fåntr... f´låt, "Båtfolket" varit mest negativa till och hänvisat till att gamla lagen var fullt tillräcklig.

 

Detta är också vad Båtnytt har påtalat när man kallar de som kritiserar lagen för... FÅNTRATTAR!!!

 

Redigerad av Peter_K

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...