Seawolf

Blir det av så kommer antagligen mindre förgasartvåtaktare att tillåtas om de kör på alkylatbensin.

På bilsidan finns ju principen "Bonus -Malus" för att främja CVO2-snåla bilar och straffa de utsläppande. Då skall man ju enligt samma princip ha Malus-skatt på motorbåtar, och betala Bonus till segelbåtarna. För övrigt: Varför skall Vindkraft subventioneras för att den skall producera el som via ledningar förs långt bort, körs in i laddare och laddar elbåtsbatterier, som sen matar elmotorer i båtarna? Vindkraft med direktverkan finns ju redan, Segelbåt kallas det..........

Vad gäller galvanisk korrosion så uppstår den när den galvaniska potentialen hos två olika elektriskt ledande metaller (bl.a. grafit inräknas även) skiljer sig åt. I fallet koppar och aluminium så är det aluminium som offrar sig för den ädlare kopparn. Därvid hindrar aluminium kopparn från att släppa iväg några joner till vattnet. Detta är samma förlopp som man kan se då man har en gulmetallpropeller på båten. Den innehåller koppar som vid vattenkontakten avger pyttesmå mängder kopparjoner (vilka omvandlas till biologiskt nödvändiga spårämnen inom högst nån tiondels mm). Havstulpanerna avskyr kopparjoner och gillar inte att bosätta sig där. Monterar man nu zinkanoder (eller aluminiumdito) i elektriskt ledande kontakt med propellern, så kommer det inte att bildas några kopparjoner, och havstulpanerna bosätter sig med förtjusning på propellern. För att inte trötta en måttligt intresserad omvärld så ska jag inte berätta mitt livs historia här.. Men som ett vänligt förslag hoppas jag att du kontaktar International och förklarar för dem att de inte har begripit hur koppartiocyanat uppträder i den galvaniska spänningskedjan, och att de för säkerhets skull ändrar sina rekommendationer att använda färg med sådant i på aluminiumnbåtar.

Koppartiocyanat är INTE kopparjoner, utan en kemisk förening. Det är metallisk koppar som vid kontakt med en elektrolyt (som t.ex. vatten) bildar kopparjoner. Att påstå att koppartiocyanat bildar kopparjoner är ungefär som att hävda att koksalt bildar klorjoner vid kontakt med vatten.

Om AlMg4,5 skall ha god korrosionsbeständighet, och en legering från Kina påstås vara av AlMg4,5, och korroderar mera, så består den inte av AlMg4,5.

Det vore ännu billigare, för ögonblicket. Men eftersom en större detaljering innebär att krav på rättelser från strömmen av fel som rapporteras från båtägare m.fl. ökar till det mångdubbla, år efter år, så blir det ändå dyrare. Ändrar man inte utifrån detta så blir det en orkan av klagomål.... = ännu dyrare på sikt!

Politikerna är de som inte låter Sjöfartsverket få de pengar de behöver för att upprätthålla detaljerade sjökort. Tjänstemännen måste sen prioritera att använda de alltför små resurserna för att göra sånt som har med stora pengar att göra, fartygstrafiken.

Biltemas SB och BB nödlanternor verkar ha någon slags ljusavskärmning, medan den vita inte verkar ha det. Sättet man monterar nödlanternor avgör till största delen hur ljusvinklarna blir, åtminstone så länge det finns någon avgränsning som medför att röd/grön har en total ljusvinkel på 135 grader. Innan man dömer ut BIltemas eller andra versioner bör man kolla att de röda och gröna har c:a 135 graders ljusvinkel.

Jag har använt Biltemas spärrfärg, två lager, på en liten Buster, följt av två lager International Trilux 33. Plats i Stockholms någorlunda yttre skärgård. Exakt som International rekommenderar, även om jag valde Biltemas spärrfärg i stället för deras. Det blev ingen som helst beväxning, och heller inga som helst tecken på korrosion, inte ens på små ställen där botten hade skrapats metallrent mot stränder. Detta med galvanisk korrosion är ett ämnesområde som inte är så svårt om man har förstått exakt hur den uppträder och varför. Det är alltså inte ordet koppar som orsakar galvanisk korrosion mot aluminium, utan grundämnet metallisk koppar. Kopparföreningen koppartiocyanat innehåller inte grundämnet metallisk koppar, endast ordet koppar, och kan inte medföra galvanisk korrosion. Man kan på samma sätt särskilja mellan grundämnet klor och föreningen natriumklorid (vanligt salt). Att salta maten innebär inget problem (tvärtom, man MÅSTE intaga en viss mängd salt för att överleva), medan intag av klor är definitivt livsfarligt.

Mycket värre än skrivbordskonsulter: Ekonomiska tumskruvar åtdragna av politiker som vill använda världens högsta skatter till allt annat än vad som gagnar den existerande svenska befolkningen!

Ser man igenom alla påståenden från Sjöfartsverket om att det är säkrare med utvidgning av 3-meterskurvorna, så är steget inte långt att göra hela skärgården mörkblå! Det verkliga skälet är uppenbarligen att spara pengar på att inte behöva jobba med detaljer. Det ginge kanske an ifall det inte samtidigt är förbud att fritt göra egna sjökort utan tillstånd. Hydrographica har ju fått sådana tillstånd tidigare. Men nu berättar de att i senaste upprättningsprojektet så har Sjöfartsverket slirat på ett beslut som förr tog några veckor, till att ta ett halvår, varpå Hydrographicas publicering blir försenad inför säsongen. Kombinationen av förbudet att göra egna sjökort och att Sjöfartsverket förstör sina egna sjökort för den småskaligare båtflottan är ren och skär stats-skandal av första ordningen! Hydrographica har visat att det går att få fram oerhört detaljerade sjökort i våra skärgårdar med sinnrika flygfotoanalyser i kombination med på-platslodningar mm. Skall det vara så svårt för Sjöfartsverket att anlita Hydrographica för de officiella sjökorten? Det bör vara billigare och bättre.

Det finns anledning att misstänka att det gamla 95Ah startbatteriet inte får tillräcklig laddning under säsongen. I så fall åldras det tämligen rejält under en enda säsong. Har man många starter och korta körtider är det också en åldringsrisk.

Ja, har provat både vid alla kapellskrymslen och storsegelvecken under dess bomkapell. Biltemas "mot krypande etc." är klart och ofärgat, och jag ser inte spår av dt där jag sprejat.

Anslut en voltmeter till startmotorns grova pluspol, och till motorgods. Se vilken spänning som finns medan startmotorn körs. Jämför detta med vilken spänning batterierna har då startmotorn körs. Skiljer sig dessa spänningar mer än någon halv volt så skall du se över alla anslutningar, skarvar etc. och ev. byta till grövre kablar. Om batterispänningen sjunker under 11 volt och ner mot 10.5 har du problem med ett eller flera åldrade batterier. Ett åldrat batteri kan visa fulladdningsspänning men ändå inte orka ge den stora startmotorström som behövs.

Jag har använt och kan rekommendera Biltemas medel mot krypande insekter. En liten sprejdutt i alla skrymslen där spindlarna kan tänkas söka skydd och dölja sig. Efter några omgångar med någon eller några veckor emellan, där det efter den tredje var i stort sett spindelfritt var det klart. https://www.biltema.se/fritid/tradgard/skadedjur/insektsspray-krypande-2000044130

Se till att ytan du lägger EVA på är slät och blank. Lägg sen lösningsmedelsbaserat kontaktlim på ytan och låt det torka sina 10 minuter, sen lägger du dit den självhäftande EVA:n. Har gjort ungefär så på aluminiumtofter i en Buster och det sitter utomhus i sol regn och rusk, och visar ingen tendens att släppa efter två år.

Så länge det finns elektrisk kontakt mellan rostfri avgasböj och avgaslimpa via metallbultar så sker den galvaniska korrosionen på avgaslimpan. Jämför med hur Volvo Penta ordnar hopbultningen mellan sitt S-drev och motorn, både för packning och för bultarna. https://marinepartseurope.com/explodedview?category=Marine+Drives+&product=130S-D&catalog=M-PS1-C&img=47825.png&header=Upper+Gear+Housing+130S-D$2c+130SR-D$3a+RATIO+2.19$3a1&section=54166044 Nanni hade tidigare en avgaslimpa/värmeväxlare av aluminiumgjutgods, och en avgasböj av gjutjärn. De har numera ändrat böjen till aluminium. Det finns alltså även andra skäl än tillverkningskostnad för Volvo att både avgasböj och avgaslimpa är av gjutjärn.

Här är ett urval. Undvik teakdäck och övriga excesser i nedbrytbara exteriöra material. Välj ett exemplar som har någorlunda fräsch motor, och som haft en historik av oceansegling och/eller "liveaboard". https://se.yachtworld.com/batar-till-salu/typ-segelb%C3%A5tar/region-europa/land-storbritannien/land-nederl%C3%A4nderna/land-frankrike/land-irland/land-tyskland/land-danmark/land-finland/land-guernsey/land-jersey/land-litauen/land-polen/land-sverige/?length=11-15&price=-750000&hullMaterial=aluminum,fiberglass&page=2

Dilemmat är att om man bultar ihop gulmetall eller rostfritt (ädlare) mot en avgaslimpa av gjutjärn (oädlare) , så är det stor risk att galvanisk korrosion uppstår i avgaslimpan. Den är dyrare än avgasböjen. Har man en elektriskt isolerande packning kan problemet minska, men fortfarande kommer bultarna att ge elektrisk kontakt om man inte också kan ordna elektrisk isolering för dem också.

Försök skissa upp hur det hela är kopplat inklusive solceller, ev. regulator, batterier, kamerahus och kameraanslutning. Ta kort på solcellsmontaget och övriga delar. Utan en massa detaljinformation blir felsökningen bara gissningar i blindo. Eftersom det funkade i sötvatten kan antingen det handla om ett fel som bara visar sig med en starkare elektrolyt (bräckvatten) eller att du vid flytten till bräckvatten monterade någon eller några av delarna på annat sätt än tidigare, så att en felaktig elektrisk kontakt kunnat uppstå mellan olika delar och marken/vattnet.

Här är ett jobb jag gjorde till en motorkatamaran med dubbla motorer. All håltagning och alla ingraverade texter ritade jag i deras CAD, sen kom dessa panelar (utan några brytare osv monterade förstås) på nån vecka. Jag tycker att det är lätt att använda, alla hål för standardbrytare och standardkontakter mm. finns färdiga att placera in, och man ser hela tiden vad det blir. Som sagt, man får även priset som beror av materialval, storlek, fasningstyp av kanterna och all håltagning. Leverans på nån vecka.

Det enklaste och troligen bästa och snyggaste är att ladda ned detta paneldesignCAD (gratis) och sen rita vad man vill ha. Man får ett pris när det är klart och sen beställer man . Leverans nån vecka. https://www.schaeffer-ag.de/en/front-panel-designer

Dammpumparna är nog lite strömsnålare och de i samma prisklass som Airbruchmodeller har större max luftflöde. MEN: De har alldeles för lågt tryck. Det räcker inte att både klara det djup som bubbelrören ligger på, och att skapa såpass med övertryck i bubbelrören att det blåser någorlunda lika mycket genom alla de små hålen. Airbrushpumpen ger maxtryck 4 bar, vilket omräknat till djup är c:a 40 meters djup. Men trycket är bara så stort vid litet luftflöde, så i praktiken tror jag man får kanske 2 bar med skapligt flöde. Det fungerade i alla fall oklanderligt som jag använde den.

Kopparrören har varken elektrisk kontakt med båtskrovet eller minikompressorn som ju ansluts med en plastslang. Därmed kan ingen galvanisk strömkrets bildas mellan skrov, pump och kopparrör.

Jag har använt en Airbrushkompressor väldigt lik denna Från Jula: Art. nr: 200070. Kolla bara med Jula att deras också likt min tål kontinuerlig drift. TIll den kopplade jag via plastslang ett långt (eller i ditt fall kanske två) 6mm kopparrör (från Biltema) somjag bakat platt i ytteränden, och borrade 1mm hål på c:a var 15:e centimeter. Röret (-en) stack jag in under båten på botten så det bubblade och rev med sig bottenvattnet som var någon eller några grader plus hela vintern. Om du inte kan ha tillsyn lätt så kan du lägga två kompressorer i parallel, går bara en så räcker det. Tänk bara på att kompressorn skall stå så kallt som möjligt, står den där det kan vara lite varmt så kommer dess luft att innehålla fukt som kan kondensera i de kallare rören/slangarna så de fryser ihop. Fördelen med dessa kompressorer är att de drar väldigt lite ström jämfört med större kompressorer, men de hindrar frysning effektivt.