Seawolf

Det blir inte mycket skillnad. Saltvattnet är c:a 2% tyngre, och det innebär att din båt får exakt samma vattenlinje i saltvatten som i sötvatten om du lastar båten med (i din båt på 1000kg) 20 kilo då den är i saltvattnet.

Om det är en bronspropeller på en rak axel så är det OK att köra utan offeranod. Har du landström installerad med eluttag i båten kan extra huvudbrytare på minuskabeln till motorn vara en försiktighetsåtgärd.

Du kan också prova att knyta fast en linstump nån meter ovanför däcksfästet. Vortexvirveln är det som får häckstaget att vilja vibrera . Betänk en gitarr. När man knäpper på en sträng vibrerar den en kort stund. Binder man en tunn snörstump runt strängen lite ovanför stallet dör ljudet i princip omedelbart. Den dämpning som linstumpen (snörstumpen) gör då staget vill vibrera "stjäl" lite rörelseenergi så att vibrationen dör ut. Man kan se samma sak tillämpat på grova kraftledningslinor, där det sitter vibrationsdämpare en bit från stolparnas isolatorer. https://swedwire.se/uploads/image/401c15e52a744185966823bac85a0c0e/VIbration_damper.png?width=850&height=400&mode=crop&scale=both

Hade ett väldigt likt problem med en SUzuki DF70 från 2001. Din felbeskrivning är nästan identisk. Efter massor av huvudkliande och kontroller visade det sig att tiltfunktionen går direkt på inkommande +/- 12V, via en liten intern huvudsäkring upptill under den inre kåpan som täcker en massa elsaker. Någon hade satt in denna säkring fel, så att den dels fick för dålig kontakt, dels så att säkringshållarens kontaktbleck blivit lite deformerade. När detta rättats till försvann alla problemen och har inte återkommit på 4 år hittills.

Nasa kan bara och skall bara, hålla räkning på laddningstillståndet för en batteribank, nämligen förbrukarbanken. Startbatteriets laddningstillstånd lever och skall leva sitt eget liv. För att Nasa skall kunna göra detta krävs att dess shunt skall vara inkopplad så att varenda ström som kan gå in eller ut ur batteribanken skall passera den, och inga andra strömmar får passera shunten, Då blir ditt schema så här i stället.

Nu är den fjärde boken av sjökapten Sigurd Sternvall digitaliserad, "Under Regnbågsflaggan". Den skildrar hans verksamhet i Kina i början av 1900-talet, och ger en mycket god känsla för hur det var i Kina vid den tiden. Böckerna är gratis och idealiska att läsa via mobil eller läsplatta regniga dagar i naturhamnen. http://www.batteknik.se/bok/under_regnbagsflaggan.pdf (Den fjärde) De tidigare 3: http://www.batteknik.se/bok/resan_till_kappkina.pdf (Den första) http://www.batteknik.se/bok/sjoman_linus_aventyr.pdf (Den andra) http://www.batteknik.se/bok/resa_jangtsekiang.pdf (Den tredje)

En skildring av den svenske kaptenen Sigurd Sternvall när han var anställd som flodinspektör på Jangtsekiang i Kina under tidigt 1900-tal. De trakter han beskriver är numera översvämmade av "three Gorges Dam", världens största kraftverksanläggning. http://www.batteknik.se/bok/resa_jangtsekiang.pdf

Skall man försöka mäta litet flöde som skillnaden mellan två betydligt större flöden, så kommer de två mätarnas mätonogrannhet att orsaka stora fel. 1% felvisning av fullt mätområde, blir 10% vid 10% visning. Om dettta då är i olika riktning för de två mätarna så blir skillnadsvisningen rena hasarden. Jag fick dieselflödesmätningskrav från en kund till en 3MW dieselmaskin, och vi fick då utforma detta via de uppmätta individuella felvisningskurvorna, klart komplicerat, och ändå inte bra.

Jula anger att 2-t alkylatet passar för både luft och vattenkylda motorer. Vänligen meddela Jula om att de har fel och förklara varför (vore inte fel att göra här heller) , så gör du både dem och allmänheten en stor tjänst. Däremot kan man ju peka på att gamla 2-t motorer ibland anges kräva 3-4% oljeinblandning, så man skall ju då antingen toppa upp med mera olja för Julas har 2%.

Denna är lite mer fantasifull i sina historier, varav säkert några är sjömansskrönor. Ni vet, sådana som t.ex. låg till grund för Evert Taubes "ELdarevalsen". De som uppskattar detta är välkomna att SWISH:a ett bidrag. Se bokens förord. Håll till godo! https://www.batteknik.se/bok/sjoman_linus_aventyr.pdf

Jag har bedömt det som för mycket plockande med att trycka häften och distribuera dem. Den som vill kan ju skriva ut den själv.

Jag har digitaliserat några böcker med maritim anknytning för att glädja andra. Gratis, rättigheterna är utgångna. Här är den första..... https://www.batteknik.se/bok/resan_till_kappkina.pdf

Har nu skummat inläggen här. Det verkar saknas en mycket viktig sak, nämligen att dessa verktyg kräver att man sätter in flatstiftet från rätt sida i tången, annars funkar inte pressningen på avsett sätt. Prova själva att pressa två lika flatstift, vända åt var sitt håll i tången. Dra därefter i kabeln och se hur stor skillnad det blir innan kabeln lossnar.

Blir det av så kommer antagligen mindre förgasartvåtaktare att tillåtas om de kör på alkylatbensin.

På bilsidan finns ju principen "Bonus -Malus" för att främja CVO2-snåla bilar och straffa de utsläppande. Då skall man ju enligt samma princip ha Malus-skatt på motorbåtar, och betala Bonus till segelbåtarna. För övrigt: Varför skall Vindkraft subventioneras för att den skall producera el som via ledningar förs långt bort, körs in i laddare och laddar elbåtsbatterier, som sen matar elmotorer i båtarna? Vindkraft med direktverkan finns ju redan, Segelbåt kallas det..........

Vad gäller galvanisk korrosion så uppstår den när den galvaniska potentialen hos två olika elektriskt ledande metaller (bl.a. grafit inräknas även) skiljer sig åt. I fallet koppar och aluminium så är det aluminium som offrar sig för den ädlare kopparn. Därvid hindrar aluminium kopparn från att släppa iväg några joner till vattnet. Detta är samma förlopp som man kan se då man har en gulmetallpropeller på båten. Den innehåller koppar som vid vattenkontakten avger pyttesmå mängder kopparjoner (vilka omvandlas till biologiskt nödvändiga spårämnen inom högst nån tiondels mm). Havstulpanerna avskyr kopparjoner och gillar inte att bosätta sig där. Monterar man nu zinkanoder (eller aluminiumdito) i elektriskt ledande kontakt med propellern, så kommer det inte att bildas några kopparjoner, och havstulpanerna bosätter sig med förtjusning på propellern. För att inte trötta en måttligt intresserad omvärld så ska jag inte berätta mitt livs historia här.. Men som ett vänligt förslag hoppas jag att du kontaktar International och förklarar för dem att de inte har begripit hur koppartiocyanat uppträder i den galvaniska spänningskedjan, och att de för säkerhets skull ändrar sina rekommendationer att använda färg med sådant i på aluminiumnbåtar.

Koppartiocyanat är INTE kopparjoner, utan en kemisk förening. Det är metallisk koppar som vid kontakt med en elektrolyt (som t.ex. vatten) bildar kopparjoner. Att påstå att koppartiocyanat bildar kopparjoner är ungefär som att hävda att koksalt bildar klorjoner vid kontakt med vatten.

Om AlMg4,5 skall ha god korrosionsbeständighet, och en legering från Kina påstås vara av AlMg4,5, och korroderar mera, så består den inte av AlMg4,5.

Det vore ännu billigare, för ögonblicket. Men eftersom en större detaljering innebär att krav på rättelser från strömmen av fel som rapporteras från båtägare m.fl. ökar till det mångdubbla, år efter år, så blir det ändå dyrare. Ändrar man inte utifrån detta så blir det en orkan av klagomål.... = ännu dyrare på sikt!

Politikerna är de som inte låter Sjöfartsverket få de pengar de behöver för att upprätthålla detaljerade sjökort. Tjänstemännen måste sen prioritera att använda de alltför små resurserna för att göra sånt som har med stora pengar att göra, fartygstrafiken.

Biltemas SB och BB nödlanternor verkar ha någon slags ljusavskärmning, medan den vita inte verkar ha det. Sättet man monterar nödlanternor avgör till största delen hur ljusvinklarna blir, åtminstone så länge det finns någon avgränsning som medför att röd/grön har en total ljusvinkel på 135 grader. Innan man dömer ut BIltemas eller andra versioner bör man kolla att de röda och gröna har c:a 135 graders ljusvinkel.

Jag har använt Biltemas spärrfärg, två lager, på en liten Buster, följt av två lager International Trilux 33. Plats i Stockholms någorlunda yttre skärgård. Exakt som International rekommenderar, även om jag valde Biltemas spärrfärg i stället för deras. Det blev ingen som helst beväxning, och heller inga som helst tecken på korrosion, inte ens på små ställen där botten hade skrapats metallrent mot stränder. Detta med galvanisk korrosion är ett ämnesområde som inte är så svårt om man har förstått exakt hur den uppträder och varför. Det är alltså inte ordet koppar som orsakar galvanisk korrosion mot aluminium, utan grundämnet metallisk koppar. Kopparföreningen koppartiocyanat innehåller inte grundämnet metallisk koppar, endast ordet koppar, och kan inte medföra galvanisk korrosion. Man kan på samma sätt särskilja mellan grundämnet klor och föreningen natriumklorid (vanligt salt). Att salta maten innebär inget problem (tvärtom, man MÅSTE intaga en viss mängd salt för att överleva), medan intag av klor är definitivt livsfarligt.

Mycket värre än skrivbordskonsulter: Ekonomiska tumskruvar åtdragna av politiker som vill använda världens högsta skatter till allt annat än vad som gagnar den existerande svenska befolkningen!

Ser man igenom alla påståenden från Sjöfartsverket om att det är säkrare med utvidgning av 3-meterskurvorna, så är steget inte långt att göra hela skärgården mörkblå! Det verkliga skälet är uppenbarligen att spara pengar på att inte behöva jobba med detaljer. Det ginge kanske an ifall det inte samtidigt är förbud att fritt göra egna sjökort utan tillstånd. Hydrographica har ju fått sådana tillstånd tidigare. Men nu berättar de att i senaste upprättningsprojektet så har Sjöfartsverket slirat på ett beslut som förr tog några veckor, till att ta ett halvår, varpå Hydrographicas publicering blir försenad inför säsongen. Kombinationen av förbudet att göra egna sjökort och att Sjöfartsverket förstör sina egna sjökort för den småskaligare båtflottan är ren och skär stats-skandal av första ordningen! Hydrographica har visat att det går att få fram oerhört detaljerade sjökort i våra skärgårdar med sinnrika flygfotoanalyser i kombination med på-platslodningar mm. Skall det vara så svårt för Sjöfartsverket att anlita Hydrographica för de officiella sjökorten? Det bör vara billigare och bättre.

Det finns anledning att misstänka att det gamla 95Ah startbatteriet inte får tillräcklig laddning under säsongen. I så fall åldras det tämligen rejält under en enda säsong. Har man många starter och korta körtider är det också en åldringsrisk.