Georg_Ohm

Just när det gäller Altarholmarna. så brukar jag påpeka att det är massvis med grund vid inseglingen (minst 5 st) och att enslinjerna numera är förstörda, om nu ingen har återställt dem förra året eller i år. Mest spännande är det att passera genom Blysundet. Sedan ligger det ett grundflak i bassängen/lagunen som blottläggs vid lågvatten och inte kan passeras annat än tidigast då det är fullmåne eller helst vid nymåne… det brukar hålla sjö-övare (sådana som övar på sjön), söndagsseglare, landkrabbor och övriga knickedixer borta. Med tillägget att segla norrut istället, Gluppöbassängen är fint, här finns det bara ett grund, och man behöver inte känna sig ensammen. Enligt GP hade någon iår igen, hängt upp skyltar i rondellerna/ cirkulationsplatserna vid Smögen (sannolikt nog heller Kungshamn) och Hunnebostrand, med texten ”Fullt, åk hem!” Det är ju ett elakt tilltag, så gör man ju inte. Utan turismen hade kustkommunerna konkat på ett par år. Men som jag var inne på, varför måste alla ha sommarsemester på sommaren? Själv är jag/vi i Sunnanå, Vänern, Dalsland. Kommunen har satt upp andra skyltar vid badplatser och vid bryggornas badstegar, man avråder, eller varnar för bad då det är en pågående algblommning. Så kar man evakuerat husbilarna, det skall bli veteranfordonsträff. Vi kom hit genom den relativt nya farleden från Vingens hamn söderut, innanför Rotön och vidare. Som ”vanligt” var farleden på sina ställen tre meter bred med skarpa svängar, just vid Rotön fick vi ta hjälp av bogpropellern för att komma runt prickarna. Men det var spännande och om man kan slita blicken från sjökort, plotter och ekolodet så ser man en hur vacker och säregen naturen är så där inomskärs.

Sunnanå föresten.

Ja, och det är dom ställena man håller för sig själv och inte delar med någon.

Det gäller ju att undvika perioden då alla har semester! Redan i mitten av augusti är det rätt så tomt i såväl gäst- som naturhamnar. Liksom försäsongen. Men vill man ha skärgården för sig själv kan man ju satsa på januari, februari, mars, oktober, november och december.

Nu vet jag att symbolen används på strömbrytare till däckspolningspumpen, sedan hur den är kopplad i just trådskaparens båt fick vi ju aldrig reda på.

Från och till har jag skruvat med och i VPs drev sedan 80-talet, antingen har det suttit en smörjnippel högst upp, men på drev med givaren till drevvinkeln placerades där flyttades man ner nippeln till sidan på styrarmens hals. Men ingenting får ju vara statiskt klart att man skall ända på det för att det skall vara svårare för oss som själva skruvar med grejerna. Som quickfix skulle jag kunna tänka mig att man kanske skulle kunna få ner någon olja på sprayburk, typ 5:56 eller någonring sådant mellan axel och lager, om du nu finner något ställe att spraya på det. Om om det lyckas blir väl glädjen relativt kortvarig innan du får spraya igen. ”Water resistant grease” ”vattenfast fett”… tja är inte alla typer av mineralfett vattenfast? Det fanns en tid då jag hade kommit över en förpackning med någonting som hette ”Propelleraxelfett” det använde jag till i princip allting på förra båten, nu är den burken slut sedan länge. Men det fettet hamnade inte bara på axeln på ett 280-drev, även på styraxeln, hjärtstocken och i propellaraxelhylsan på nästa båt.

Lämnade Åmål igår, gick ut och mötte den typiska krabba sjön redan i Åmålsviken. Så det blev till att studera skäggdoppingar redan på Storön i Tössebäcks skärgård, det bjöds på skogspromenad och husvisnsing. Idag på förmiddagen var Vänern på ett bättre humör, en våghöjd på kanske 10cm, så vi fortsatte genom Tössebäcksfarleden söderut i sjön och in i skärgården igen vid Laxgrund, och fastnade för Vingens hamn och Trollön. På Trollön har det varit ett brott som lönade sig i några år, men såren finns kvar. Man bröt kvarts och kvartsit som fraktades med båt tvärs över sjön. Det syns litet dåligt på bilden, men den mörka skuggan in i berget är 1/4-brottet.

Vad säger bruksanvisningen? Sådana här varvräknare är inte längre några vridspoleinstrument, oftast numera är det en liten stegmotor som vrider axeln med visaren. Men det kan finnas två sätt. Det kan finnas en elekteonisk funktion för nollställning och eller kalibrering, titta på instrumentets baksida om det finns någon ”dold” kanpp att trycka in. Sedan det mekaniska sättet, skruva isär instrumentets frontring och ta ur ”glaset” med en böjd fin tång fattar du om axeln och med fingrarna avägsnar du visaren med sitt nav, sedan sätter du tillbaka visaren på rätt position, alltså man flyttar visaren på axeln. Men läs först igenom bruksanvisningen eller manualen, den kanske finns att söka upp på nätet.

Tja på ett ungefär 60nm.

Två av mina tre Ctek ombord har lagt av, dom var nog omkring 20 år gamla. En är ersatt av en annan mindre Ctec garageladdare, en annan är ersatt av en mindre smart modell från Jula, om den bara är mindre till formatet eller mindre smart vet jag inte, men den har en sådan trevlig upplyst display🙂. Används mest vintertid under torrsättningsperioden. Funderar på vad jag skall ha istället… någon ”no name” som inte har någon (o)smart elektronik, som ger 13,5 volt och max 2 ampere… Grejen är ju den, för er som kommer nya in i denna diskussionen, att dessa ”smarta” laddare inte är så där jättesmarta, vi båtägare och även husbilsägare laddar ju samtidigt som vi förbrukar ström, det klarar dom flesta laddarna inte av att upptäcka, eller dom upptäcker det men reagerar på fel sätt. Om kylskåpet startar känner laddaren av att det uppkommit ett större spänningsfall, och ökar då på spänningen, som blir så hög att den kan skada såväl batteriet som känslig elektronik ombord, kanske även kulskåpets elektronik(?) Jag misstänker starkt att det är det som pajat två batteriuppsättningar för @anuba och även minst en uppsättning förbrukarbatterier för min svåger. Nu har ju iallafall Ctek några modeller som öven skall kunna funka som strömförsörjning, men jag vet inte om eller hur det fungerar annat än vad som skrivs i annonserna. Jag kan väl få raljera litet, men jag behöver inte ladda i hamn då jag har god solcellskapacitet, men det kan ju bli mulet flera dagar i sträck och man kan ju drabbas av någonting som kräver landström och laddning. Och solcellsregulatorn jag har, är en modell som säljs under flera olika namn, panelerna är inte köpta i båttillbehörsbutiken, utan rätt billigt av en solcellsbutik on-line på Tradera, det var väl nio år sedan nu och det funkar fortfarande. Sedan, Vitron i all ära, men jag känner att man liksom bygger in sig i ett system genom att köpa Victrons produkter, klart att man inte behöver göra det, om man nu inte vill det. Likadant är det ju med Ctek, ävensom deras produktprogram inte är lika omfattande. Sutars/Skyllermarks är det väl ungefär likadant med, i marknadsföringen, men vi som vet och har egna pressverktyg vet ju hur man kommer billigare och ibland mycket bättre undan.

Jag är ingen vän av vare sig Victron eller Ctek, har, och håller på att sanera båten från deras produkter. Å andra sidan är mitt behov av batteriladdare ganska litet, men inte så att dom kan elimineras. MEN, @Prince-Nick skriver att Vitcron laddade med 4,3A medan Ctek bara laddade med 1,9A..? Var då batteristatus jämförbar innan både dessa laddarna sattes igång? Eller var det måhända så att victronen hade gjort grovjobbet och och laddat upp batteriet så pass att cteken bara behövde gå på tomgång med 1,9A? Det är ju ändå batteriets inre resistans, som är relaterad till hur mycket laddat det är, som bestämmer laddningsströmmen… sedan kan ju olika laddare vara specade med olika uteffekt, det är nu en annan sak. Det är för övrigt rätt vanskligt att göra jämförelser ombord i båten av olika laddare, det görs rättvist i en laboratoriemiljö. CTEK DS250SA, kan jag inte finna. men CTEK D250SA, uppgavs kunna ge 20A när den var i produktion.

Till denna nippel passar den fettsprutan, men köp till den lilla slangen, annars är det rätt svårt att komma åt.

VP gjorde om dessa nummerserier för några år sedan, man borde ju finna någon översättningstabell nånstans.

I en annan tråd spekuleras det om varför GPS-signalerna ibland inte är tillförlitliga, i media sägs det att ”någon” stör ut dem i Östersjön, sant eller konspiration? Så det kan ju hända att din plotter är ok, men att signalen som tas emot av dess antenn är av dålig kvalitet.

Jag/vi är nu nu på väg hemåt, dalslandssidan söderut. Är i Åmål, fortsätter inomskärs, tack för varningen om smala farleden efter Vingens hamn, kan bli Dalbergså igen och/eller Sunnanå innan jag begär broöppning i Vänersborg. Så får jag se om det blir att ”svänga höger” i Kungälv.

Det låter som om det är lagret i skölden som styraxeln löper igenom. Om du känner under styrarmen på sköldens insida på båtens bb-sida så skall det där finnas en smörjnippel , ja på vissa modeller finns det två, en på varje sida, var det någon som berättade. Men en fettspruta som har en flexibel slang trycker du i en massa fett i detta lager. Jag använder Julas fettspruta och har köpt till en slang till den. Volvo Penta rekommenderar säkert ett dyrt fett, men jag har i alla år tryckt in ett bra fett som även det köpt på Jula som inte varit speciellt dyrt. Använd gärna engångshandskar, det kan bli rätt så kladdigt.

Numret skall stå instansat på navets utsida mellan bladen, sannolikt övermålat x flera. Jag har J3 på min båt med KAD43 och liknande mått och vikt i övrigt. KADs drev är relativt högvarvigt utväxlade så det brukar bli propellrar som annars rekommenderas till båtar med bensinmotorer.

Fucking Åmål idag. Bevisligen kan båtlivet se olika ut för olika personer.

Går den också på 12V?

Klart intressant, och betydligt billigare än vad den jag nu har, köpt på Seasea var.

Jag funderade i dom banorna, men saknar två komponenter, 12 meter mast och 12 meter USB-kabel.

Brytaren som det står en duschsymbol på kan ju naturligtvis manövrera pumpen den också, men den kan ju också vara kopplad till en länspump i duschens avlopp, om nu det ligger lägre än båtens vattenlinje. Du får testa och se vad som händer… I sådana avlopp brukar det också finnas en nivåvakt, en flottör som står till strömmen när vattnet stigit till en viss nivå.

Alla är barn i början. Ja det är dom flärparna, med dessa kan båtens gångläge justeras i två riktningar, rolled (om båten lutar i sidled) och pitch, om båtens för pekar mot stjärnorna. Trimplanen är ju väldigt bra att ha innan båten planar för att få ned fören och få upp akterskeppet ur vattnet, om inte är det en hel del motorbåtar som bara skjuter en massa vatten framför sig som en bulldozer, och motorn får jobba onödigt hårt och då får en oekonomisk bränsleförbrukning. Det finns även helt automatiska system för att justera gångläget, antigen hela system eller sådana som kopplas till befintliga trimplan.

Det finns ju papperssjökort! Utan ett sådant skall du inte ge dig ut på Vänern, även om du får igång din plotter. Vänern är absolut inte den sjön där man skall navigera i blindo. Vänern är välfylld med grund, grynnor, bôar och en massa stenar, en hel del av dessa ligger precis under vattenytan, mitt ute i sjön, och strax utanför kusterna. Hindens rev sträcker sig en bra bit ut i Vänern, ligger rakt i din färdväg om du går från Vänersborg. Här är det en veritabel fartygskyrkogård, onödigt att placera fler båtar där. Men sedan finns det en väldigt smal och grund inre farled på Kållandsös västsida och norrut, undvik den, den är mer lämpad för kanot eller kajak, ja det går att ta sig igenom, jag gjorde det för ett par veckor sedan, men det är trångt, en och annan vassrugge, och en del grund. Men med koll på läget är det ju en trevlig farled. Det finns en farled i ett vatten som skiljer Kållandsö från fastlandet, den korsas av en icke öppningbar låg vägbro, tveksamt om din båt kommer under. Kan alltså vara en återvändsgränd. Men gör som jag gjorde, gå från Vänersborg upp till Dalbergså på Dalslandssidan, om du håller långt från kusten och följer farleden är det relativt rent vatten, och med det menas inte vattenkvaliteten utan att det inte finns hinder i form av grund. Dalbergså är en väldigt skyddad och trevlig hamn. På Sikhall har jag inte varit, men det ser ju trevligt ut i guideboken. Från Dalbergså kan du, om det nu inte blåser för mycket, gå ut mot nordost mot Kållandsö och in i farleden mot Hörviken, Spiken och sedan mot Läckö, men du navigerar inte ostraffat utan sjökort, förlita dig inte heller på plottern, jag har drabbats av att min ena plotter varnat för missvisningar, och det har sett ut som om båten varit uppe i en åker eller 100 meter vid sidan av farleden, för att nästa sekund inte visa någon position alls. Det kan ju låta som jag vill skrämma bort dig, men det vill jag inte, det är i all välmening jag har skrivit detta. Själv är jag i princip första gången i Vänern på en längre tur, och van vid Bohuslän tycker jag att sjön är direkt svårnavigerad. Jag förstår även av annat inlägg att du köpt en motorbåt med bensinmotor… ja tag då noga reda på var du kan tanka bensin, det går inte att göra det i Dalbergså. Så införskaffa pappersjökort, jag är inte direkt imponerad över Sjöfartsverkets båtsportskort, men det fungerar för det mesta. Tänk på att det kan finnas olika kort över samma område, i olika skalor, navigera alltid efter den minsta skalan, det mest ”inzoomade” sjökortet. Hamnguiden 9 den du ha liksom en reservdunk och en del navigationskunskap! Och se till ett få igång plottern, eller köp en ny med färsk sjökortsmjukvara. Jag har även upplevt att mobiltäckningen är svajig, men med en VHF-radio kommer man alltid i kontakt med sjöräddningen om olyckan skulle vara framme, och dom hjälper även personer som inte är medlemmar i SSRS, (Svenska Sjöräddningssällskapet) om det gäller sjönöd, gäller det assistans eller annan hjälp får man betala om man inte är medlem.

Dupropeller är två motroterande propellrar som sitter på samma axel, eller egentligen en hålaxel. Jag kan meddela att det hjälper föga med duopropeller, båten får en slingrande gång iallafall. Det beror på att det bildas virvlar, turbulens bakom båten, ömsom på sb- och ömsom på bb-sida. Max nedfällda trimplan och hög drevvinkel kan hjälpa… ibland, men sällan alltid. Väldigt konstigt att båten inte har några trimplan, det bör den ju ha så att du kan trimma den till ett gynnsamt gångläge i högre hastigheter.