Volvo_Penta

Det finns säkert en hel del varianter på temat. Hos exempelvis Gasolmacken köper man gasol på lösvikt fylld i medhavd flaska. Om flaskans godkännandedatum är passerat får man betala en avgift för byte av utgången flaska. Kanske det finns någon liknande variant i Dina kvarter. https://www.gasolmacken.se/priser/

Ju förr, dess bättre...

Skulle för något år sedan byta en sönderfruset Jabsco pumphus. Men det blev en ny komplett toa, pumphuset var nämligen nästan lika dyrt som komplett toalett.

Båtliv på sommaren och snöskoterliv på vintern. Likheterna mellan dessa är många. Jag vill inte undvara något av de nämnda alternativen... ☺️ Gropen för myskoxe presterades av Dig, eller snöskotern? 😉 Btw, välkommen till snöskoterlivet.

Vilka drev som utrustades med kylplåten syns på ritningarna i denna fil: Volvo Penta Drives.pdf

På denna bild ser man tydligt hur trimfenan är placerad mellan propellrarna, något som Solas troligen har missat när de designade sin propeller. Edit: Enligt VP är det en kylplåt (854054) och inte trimfena.

Jag förstår Din tanke, men jag tror nog att den tanken ställer till det för Dig. Det är väl lite knepigt att köpa en båt som någon annan förväntas, eller tros, vilja ha om ett antal år? Att köpa en båt under sådana premisser är nog som att försöka hitta svaret i en kristallkula som aldrig har vårdats av en putsduk. Hur marknaden ser ut i framtiden är det absolut ingen som har någon som helst vetskap om. Det är en hel hoper av förutsättningar som kan ha ändrats innan dess, både för Dig och för oss övriga båtlivsnjutare. Är det inte ärligare mot Er själva att Ni köper den båt som Ni vill ha?

Jag vill påstå att det beror mer på hur ren tanken är invändigt än på två år gammal HVO/blankdiesel. HVO resp. blankdiesel är ju inte de mest problematiska bränslena... Är bränsletanken i gott skick invändigt skulle jag inte grubbla en sekund över det hela. Är bränsletankens status osäker skulle jag spetsa bränsleblandningen med någon alg-dödare och nästa sommar eventuellt byta förfilter till bränslet en gång extra. Men det är jag det... 😉

Om vi försöker översätta en D11 till landbaserade fordon hamnar vi på exempelvis Volvo D12 eller D13. Eller varför inte översätta till Scanias 11-liters maskin. Om vi för exemplets skull utgår från att medelhastigheten för lastbilen är 55 km/h skulle alltså 1200 h motsvara 6600 mil. Nu körs ju marinmotorer i ständig uppförsbacke men ingen åkare skulle väl fundera om 7000 mil på mätaren är mycket, inte ens under tuffa förhållanden. Vi inom det marina livet har nog gått i skrämselskola utan någon eftertanke för vi är så urbota rädd timmar på mätaren. Det ska bytas det ena före och det andra efter på grund av att säljaren tycker så. Visst, om/när haveriet väl sker så får det andra konsekvenser får sjöfararen än för landfararen men vi båtägare borde nog oftare fundera på om det är rimligt att byta med den periodicitet som vissa säljare påstår.

Segmo har producerat en mängd Smugglerbåtar och är erkänt duktiga båtbyggare/reparatörer. Kontakta Kalle (son till Segmobåtars grundare Lennart Pettersson) på Segmo Plast så får Du nog en hel del tips även om eventuella ombyggnationer. https://www.segmoplast.com/

Så här står det i en av VP:s monteringsanvisningar: "Om landström ansluts (120V/230V), får inte säkerhetsjordningen anslutas till motorn eller annan jordpunkt i båten."

Ok. Det har inte vi på någon av våra båtar och jag tror inte jag råkat på något sådant på någon båt jag lånat ut mina händer till, därav min förvåning. Är det original på Din Nimbus?

Det gör vi säkert. Du har alltså även landströmsjord 230v ansluten till skölden?

Jag monterade en 5,7L/DPS-A i en båt vi ägde för cirka 10 år sedan i stället för drivlinan som suttit i båten sedan -70-talet. Vid första höstupptagningen av den båten, efter bytet av drivlina, såg jag att det var mängder av små bubblor på drevet. Jag kontaktade då en bekant på VP och beskrev mitt ärende. Jag fick ganska snabbt motfrågan: "Du har väl inte missat jordledningen vid skölden?" Jo, visst hade jag det! Kabeln, 3857347, anslöts snarast till dess tänkta platser och några fler bubblor och lacksläpp blev det inte under de 7 år vi hade båten. Den aktuella båten hade ingen som helst landströmsutrustning. Just my two cents...

I de aktuella fallens förutsättningar, som tråden trots allt startades för, är förbrukningsbatterierna och landströmsladdaren anslutna till en och samma kopplingsplint, därefter är huvudströmbrytare monterad. Efter huvudströmbrytaren är ytterligare en kopplingsplint monterad och till denna kopplingsplint är samtliga förbrukare, inkl. värmare kylskåp osv. inkopplade. Huvudströmbrytaren är alltid avstängd när båtarna ligger i hamnen och landström är alltid ansluten när båtarna ligger i hamnen. Till huvudströmbrytaren är anslutet en liten belysning väl synlig även utifrån. Denna enkla belysning tända direkt huvudbrytaren slås på och är, enligt uppgift, monterad sedan decennier tillbaka för att tala om för "tvillingarna Ström" om de glömt bryta huvudströmbrytaren. Därmed luras inte laddaren av exempelvis värmare eller kylskåp eftersom alla andra förbrukare är bortkopplade.

Är batterier som tjänat i drygt åtta år att klassa som sönderladdat? Den batteribank som var parallellkopplad var ännu något mer trasig än den som var diagonalkopplad. Men jag tror inte att någon av dessa varianter av sammankoppling spelar någon avgörande roll i detta fall för batteriernas livslängd. Om cirka åtta år kommer batterierna säkerligen att vara trasiga igen. Jag kommer ihåg en händelse från i somras när jag mötte båda gamla paren i hamnen. De skulle då ut till sin favoritvik över helgen. Den äldre av bröderna utbrast: "Det är osannolikt trivsamt detta sjöliv. Det spritter i lemmarna när man kommer i närheten av båten!" Hans fru tittade på honom och då sa han lugnt: "Oroa Dig inte."

Jag har heller "inga helt bestämda åsikter om vad som kan vara orsaken till varför batterierna är trasiga". Det överlåter jag till dem som vet vad. Vilka och vilket ganska omgående visar sig. Däremot har jag på två lika båtar, med lika drivlinor, med lika utrustning och som används på nästan osannolikt lika sätt, lyckats mäta att det var skillnad på "trasigheten" på batteribanken som var parallellkopplad jämfört med den som var diagonalkopplad. Och det duger för mig, och kanske även några andra, som tecken på att diagonalkoppling inte är sämre än parallellkoppling. Att den aktuella statusen på de aktuella blybatterierna uppvisas efter åtta års nyttjande är nog inte något som föranleder någon djupare undersökning. Jag har dock full förståelse för att Du grubblat vidare eftersom Du "fördärvat två batteribankar på fem år". Till och med jag skulle ha lagt pannan i veck om jag varit i den situationen, alldeles oaktat parallell eller diagonal inkoppling. Visst kan det vara "fel" på en motors generator, och visst kan det vara "fel" på en båts landströmsladdare. Det är ju faktiskt så att varje produkt vi monterar i våra båtar innebär felkällor. "Keep it simple". Tipset att montera batteritankmätare kan nog ses mer generellt, eftersom det knappast är intressant för de aktuella båtägarna i det aktuella fallet. Nej, "bara" åtta års livslängd på traditionella blybatterier är nog inget att att gråta floder över, även om jag har ännu äldre blybatterier i en av familjens båtar, och att blybatterierna efter dessa åtta år uppvisar olika grad av trasighet är nog inte heller något att skriva till Kungs om. Jag blir inte förvånad om det blir tre nya blybatterier i "tvillingarna Ströms" respektive båtar innan sjösättning. Kanske får jag nöjet att hjälpa dessa gentlemän med batterimontaget och därefter avnjuta en god och trivsam fikapaus med dem. Jag kommer inte att protestera.

Nej, inte alls teoretiskt. Mätningen av de två batteribankerna med vardera tre batterier är rent praktisk, lika verklig som den mätning Du refererar till i tidigare inlägg ovan, och den parallellkopplade batteribanken uppvisade i praktiken/verkligheten sämre hälsotillstånd än den diagonalkopplade.

Jag har idag hämtat de två landströmsladdarna i fallet ovan från av tillverkaren anvisad reparatör dit de inlämnades för kontroll. Hälsotillståndet för dessa båda laddare var "absolut toppskick" med "funktion som vid nyleverans". Med huvudströmbrytarna (Hella 008458011) avstängda finns inga andra komponenter i kretsarna än landströmsladdare (Mobitronic 925-012-D) och tre batterier (Tudor TR350). Jo, förresten, det finns ju kabel, polskor och kopplingsplintar av Skyllermarks fabrikat. Hujedamej! Skulle vara intressant om Tvillingarna Ström skulle byta laddare till någon Victron-modell. Och tänk om resultatet blir detsamma om åtta år med inga andra åtgärder än batteribyten... 😲 Faktum kvarstår att vad vi än tycker och tror uppvisade den parallellkopplade batteribanken sämre hälsotillstånd än den diagonalkopplade.

Tänk när Hemglass skaffar amfibiebilar och börjar spela sin trudelutt i naturhamnarna...😂

Ett sådant uttalande bekräftar produktens bristfällighet. Slangarna måste, alltså enligt tillverkaren, monteras närmare ytan för att kompressorn ska orka sätta vattnet ovanför slangarna i tillräcklig rörelse. Samtidigt är det så att ju närmare ytan slangarna befinner sig desto mindre nytta gör bubblandet eftersom vattnet blir kallare ju längre upp från botten man mäter. Ska bubbelvarianten göra någon nytta måste kompressorn orka även om slangarna ligger nära botten, helst på botten. Om det inte är så att Du befinner Dig på sådan breddgrad där is är sällsynt så misstänker jag att Du så småningom hamnar i Kasco De Icer-gruppen...

Om Du googlar på skruvutdragare grispitt så ser Du att en sådan grispitt är föga upphetsande i normalfallet...

Drabbades av slipdamm, eller vad det var, för några månader sedan, men då var objektet en nästan färdigbyggd tävlingsbil som jag inte hade tänkt på att jag borde täckt över. Mycket trist! En lackerare tipsade mig om att prova Brakleen eller liknande på dunk, hälla lite Brakleen på oljeabsorptionsduk och torka av bilen med lätt hand. Jag skaffade en 5 liters dunk Brakleen via en bekant och absorptionsduk på rulle från Biltema. I mitt fall med tävlingsbilen fungerade det, men hur det fungerar på en gelcoatyta vet jag inte. Styrkeförhållandet Brakleen kontra Aceton vet jag inte heller eftersom jag saknar den doktorshatten också. Jag inbillar mig att Brakleen är lite snällare, det känns så på fingrarna ibland...

Kan så vara, men inte det mest troliga. Gubbarna kallas skämtsamt Tvillingarna Ström, inte för att de är tvillingar eller heter Ström utan för att de oftast följs åt på sjön och oftast har landströmskabeln inkopplad i stolpen i hemmahamnen. Kan så vara, eftersom laddaren är daterad 2016 och av annat fabrikat än Victron... 😉

Intressant att MG tillskriver mig ett citat som inte är mitt. 😄