Georg_Ohm

Efter att ha tillbringar semestern i norra delarna av Västra Götalands skärgård och hela Bohusläns skärgård de senaste fyrtio åren i egen båt och flera år innan dess med föräldrarna, så tänkte vi variera oss litet. Visserligen har vi navigerat på sötvattenreserven tidigare, då på dess sydvästligaste kant och in i Dalslands kanal, det var väl omkring trettio år sedan. Men nu tänkte jag att vi kunde gå ”Vänern runt”… insåg inte storleken av detta innanhav. Det är väl ungefär lika långt från Vänersborg till Karlstad som det är mellan Göteborg och Strömstad, och på tvärsen lika långt som mellan Marstrand och Skagen… på ett ungefär. Så det blev till att tänka om, litet…. Dessutom är det omkring 45 M från Göteborg till Vänersborg. Så det blir väl att i håller oss i den sydöstra delen. Jag har iallafall från landsvägen rekat Göta älv/Trollhättekanal och kusten mellan Lidköping och Mariestad, på ett ungefär, vid olika tillfällen. Köpt båtsportskort och seglingsbeskrivning, och har en uppsättning reservpropellrar undanstuvade ombord, det måste ju vara grundläggande att ha sådana i reserv, det är ju väldigt många plustecken runt omkring dom redan smala farlederna. Första veckan i juli bär det av uppströms i älven. Tips på bra natur- och gästhamnar och var någonstans grunden inte finns mottages tacksamt? Så ni andra anammade sötvattenspirater kan ju kolla efter ”Pleaure craft Ariel” i Marine Traffic eller annan maritim skvallerapp…

Det där med bensinen… Den bör du byta mot färsk bensin. Modern bensin innehåller etanol som över tid kan ställa till det i motorns förgasare och bränslepump. Om du för fem år sedan hade milövänligare ”grön bensin”, akryltbensin i motorns tank så är det en annan sak, den ställer sällan till besvär. Sedan kan du ju alltid skruva ur tändstiftet och kolla hur det ser ut, och byta vid behov.

På webplatsen www.24volt.eu finns det många bra tips. Även om det egentligen inte specifikt handlar om elsystem i båtar. Bland annat en kalkylator som hjälper dig att beräkna kabelarea, kablarnas tjocklek. Kalkylator, kabelarea Tänk bara på att det hela tiden går åt två kablar exempelvis mellan batteribanken och kylskåpet, en plus- och en minuskabel, alltså avståndet x 2. Alla kablar skall vara avsäkrade vid sin källa, så nära batteriet som möjligt. Det är kabeln som säkringen skyddar, egentligen inte den anslutna förbrukaren.

Rent principiellt är det ju aldrig fel med en huvudsäkring närmast förbrukningsbanken, räkna ut hur mycket ström, bur många ampere alla förbrukare drar tillsammans och dimensionera efter det. Sedan har man då ”undercentraler” i närheten båtens förbrukare, brukar i segelbåtar bli vid navigationsplatsen, salongen och i för-och akterruff. Biltemas säkringsdosor med inbyggd minusplint förefaller vara av god kvalitet och är praktiska då man slipper sätta upp både säkringsdosa och minusplint. Flatstiftssökringar är ju det som gäller idag. En del strömbrytarpaneler har ju hållare för glasrörssäkringar, egentligen inget fel på sådana, men glasrörssäkringar känns gammalmodiga och är svårare att få tag på, och finner man sådana är dom dyrare i inköp än moderna flatstiftssäkringar. Helt grundläggande är det ju också att ha två ”separata” elsystem, ett enbart till motorn och dess startmotor, om du har ankarspel och bogpropeller kopplas dessa också dit. Allting annat i båten försörjs då av förbrukarbatteriet, eller förbrukarbanken om den innehåller fler än ett batteri. Båda laddas av generatorn, och förbrukarbanken laddas dessutom av solcellerna, motorbatteriet, eller startbatteriet brukar sällan behöva laddas i hamn. Om detta skulle bli urladdat kan du tillfälligtvis koppla EN startkabel mellan batteriplus och batteriplus, för att kunna starta motorn (batteriernas minussida sitter ju redan ihop). Batterier… tja, det finns moderna lösningar med Lithiumbatterier som nu är överkomliga i pris, men jag låter nån annan argumentera för sådana. Förbrukare… du har väl redan bytt ut alla lampor mot LED, men alla bäckar små… det är dom tunga förbrukarna som kräver mest, kylskåpet är väl den som över tid förbrukar mest energi. Se till att det fungerar som det skall och dra fram kraftiga kablar, jag drog fram 4mm2 kablar till kylen för några år sedan. Landströmsladdare… tja en sådan kanske man kan behöva ibland, men tveksamt om du har en bra solcellskapacitet. Jag har nu tre fast installerade och en i reserv, men jag tar ytterst sällan landström, jag har sammanlagt 250 watt solcellspaneler. Varning för smarta batteriladdare! Det är sällan som batteriladdare som ansluts till landstöm, är designade att både ladda och försörja båtens elsystem samtidigt. Ofta fungerar det så att laddaren känner av batteriets kondition och anpassar laddningen efter den. Men så startar kylskåpet och drar en förhållandevis hög ström, då uppfattar laddaren det som ett duktigt spänningsfall och höjer sin utspänning, en spänning som kan bli skadlig för känslig elektronik. Två bilstereoapparater har blivit förstörda i min båt pga detta, en av anledningarna till att jag numera sällan tar landström, den andra är att det är dyrt och den tredje är att jag har bra solcellskapacitet. Solcellseffekt. I en tidigare båt hade jag endast 50w solcell och PWM-regulator, det fungerade väl sådär tillsammans med en eller ett par timmars motorgång varje dag. När vi blev inblåsta i hamn funkade det inte på sikt, trots en bra batteribank på 250Ah. Nu har jag 200W solceller med MPPT-regulator kopplade till förbrukarbanken, och det brukar räcka bra till ett kompressorkylskåp och emellanåt även till en kompressorkylbox tillsammans med båtens övriga förbrukning, även till en laptopdator som dock inte är permanent inkopplad. Sedan har jag ytterligare 50W solcell till ett annat ändamål, ett nödförsörjningssystem. Biltemas skiljerelä är bra, det brukar dom flesta på detta forum hålla med om, ett sådan är inkopplat mellan startbatteriet och förbrukarbanken, det ser till att båda dessa laddas under gång, men kopplar i sär batterierna när motorn stängs av.

Jag har tre Tyresöbockar (av stål) till en mycket större båt, och jag är nöjd med dom, tycker dom är lätta att handskas med. Till mindre och lättare båtar finns ju en modell med en träbjälke istället för dito i stålprofil.

Ja, det kan kanske bero på att vajer i detta fall inte är en vajer utan en reglagekabel, eller styrkabel.

Byliner… kallas ibland på just västkusten för ”aidsbåt” lätt att få, omöjlig att bli av med. Sedan amerikansk, kan bli dyrt med reservdelar nu när Trump agerar som han vill. Personligen har jag aldrig förstått vitsen med en bowrider, om än att man kan bjuda passagerarna på nån typ av bubbelbad då man kör in i svallvågorna från en annan båt. Sedan har jag en aversion mot bensinmotorer ombord i båtar. Så det är 3x nej från min sida. Men det finns ju andra båtar att titta på, från nordiska tillverkare, norska och finska om inte annat. Vad har du för budget?

Jag vet ingenting om simhopp eller gymnastik, om man kan mäta enskilda volter. Däremot vet jag hur man mäter spänningen i enheten volt. 🙂 Trådstartaren har fått en del bra svar redan. Men helt klart är ju att bogisen drar så pass mycket ström (som mäts i enheten ampere) att det inte blir någonting kvar till plottern eller kanske till andra förbrukare som är anslutna till samma batterigrupp. Jag brukar envist hävda att bogpropeller och ankarspel skall antingen vara anslutna till startbattererna eller till egen batterigrupp som laddas via skiljerelä från startbatteriet. Spänningskänslig utrustning kopplas lämpligast till förbrukarbanken, dit inga tunga förbrukare är kopplade. Sedan måste nog spänningsfallet vara ganska ordentligt för plottern skall slockna. Man kan ju undra hur installationen ser ut och hur batteristatus är.

Tja… kanske.

Bild 4. ”Roderaxeln” =hjärtstocken, går igenom en hylsa, som i sin tur tycks gå igenom tanken. Sannolikt kärvar det ordentligt i denna hylsa, det finns några olika lösningar på sådana konstruktioner. Men en vanlig konstruktion är att det i muttern högst upp på hylsan, under ”styrarmen” finns en fläta som skall vara indränkt i fett (förr i tiden var det fårtalj), om det blir torrt där kärvar det, som i ditt fall. Det brukar även vara så att hylsan är fylld med propelleraxelfett, eller annat fett. Men som sagts, det finns olika konstruktioner på detta tema. Du bör nog i vilket fall som helst ta upp båten på land, palla upp högt eller gräv ett hål under rodret och demontera roder med hjärtstock och montera med nya tärningar och duktigt med fett.

Så brukar det inte se ut på en Nidelv, det där är typiskt segelbåt.

Nej, men jag har testat Abnet i medelhög koncentration, det tog bort nästan allt jordslag och en massa annan smuts. Abnet fanns nog inte, eller var okänt för oss 2004 när denna tråden var aktiv senast. Jo, jag såg att Jula numera säljer Abnet.

Jag vet inte men tänker… Tappa upp några liter av detta och se om du ens vill tvätta fötterna i det… jag kan tänka mig att det kan vara missfärgat.

Kolla istället under motorkåpan, hur ser det ut runt tändstiften och dess ledningar? Kan det vara dålig isolering som ger överslag till någon kabel eller kanske mer långsökt, till någon regalgekabel.

Ja silvertpe i all ära, men här dög det inte. Grejen är ju den att flytetyget befinner sig sisådär 76 mil hemmifrån, Ljusnan har varit dess hemmafarvatten. Så om det är mödan värt att ta den på takräcket och åka hem. I ärlighetens namn så är det inte min trädgårdsdamm på bilden, det är sonens familj som köpte en trevlig fastighet i R-län, med damm. Roddbåten på bilden jag legat på land länge och torkat, och ruttnad då organiskt material, jord, löv och insekter och andra kreatur jobbat för nedbrytningsprocessen.

Då, tycker jag, att du skall vara den förste som vid den bryggan vänder fören mot vinden och vågorna. Det är ju ingen slump att många (inte alla) bohuslänningar gjort så sedan urminnes tider. Båtar är ju i allmänhet inte byggda för att ta vågor och vind akterifrån, det finns ju undantag på extremt spetsgattade snipor, vätternsnipan exempelvis, den vanligare mer rundgattade snipan är en kompromiss i det händeendet, men det stora flertalet fritidsbåtar tar inte sjö och vind akterifrån speciellt bra. Du skrev inte vad du har för båttyp, men i en plattgattad båt slår vågorna hårt in i aktern, jag har hört skräckhistorier då det i båtar med drev tryckts upp vatten bakvägen in i avgaskanalen och hamnat i förbränningsrummen och/eller i turbon, då man visserligen kan misstänka något fel i installationen, men ändå… Å andra sidan kan ju botten vara oren precis nedanför bryggan, stenar och annat som kan skada propeller, roder eller drev. Ja vi vet precis vilken typ av chokladkaka man skall täta en läckande kärnreaktor med innan det uppstår en irriterande härdsmälta. Vi vet exakt hur man bygger om en potent spaningsradar till en välfungerande mikrovågsugn, eller om det nu var tvärtom… Devisen är väl erfarenhetsutbyte, gör inte samma misstag som jag redan gjort flera gånger!😃

Jag har, eller möjligen skall ta hand om en gammal Sport Yak. Dessvärre har den ett hål i botten. Går det att laga, plastsvetsa? plasta med polyester eller epoxi? Den hade annars passat bra i trädgårdsdammen, där nuvarande båt har ruttnat.

Låter bra. Men det kan ju vara bra att kunna stänga av dem. Om man har smutsigt vatten i kölsvinet vill man nog inte pumpa ut det i en hamn.

En patiens, eller en omgång solitär?

Läser tillbaka i tråden… I hemmahamnen har en båtägare med en sådan där ”Carl Barks”, en större motorbåt av trawlermodell, alltid sin landströmskabel kopplad, då elstolpen sitter precis framför min plats blir det alltid till en snubbeltråd, häromdagen rullade jag ihop kabeln, och var lätt ocharmig när jag berättade för denne båtägare att det inte är tillåtet med permanent inkoppling, att hans kabel är för kort, samt det faktum att han eller någon annan löst ut jfb så det var ändå spänningslöst. Bra hamnens anställda vet var någonstans jfb finns. Igår var det spänningslöst igen, och samma kabel var inkopplad, nu är den längre men likt förbaskat utgör den en snubbelrisk. Sådana där stora motorbåtar har ju gott om plats för att sätta upp iallafall en halv kilowatts solcellspaneler… varför då trassla och göra sig ovän med bryggrannarna…..?

Att klä om (=tapetsera om) ruffen med alla dubbelkrökta och osymmetriska ytor kan lätt bli en mardröm, jag vet! Jag har gjort det en gång och vill inte göra om det. Först då skall det gamla bort och sedan allt bôs som blir kvar efter det att man rivit bort ytskiktet… Sanering med lösningsmedel eller mekanisk med något roterande verktyg i borrmaskinen. Sedan skall ju det nya materialet limmas med lösningsmedelsbaserat kontaktlim, vått i vått! Något annat tror jag inte duger. Du fick ett tips om att tvätta med Abnet, prova det först, om inte det hjälper kan du ta en ny funderare på hur du skall gå vidare.

Detta är en vanlig lösning på ditt problem, som praktiseras i utsatta hamnar/bryggor i Bohuslän, men med den viktiga skillnaden att man vänder fören utåt mot vinden. Att korsa linorna kan man ju göra, om båtgrannarna gör likadant, annars kan det bli fel och du får fendra ut extra mycket.

Nej, ingen erfarenhet av det ankarspelet. Men du bör kontrollera att ankarspelet kan hantera ett band. Jag har haft (på förra båten) ett väldigt välfungerande bandankarspel, jättebra, men med den installationen gick det inte att ha någon ankarkätting längst ut på bandet, så det blev till att hissa ut en tyngd på bandet.

Har båda inbyggd automatik? Jag funderar litet på om båda har automatik, med brun, brun/vit och svart kabel skulle kunna påverka varandra om dom parallellkopplades, men jag skulle inte tro det. Och om dom gjorde det spelar väl det ingen roll…? Nu i år har jag en liknande lösning, en stor Viking membranpump ansluten via Biltemas nya nivåvakt och ett relä. Men i ändan av sugslangen sitter det en Whale lågprofilpump som rent elektriskt är kopplad via relät och nivåvakten. Allithopa är då kopplade via trelägesströmbrytare manuell, avstängd, och automatik. Än så länge ser detta ut att fungera väldigt bra. Lågprofilpumpen skjutsar på det lilla vattnet som membranpumpen inte förmår att suga upp, dessuom har den en bra sil som hindrar skräp att fastna i membran och backventiler. I tidigare setup var länspumpen bara ansluten till en nivåvakt, bara automatik, ingen avstängning, vilket var dumt då jag hade ett mindre oljeläckage vid oljekylaren….

Jag bytte båt för tio år sedan, hade en Nimbus 2700 med kapell hela vägen från vindruteramen bak till akterdäck. En trevlig båt, så länge som det var solsken. Det var väldigt omysigt när det regnade och än mer omysigare då det samtidigt blåste, vilket det ju oftast gör. Kapell, även nya har ju en tendens att liksom bjuda in den omysiga ruggigheten utifrån. Förr eller senare, oftast ”förr” blir det en vattensamling ovanpå kapellet som snart börjar att släppa in nederbörden. En levang med teleskopiskt skaft fick ofta agera en stötta på insidan av kapellet för att få litet fall på kapelltaket. Sedan bildas det kondens på kapellförnsyrens insida. Än fuktigare inombords blir det då man kommer in med blöta regnkläder. Att starta eberspächern eller köra igång en landströmsansluten värmefläkt gjorde bara en marginell skillnad på omysighetsskalan. Nä, fy 17 för kapellbåtar, då med all respekt för er som har sådana. Men handen på hjärtat, nu i en ombonad båt utan kapell, så kan det bli väldigt tråkigt då man är inblåst i hamn. Vi har WIFI, TV Cromecast, tidningar, böcker och några sällskapsspel ombord. Podradio är ju bra också, Agnes Vold är ju alltid rolig att lyssna på, eller något historiskt, exempelvis när Karl X Gustav såg till att vi slapp ha danskan som modersmål, då han och hans här gick över Bältens isar. Ofta finns det ju både kända och okända båtgrannar att bjuda ombord på en fika. Något trevligt att stoppa i munnen för vidare befordran till magen är ju bra att ha ombord, såväl avsett för ordinarie kosthållning såsom för nödproviant. Sedan skall man ju ha något minst lika trevligt att dricka till. Oväder och hunger är en dålig kombo, även om man ligger i trygg hamn. Men som hundägare måste man ju ändå gå i land, så bra och funktionella regnkläder (även till hunden) och bra stövlar att använda i land skall man ju ha. Sedan en viss planering så att man befinner sig i en bra gästhamn när ovädret drar in. Vi har ordnat så att man kan hänga av sig regnkläder under ett utskjutande tak på akterdäck. Sedan bra ventilation inombords. Numera är det en överdimensionerad Webasto som kan gå en stund ibland, men det där med luftburen värme är oeffektivt, typ ”obra”. Jag hade hellre velat ha kvar ebern som gav vattenburen värme till några radiatorer ombord. Så en 2000 watts värmefläkt kan plockas fram om det finns landström.