Georg_Ohm

Det tillkom några sjöbodar på sent 1960-tal, eller litet senare. Här kan man ju se den där betongkasuen i vilken man mäster vattenståndet, den gråa fula saken nästan högst upp till höger i bilden.

Rätt! Du har vunnit en gratis fotvandring över Smögenbron. De innersta platserna i Klevens kil mot vägbanken var förhyrda platser, de yttre gästplatser. Bryggan byggdes i olika etapper, man kan se att den petterssonliknande båten ligger förtöjd vid ett av den blivande bryggans betongfundament. Detta var ”gubbhamnen” eller familjehamnen, man valde vid ingång vid Klvens näs, till bb lugn och ro, till sb festande och hålligång. Idag är hela denna konstgjorda viken en hamn med enbart förhyrda platser. SMHI har en mätstation på, eller snarare i berget, ungefär bakom där fotografen stått. Jag tror man mäter vattenståndet där. Om ni har läst Tintins äventyr, Månen ToR del 1… så påminner miljön i kulvertarna på forskningscentret utanför Sprodj i Syldavien, om de olika mer eller mindre rostiga och förfallna installationerna på Kleven. Betongmurar, bunkrar, betongkar. Många med rostiga elledningar och kopplingsdosor. Jag vet inte om det är eester från kriget, krigen, från fiskberedningsindustri eller båda delarna.

Nej det är helt fel, visserligen en tätbebyggd klippö i havet, men där slutar likheterna med Åstol.

Nej, detta är inte en bild från Träbåtsfestivalen i Skärhamn. Bilden är exponerad av Carlaförlagets vykortsfotograf någon gång under den mellersta delen av yngre mahognyåldern. Gissa var? Årtal? Innan 1965 det vet jag. Killen i gummibåten är iallafall undertecknad. Motorseglaren med vitt skrov och blå brädgång i bildens vänsterkant hette iallafall ”Laban” och hade hemmahamn i Vänersborg. Folkbåten i mitten var byggd på Hjalmar Olssons varv på Arendal hette ”Trollet IV” och hade nummer 418.

Ok… inte ekonomisk försvarbart alltså.

Här finns en diskussionstråd från 2006, där kanske det finns tips om var du kan då tag på reservdelar och vilka hondamotorer som är kompatibla.

Varför inte grunna vidare på tanken om motorbyte, men tänka utanför den fossila boxen? Kanske en relativt platt elmotor kan passas in uppepå drevet? Sedan tillkommer ju problemet att ordna utrymme till batterier och reglerutrustning.

Ibland kan man då tag på begagnade. Emellanåt är det någon som säljer begagnade drevdelar och motordelar på Blocket. Ja det är två skruvar, jag låser alltid mina med sådant där kletigt gänglåsningslim. Oljestickan i drevet säkras på samma sätt, liksom avtappningspluggen. Nu har du ju tappat bort dina skruvar också, men visste du att dessa även kan användas till att ta bort den tjuriga runda grejen som länkar ihop visiret med styrgaffeln? Jo, man skruvar ur insexskruvarna och skruvar ner nämnda skruvar i dom mindre hålen, när skruvarna bottnar i styrgaffwln får du upp den runda ”plunshen” eller vad den nu heter.

Låt det vara som det är, målning är ganska löningsmest, efter en kvart-fjorton dagar, eller efter nån säsong senare ser det likadant ut igen. Dessutom är dom där grejerna rätt dyra. Se bara till att det inte läcker.

Ja just det, men sådana stenålderslösningar trodde jag var totalt utskrotningshotade. Bypassbrytare jag jag i princip mellan mina båda förbrukarbanker, men en onödig citroënlösning, bättre med en startkabel att bypassa med, den är dessutom svår att glömma av.

Fyrtaktare klarar ju långsamkörning mycket bättre än tvåtakare. Yamaha gör bra motorer! 1000 timmar… i genomsnitt går fritidsmotorbåtar 50 timmar per säsong… det skulle bli 20 år, så den har gått mer än genomsnittet. Ägd av en inbiten fritidsfiskare? Om motorn går bra och alla serviceåtgärder är utfärda kan du ju försöka att pruta ordentligt på det priset. Om den säljs av en firma har du ju viss garanti.

Det kan vara samma frekvens men signalen som sänds kan vara olika, men som du befarar även likadan, och då kan man påverka olika mottagare med samma sändare (=fjärrkontroll). Å andra sidan är mottagarens räckvidd väldigt kort. Jag vet att jag kunde manövrera ankarspelet med fjärrkontrollen om jag stod på fördäcket och kanske på bryggan, den båten var 27 fot… två meter in på bryggan funkade det inte. Hos vissa sådana här radiostyrda fjärrkontroller, kanske hos Engbo(?) men inte på Lewmars eller dom billiga, kan man själv koda signalen genom att ställa om pyttesmå omkopplare i mottagaren och sändaren. Eller så skall sändare och mottagare paras mot varandra. Men problemet med att påverka grannens ankarspel är nog ändå försumbar, det skall vara rätt signal, inom räckvidden och så skall ju grannens ankarspel dessutom vara aktiverat.

Det brukar nästan alltid finnas en sådan fjärris på Tradera, här är en! Samma säljare har även denna modellen, som kanske ger bättre ergonomi ombord.

Hej! Hur vet du att det inte blir någon laddning på förbrukarbatteriet? Har du mätt, eller bara ser symptom på att elektriska saker ombord inte fungerar? Det finns i princip två olika sätt som generatorn kan ladda båda batterierna. Det ena sättet är över en skiljediod, en ”blå box” med kylflänsar på och tre anslutningar. Ingång från generatorn och en utgång till varje batteri/batteribank. Leta efter en sådan och kolla anslutningarna. Det andra sättet är ett skiljerelä, och ett sådant kan vara av två olika typer. Den ena typen är ett rent elektromekaniskt relä som styrs av generatorns DF och kopplar ihop batterierna när generatorn laddar. Den andra typen är mer elektronisk och kopplar ihop då spänningen i elsystemet överskrider en viss nivå, 13,3volt om jag minns rätt, och kopplar ifrån vid 12,8 volt. Hur vet du att förbrukarbanken inte laddas? Har du mätt med multimeter? Mäta bör man annars… Men väldigt många elproblem ombord beror på kontaktproblem, följ den oftast röda tjocka kabeln från generatorns B+ och se var den tar vägen, om den går till den där blåa lådan, eller om den går direkt till startbatteriets plus, och då skall det gå en kabel därifrån till ett annat skiljerelä, det som styrs av DF på generatorn, kolla anslutningarna, och om det nu finns ett sådant relä skall ju det även vara anslutet till förbrukarbatteriet. Har du varit och gjort något jobb i båten det senaste, där du av misstag kan ha ryckt i någon kabel? Hur är status på förbrukarbatteriet, är det så friskt att det verkligen kan ta emot någon laddning? Och enklast av alltihopa, sitter batterkabelsorna, polskorna på ordentligt på batteriets poler, utan oxid? Och låt inte startkabeln mellan batterierna vara kopplad då generatorn inte laddar, risken finns att du tömmer även startbatteriet.

Frågan kommer upp emellanåt. Jo dom billiga som brukar vara avsedda till terrängfordons vinschar funkar. Men dom brukar använda en radiofrekvens som kanske inte är godkänd i vårt land. Det är en annan sak också, flera ankarspel är byggda att manövreras med en negativ signal, alltså minus. Medan de billiga ger en positiv signal. Detta är dock lätt att avhjälpa genom att koppla in två vanliga enkla standardrelä, eller ett smidigt dubbelrelä för en hundring från Biltema. Jag hade en sådan billig fjärrkontroll i förra båten, kunde konstatera att sändarenheten inte var vattentät… men gick ju att ta isär och torka ur. I nuvarande båt finns Lewmars fjärrkontroll, som inte fungerar. Men jag kopplade en kabel till kontaktorn som styr spelet, och i andra ändan en enkel handhållen dosa med upp- och nedknapp som från början var till en telfervinch. Alltså en enkel kabelansluten fjärrkontroll. Men jag kan ju lägga ut mitt kopplingsschema för reläkonverteringen.

Om det är den pumpen på bilden har ju Hjertmans en exakt likadan, men det är kanske på Erlandssons webbplats som du hittade bilden? 785 kronor kostar den, och det finns en snarlik som är litet billigare. Ett pris som då får jämföras med arbetsinsatsen att laga befintlig pump och den eventuella irritationen när sedan lagningen går sönder... Jag skulle kunna tänka mig att man spjälkar pumparmen med tvenne bitar av aluminiumprofil som passas in i fördjupningen på armens sidor. Det kan ju då vara frestande att fästa dessa med genomgående skruv, men då försvagas konstruktionen ytterligare. Kanske kan spjälkningen kompletteras med buntband eller slangklämmor tvärsöver. Kanske inte så snyggt, men kanske funktionellt. En annan lösning är då att ersätta den yttre delen som gått av med en bit fyrkantrör av aluminium som med värme som hjälp träcks på armens stump, sedan skall man ju ha pedalen också... Alltihopa är väl också utfört i någon fet plast på vilken bara ett speciallim fäster. Och limma, eller värma ihop... njae, det blir ju en del påfrestning när man trampar på pedalen. Själv lagar jag gärna saker och ting och när det gäller båtens pumpar av olika slag ser jag till att köpa sådana som det finns reservdelar till. Att laga allting har jag efter min salige far, som in absurdum skulle laga, lappa och renovera allting. Även en likadan fotpump, men den hade dålig pumpverkan då membranet var dåligt, varvid ett nytt membran tillverkades av en innerslang, tror jag. Det slutade iallafall med att en ny pump köptes in. Annars ingick epoxylim, plastickpadding, glasfibernät diverse plåtbitar oftast i "syrafast" stål, och favoriten över allt annat, popnitar med popnittång i lådan med reparationsmaterial. Visst skall man laga saker och ting, när det är möjligt, men för att undvika kommande irritation och vätskebrist ombord tycker jag att du skall köpa en ny pump, förr eller senare kanske ändå membranet i den befintliga pumpen lägger av och då hjälper det ju inte att du lagat pumparmen.

Jag ser nu de senaste helgerna när ändå vädret varit tjänligt för båtliv; att det i hemmahamnen är väldigt gott om P-plaster liksom många båtar som ligger och rycker i förtöjningarna vid bryggorna. Men folk har väl annat att tänka på, OS i Paris till exempel.

Ja, det är ju underförstått. Har man spänningsfall redan vid batteriet, ja då har man ju verkligen elproblem. 🙂

Demokrati är bra...på land. Jag har många gånger sett och hört... besättningar som skall börja MBL-förhandla med befälhavaren under pågående hamnmanövrar, det blir aldrig lyckat. Men när båten är under segel, på gång är det befälhavaren ombord som bestämmer, även rorsman kan ha visst inflytande på hur besluten fattas, och i en fritidsbåt är ju ofta befälhavaren och rorsman samma person. Men om besättningen springer som yra höns på däck, eller nästan sämre då dom sitter blixtstilla i sittbrunnen eller sitter i vägen på däck som oengagerade fripassagerare är det minst lika illa. Det är naturligtvis lätt att skriva, svårare att praktisera, men om man vet med sig att en tilläggning kan bli besvärlig kan man ju hålla sig en stund i hamnens yttre delar och göra en snabb genomgång med besättningen hur dom skall agera, hur man bedömer att båten reagerar etc. Som ett exempel för några år sedan på Åstol, en frisk bris från SV. ett fåtal lediga platser i hamnen. -Är fendrarna uthängda? bra! förtamparna på plats? bra! Befälhavaren/rorsman har tittat upp i skyn på segelbåtarnas vindexar och studerat flaggorna i land. Det blåser friskt från väst, eller sydväst. En snabb breifing med besättningen som är det samma som "familjen"; Vi siktar in oss på platsen mellan Maxi999an där (pekar med hela handen) och den "blåa tyska segelbåten" där, den som är ordentligt avfendrad, vi kommer att driva ner mot "tyskens" bb-sida. Men jag lägger båten och siktar på snipan som ligger i lovart, och driver i sidled med stöd av bogpropellern, och när vi kommer nästan rakt för den lediga platsen kör jag framåt ganska kraftigt, håll i er! är alla med på det? du tar förlinorna, du tar bojkroken och försöker kroka "den" bojen, om vi missar bojen gör inga fåfänga försök att fånga den, då ror vi hellre ut en akerförtöjning med gummibåten senare. Du håller i barnbarnen och hundarna och ser till att dessa inte springer upp på däck. Jag tar törn mot sb-sidan mot "tysken".. är alla med på det, vet ni vad ni skall göra? Förtöjningen går som tänkt, men kanske inte helt överraskande mobiliserar den tyska befälhavaren sin besättning, som med "ordnung unt rettung" genast befinner sig på däck och uppe på bryggan för att hjälpa till, även maxins besättning ställer ifrån sig kaffet, wienerbröden och gammeldansken för att vara stand-by. Mr Murphy, welcome onboard! 'Samma sommar, Syd-Koster, Brevik. regn, måttlig sydlig vind som ändrar riktning. En till synes enkel tilläggning på en lagom smal plats... Några "hjälpsamma" båtägare på bryggan som ger delvis motsägelsefulla instruktioner. Besättningen ombord på min båt har kraftfulla synpunkter hur och var vi skall förtöja det fanns alldeles för många viljor i det.. barn på fördäck, båten driver först åt rätt håll, sedan vrider sig båten med fören mot vinden, ankarspelet är trögt, kättingen vill först inte falla ut, en besättningsmedlem uppmanas att sparka på ankaret (vilket denna gjort tidigare) varvid ankaret fälls samtidigt som rorsman börjar att backa... ja kättingen in i dubbelpropellern, tvärstopp för motorn, ankaret på botten och sitter fast. Nya kommandon från bryggan, dessutom på ett delvis främmande språk som nästan är allenarådande i norra Bohuslän, norsk, sannolikt bokmål. Till slut tar en av männen på bryggan emot en lång lina från oss, och lyckas dra in båten halvvägs mot bryggan, men vi sitter ju fast med ankaret i botten akterut. regnet och blåsten tilltar, åska in över land. En gravt kissenödig hund tas i land över grannbåten, liksom badsugna barnbarn, bra att få dessa i land då blir det lugnare ombord. Då kommer nästa kommando på norska språket från bryggan... "Lossa på konen" då har befälhavaren fått hjärnstopp och tänker ett steg för långt, kona på norsk... vad är det? ju fru, ursäkta, ropar befälhavaren inåt land, "vad skal, min fru göra?" -Naj, icke deres fru, utan konen längst ut på axel, så att dere kan fjerne propellrerne så pass att dere kan få ur kättingen... Alltså på med cyklop och våtdräkt (16 grader i ytvattnet) beväpna mig med propellerverktyget och en planka att låsa propellrarna med, lossa konan, trassla ut kättingen, riva mig på havstulpaner, slå knogarna blodiga i drevet... men det gick väldigt bra ändå. Ja tillslut kommer båten in till bryggan, ankaret med kätting trasslas ut och blir ilagt tre meter bakom båten, det får räcka. Nu är det ett skyfall, åska och blixtar kommer samtidigt. Samtidigt kommer även barnbarnen springande lätt blodiga och blåslagna och gråtande. Dessa hade halkat och slagit sig en hel del när dom hade skyndat sig upp ur vattnet då dom vet att det är direkt ohälsosamt att bada när åskan går. Bamseplåstren var slut, men det fanns glass i frysfacket. Bebälhavaren skulle ha en stor kopp varmt kaffe, men det var bara ljummet, gasolen tog slut. Sedan hade hunden diarré också... det är inte nyttigt att dricka havsvatten, ens för hundar. Om nu befälhavaren kunnat förutse iallfall en del av situationen, och om besättningen lyssnat hade det möjligen gått litet bättre, och bamseplåster fanns att köpa på öns ICA. Ny fyllda gasolflaskor fanns ombord. Sens moral, ha alltid välfyllda gasolflaskor och bamseplåster ombord, man vet ju aldrig vad som kan hända.

Ja, i princip är det ju så! Jag tycker ju ända att vattnet generellt numera har bätre kvalitet. Vattnet runt "Nordöarna" i Öckerö kommun påverkas inte av Götaälv, däremot av Nordreälv, men Kattegatt/Skagerack ligger på västerifrån så det skall vara mycket frånlandsvind för att älvvattnet skall nå dit ut. Akta dig noga för att förtöja på öarna som ligger i direkt anslutning till Rivöfjorden, det blir en ganska kraftig rörelse i vattnet när de stora fartygen passerar. Nu seglar inte Stena Carisma längre, men den båten var värst, det bildades en mindre tsunami när den passerade. Men det kan bli vanskligt även när andra fartyg passerar, skall passera eller precis har passerat

Zip-Wakes interceptorer kopplade till en gånglägesautomatik är ju oslagbara, dessvärre även dyra. Men man kan ju kombinera "vanliga" trimplan med Mente Marins gånglägesautomatik. En båt med utombordare kan man ju timma fören upp och ned med riggvinkeln, men man kan inte trimma i roll-led, då behövs någon form av trimplan eller interceptorer. Det hör inte till ämnet, men jag ser väldigt ofta motorbåtar som går i klart ofördelaktiga gånglägen, både stora och små båtar. Med trimplan eller interceptorer, och en förståelse hur dom skall användas, hade man kunnat minska på både svallvågor och bränsleåtgång.

Den ön har jag aldrig förstått mig på. Men om man ankrar upp på svaj så... Fjordholmarna mitt i Askimsfjorden har ju bra badplatser. Men Vrångö, Styrsö-Sandvik.. i södra skärgården. På Styrsö-Sandviks badplats har man fyllt igen hällekaren med betong för att öka tillgängligheten, men det gillades inte av berörd myndighet. Donsö har en relativt ny badplats på utsidan av hamnpiren. Kanske långt för en dagstur, men i den så kallade "norra skärgården", alltså Öckerö kommun, är ju Rörö och Hyppeln väldigt bra, Hyppelns sandstrand är ju i stort sett oslagbar, om man nu vill ha sand mellan tårna. Och om man tycker det är för långt att segla dit kan man ju åka bil hela vägen, vv-färja från La Varholmen till Hönö, sedan vägbankar till Burö där det blir vv-färja igen på Nordöleden.

Det var några år sedan nu, men jag hade och har fortfarande en kompressorkylbox som stod och gick en hel natt och aldrig kom ur startfasen, detta berodde på en kass sådan där dålig cigatettändarkontakt, kontakdonet blev så varmt att plasten deformerades. I utrymmet där den boxen står fanns det en glödlampsbelysning som var kopplat i samma krets, den belysningen fladdrade inte ens. batterispänningen var nere på 11 volt, men batterierna i förbrukarbanken hämtade sig. Jag löste det problemet med att dra fram nya 4mm2 kablar och gjorde en "fast installation" istället för någon typ av kontakt. Som tur var hade vi inga känsliga matvaror i kylboxen, bara cider och pilsner, den senare kunde drickas på brittisk vis, ljummen. 🙂 Jag vet inte exakt hur @IngemarE tänker i detta fallet, men jag ser två scenarion, dålig batteristatus, eller fel på kylskåpet, som exempelvis brist på köldmedium, men det faktum att kylen enligt uppgift fungerar med landström för mer tankarna åt batteri- eller strömförsörjningsfel.

12,7 - 12, 8V tyder ju på att batteriet är fulladdat, men dåliga batterier kan ge en bra spänning som sedan snabbt sjunker då man belastar dem, exempelvis genom att starta kylskåpet. Men om spänningen är 12,6V när kylen gått i 10 minuter är ju det ok... kanske... du har ju en solcellspanel som kanske lurar dig då den håller spänningen på topp. Spänning, mätt i volt, får nog kylen så att den klarar sig, men får kylen någon ström? och det är ju just ström som gamla dåliga batterier inte orkar leverera även om spänningen inledningsvis är ok. Fladdrande ljus i lamporna när kylens kompressor går tyder ju också på att strömmen inte räcker till. Det finns två saker till att mäta; Strömmen till kylskåpet, och temperaturen inne i kylen. Ladda batteriet över natten, koppla bort solcellspanelen tillfälligt, starta kylskåpet och mät som innan, om du har möjlighet att koppla in en amperemeter multimeter, helst en tångamperemeter) i kretsen är det bra, Och även en enkel termometer inne i kylskåpet. Kylskåp brukar dra rätt mycket ström i startfasen innan rätt temp har uppnåtts, sedan under normal drift blir det en mindre ström. Om du då ser att spänningen snabbt sjunker, så prova med ett annat bra och fulladdat batteri. När du skriver att kylen funkar på 230 men inte på 12V menar du då att du har ett kylskåp som man kan ansluta direkt till 230, eller menar du att det är kopplat via en konverter, växelriktare? eller menar du att kylskåpet fungerar när batteriladdaren är ansluten till landströmmen?

Det första jag skulle kollat är turbon. Om turbon inte hänger med så blir motorn orkeslös, och avgaserna kan bli rätt sotiga också.