Faderullan

De flesta forum jag följer har samma trend. Som jag tidigare nämnt kan det digra materialet kombinerat med sökfunktionen göra att man inte behöver skapa en profil och ställa sin fråga. Sedan kan ju stämningen på forumet ha en avgörande inverkan. Ser det ut att mest bli en massa munhuggande mellan medlemmarna i varje tråd är det kanske inte lockande att vara aktiv. Även här på Maringuiden har eldsjälar kommit och gått. En del har bidragit till den goda stämningen när de kom, andra när de gick. Ibland när man svarar på frågor är det svårt att veta vilken nivå av händighet trådskaparen besitter. Somliga behöver exakta instruktioner med början i åt vilket håll en skruv skall dras. Andra fixar felen medan kaffet rinner genom bryggaren, grejer som andra får halva sommaren förstörd av pga köer till auktoriserad verkstad. Gjorde för några år sedan ett lite raljerande inlägg om olika typer av forummedlemmar som fortfarande verkar vara relevant: Forumiter

Jag har en teori: Forumets sökfunktion. Maringuiden har inte den bästa sökmotorn jag sett men ett forum som är så gammalt som maringuiden har en massa data att söka i. Kanske folk gör sökningar och hittar svar på sina frågor i denna digra databas och slipper därmed göra en ny tråd med något som diskuterats ett dussin gånger.

Tvåtaktarns bränslepump drivs av tryckvariationerna i vevhuset. Om bensinpumpens membran eller packning är lite otät rinner bensin in i vevhuset när du pumpar på blåsan. Eftersom bensinen försvinner in i vevhuset blir blåsan inte hård och man pumpar mera...

Glasfiber består av två komponenter, glas och polyester. I sig drar ingendera av de här materialen i sig fukt på samma sätt som organiska material. Slarvigt gjord glasfiber kan ha små luftbubblor som i något skede kan punkteras av mekaniskt slitage eller om temperaturen varierar kraftigt. Ytor som normalt inte befinner sig nedsänkta i vatten behöver egentligen ingen behandling. Även dieseltankar som är inbyggda i båtar är obehandlade på insidan.

Om inte vill skruva bort förgasarna och rengöra dem ( något som inte rekommenderas för den ovane) så gör försök med att köra ett par tankar med alkylatbensin, det kanske ger resultat. Alkylatbensin verkar kunna lösa upp avlagringar från avdunstad bensin.

Det där är nog typiskt för den typen av motorer. Du kör ju med oljeblandad bensin och en del av oljan kommer ut med avgaserna. Det mesta av avgaserna åker ut genom propellercentrum. De två hålen du ringat in finns för att en del av avgaserna skall gå ut där, mest för att inte mottrycket i avgassystemet skall bli för stort när man startar motorn.

Tror nog att du har hittat maxfarten på din båt. Det låter lite som att din båt inte är en tväraktrad planade båt utan lite mer åt roddbåtshållet med avsmalnade akter. I stället för att lasta båten med barlast som visserligen flyttar tyngdpunkten framåt skulle jag rekommendera en skarvpinne till styrpinnen, finns på Biltema. Då blir du själv barlasten eftersom du kan sätta dig längre fram i båten. https://www.biltema.se/bat/batmotor/styrning/forlangningsarm-till-utombordare-2000024265 Om du vill laminera och experimentera så gör du som Tornedalingarna och kletar fast rejäla trimplan. De kallar skapelserna för "jokivene" eller älvbåt.

I min båt med en Volvo B18 får man ha dubbla uppsättningar nycklar och hylsor. Tumregeln 🙂 är att allt som sitter fastskruvat i motorblocket och i den gamla Paragonkopplingen är i tum, allt annat är metriskt.

Förstår inte resonemanget över huvud taget. Om din båt väger mer än trailern får lasta finns två alternativ. 1, skaffa en lättare båt som får dras på trailern. 2, skaffa en trailer som har tillräcklig bärförmåga. Båda de här alternativen leder till att du slipper ängslas över eventuella straff. Att stå bredvid vägen och käfta mot polisen med hemmagjord kilogramjurudik är inte ett hållbart alternativ. Ser samma poliser dig en gång till med samma ekipage kan du gissa hur det går. Mitt råd är alltså att skaffa en trailer som bär din båts vikt med god marginal. Båtar väger oftast mer än de gör på pappret. Du orkar ändå inte flytta ankare, vattenkaggar, bensintank, åror, wakeboard, portapotti, verktygslåda och allt möjligt annat till bilens baklucka för att få så lite överlast som möjligt....

Jag skulle inte joxa med en så gammal bensinvärmare i båten. Hade en sån (BN4) i min 1971'a folkabuss på nittiotalet. En kall vinterdag på en längre resa slutade den värma. Jag stängde av den och försökte härda ut med bussens vanliga värme. Det gick sådär, folkabussens originalvärme är inte riktigt tillräckligt när det är -25 grader. Efter ett tag försökte jag starta värmaren igen. Inget hände på en stund men efter ett tag väcktes jag ur min frusna landsvägskoma av en jävla smäll! I backspegeln såg jag en halvmeterlång låga slå ut ur värmarens avgasrör. Några gubbar som jobbade vid en grävmaskin en bra bit bort vände sig om för att se vad som small. Jag stannade vid en busshållplats (pun intended) för att ta ur säkringen till värmaren. Senare efter lite rengöring och fix fick jag den att fungera igen men förtroendet för den var nog borta.

Du får ta saltströaren ur kabyssen och strö ut lite i kölsvinet varje gång du lämnar båten 😀😀

Varför är det omöjligt att ha elementen på ett dygn eller ett par dagar? Då behöver du oroa dig för resultatet.

När jag byggde min båt började jag med en lågpris 46 lbs elmotor med fem hastigheter framåt och tre bakåt. Jag lade in två 100 Ah AGM batterier som laddades från en 100 W solpanel på mitt-toften. Det hela fungerade utmärkt förutom att hastighetsreglaget på motorn slutade fungera. Köpte ett nytt och klarade en säsong till. De där reglagen verkar inte klara långfärder på timtal på fullt fart, det slutade alltid med doften av bränd plast när reglaget smälte. Tröttnade på motorn och köpte en ny 62 lbs motor med elektroniskt steglöst hastighetsreglage. Den gav klara fördelar. Med steglös reglering kan man köra exakt på båtens skrovhastighet, fyra knop i det här fallet. Den gamla motorns högsta hastighet förbrukade lite onödigt mycket batteri och på den näst högsta sjönk hastigheten lite väl mycket. Följden var att när man körde på fullgas drog motorn 36 A och drog fram båten i 3,8 knop. Den nya motorn når 4 knop med bara 22 A. Det här gör att räckvidden blir mycket längre med den nya motorn. Drar man på för fullt drar den nästan 60 Ampere, farten ökar ändå bara med en knop. Räckvidden lider alltså men man har bra reserv om man möter motvind eller strömma vatten. I somras bytte jag de två blybatterierna mot ett 100 Ah litiumjonbatteri. I praktiken får man samma räckvidd med det här batteriet eftersom det går att köra ner till noll, något som inte rekommenderas med blybatterier, de mår bäst om man inte laddar ur dem mer än 50 %. I min normala marschfart kan jag alltså köra i drygt fyra timmar, något jag också provat. Bytet sänkte också båtens vikt med nästan 50 kg. Det här är en underbar båt att använda. Framfarten är behagligt tyst och solpanelen mäktar ladda batteriet till den grad att jag aldrig behövt låta en åktur vara ogjord.

Det har varit mycket fokus på det elektriska nu. Att mäta och testa glödstiften är ju ändå rätt enkelt och rättframt. Om glödstiften fungerar och motorn inte går igång efter att ha kört startmotorn länge skulle jag sätta fokus på bränslesystemet. Dieselmotorer i någorlunda skick brukar starta även utan att glödstiften fungerar, åtminstone om det inte är minusgrader. De brukar börja "lova" efter en stunds envetna startförsök och slutligen börja hosta på en och två cylindrar för att sedan gå igång med tilltagande rökutveckling under startförsöket. Dieselmotorer som kräver långa stunder på startmotorn brukar ha luft i systemet eller något fel i bränslet, luft, vatten eller skräp. Byt bränslefiltret och byt till fräscht bränsle och lufta motorn enligt instruktionsboken. Om motorn startar efter luftning men blir svårstartad igen efter ett tag så slipper det in luft i bränslesystemet via någon läckande slang eller dålig packning i insprutningspumpen. Dåligt åtdragna filter kan också orsaka luftinsläpp.

Kolla också att tändningens förställning rör sig som den skall i fördelaren. Om tändläget inte går tillbaka neutralläget när man varvar ner har man lite för tidig tändning för tomgång.

Det brukar finnas smörjnipplar till röret som fungerar både som gångjärn och genomgång för strykabelns rör. Ta en fettspruta och tryck in vattenfast fett så börjar motorn nog röra sig som den skall. Finns nipplar på den led som motorn vrider sig kring också, pressa fett där också, det hör till normala höstservicen. Om du inte använt de här nipplarna på några år så har fettet troligen torkat och då blir det svårt att få in fräscht fett, då är det bara att byta dem. Stången som fastnat finns att köpas som reservdel. Den kan man också lossa på och smörja när man servar motorn. Glöm gängstångslösningen, den funkar dåligt mot hakarna som skall låsa motorn och den käkar också upp hålen i gjutgodset med tiden.

Äldre Terhibåtar är gjorda i vanlig hederlig glasfiber. Det är lätt att se skillnaden på glasfiber och ABS. ABS-båtana är alltid skumfyllda, något som också är en bra ledtråd.

Här och var i Europa är det ju förbjudet med förbränningsmetoder i en del sjöar. Det kan man ju förstå om det är mycket trafik i känslig miljö. Att det skulle bli förbud i kustvatten vid havet är knappast troligt på länge än.

Om bensin inte läcker ut under motorkåpan när du håller blåsan hårdpumpad skulle jag gissa på bensinpumpens menbran.

Mekanismen som "tar tag" i den vågräta stången skall förhindra att motorn slår upp när man backar. Man kan flytta den mellan de olika hålen för att få olika trimlägen. Den borde finnas i rostfritt som reservdel. Som redan sagts, rengör, smörj och gymnastisera allt tills det rör sig som det skall.

Kan inte din motor men symptomen liknar på problem med det som i reservdelskatalogerna kallas "poppet valve", en ventil som styr kylningen. Att byta termostat är det kanske läge för på samma gång.

Melaminbelagd spånskiva (typ hyllplan) funkar utmärkt som form och har diskretare struktur än formplywood. Finns dessutom band som kan strykas fast på rundade ytor med strykjärn. Vanlig brun paketeringstejp verkar också klara att lamineras över.

B20 är en underbart enkel och lättskruvad motor. Men de nyaste tillverkades i mitten av sjuttiotalet och är därmed nästan femtio år gamla. Om det bara varit problem med kompressionen kunde en otät ventil orsaka problemet. Eftersom motorn också går varm är det åtminstone topplockspackningen. Eller så har rosten förstorat någon kylkanal så pass att det blir läckage. Men det är ju en lättskruvad motor så det är inte mycket jobb att få loss toppen för analys.

Den värmenyper med andra ord. Dags för en ny impeller i vattenpumpen då. Med lite tur har motorn klarat sig men det finns risk för att den inte blir sig själv igen om den har kärvat fast många gånger. PS Du har väl rätt oljeblandning i bensinen?

Förtydliga gärna; när motorn stannat, går den att dra runt eller tar det tvärstopp när du drar i snöret?