ABC

Jämför med ett litet batteri: Plus och minuspolen sitter ihopkopplade med en elektrolyt emellan redan när du köper det. När man sedan kopplar ihop plus- och minuspolen med en sladd/lampa/... börjar ström flyta och batteriet förbrukas. På båten har du två metaller, en blir plus och en minus, elektrolyten är vattnet. Om metallerna kommer i elektrisk kontakt med varandra börjar ström flyta precis som i batteriet och en kemisk reaktion påbörjas där den oädlare metallen förbrukas.

Något som vore intressant att få veta är hur olika ledlampors lysvinklar blir när man byter ut en glödtrådslampa till led.

Om man byter till en ny motor, hur blir det med garanti om man gör hela eller delar av arbetet själv? Måste en auktoriserad verkstad göra jobbet? Låter dom mig göra delar av jobbet själv?

Mitt filter är visserligen åtkomligt på framsidan av motorn, men när man lossar det rinner olja ut och kletar det ner allt, rem, vattenpump, mm. Varför sitter det horisontellt monterat så innehållet i filtret rinner ut så fort man lossar på det? Och varför så trångt att man inte kan få in något under? Nu kan man bara titta på när spillolja rinnner ner. 😠 Dieselfiltret däremot är hängande och man får lätt in en glassbytta under. Så varför inte oljefiltret...

Det är ju enkelt att kolla lysvinklarna själv genom att gå fram och tillbaka framför båten. Med en led-lampa som sätts in i stället för en konventionell glödlampa blir resultatet med största sannolikhet att det blir ett betydligt större område där både röd och grön lanterna lyser och överlappar varandra. Idealt ska man bara se en färg, men även traditionella glödtrådslanternor har ofta ett litet (obs litet) överlapp. Men här blir det betydligt större. Kontrollera själv och avgör om du tycker det är ok. Ett mötande fartyg som ser båda lanternorna samtidigt har ingen aning om vart man är på väg och var man tänker ta vägen. Kommer vi att korsa varandra? Och som påpekats tidigare, det blir förvirrat, ungefär som att använda varningsblinkers på bilen när man svänger. Andra kan inte avgöra om man tänker svänga och i så fall åt vilket håll.

Garmin rekommenderar en säkring på 3A till NMEA-2000 matningen och den ska då försörja alla enheter man kopplar in på bussen. En 5010-plotter kan dra 3,5A (35W vid 10V) så den kan över huvud taget inte matas från nätverket. Troligt är att batteriet eller strömförsörjningen är problematisk och när plottern startar så sjunker spänningen så mycket att många saker helt enkelt lägger av. Och plottern kanske är tåligare än dom andra (GMI 10) och lever lite längre. Börja felsöka i den änden, varför sjunker spänningen? Vad är batterispänningen när plottern kör? Fungerar laddningen? Hur är det med andra förbrukare, lampor, radio, etc., har dom rätt spänning? Varför är spänningen så låg?

Multi Marine är SeaSeas och Hjertmans egna märke. Dom har ingen egen färgfabrik så dom har någon annan leverantör för den. Kanske någon etablerad vars färg märks om, eller en nedbantad billigare version av något etablerat... Som ni märker är jag stor skeptiker till egna märken, man vet aldrig vad man får, men vet heller inte om det man får idag är samma som det man fick igår. Kan man pressa priset ett öre till per burk genom att ta en genväg någonstans så gör man det. Att egna märken skulle vara något bättre inträffar sällan om ens någonsin.

Det står ingen text på det som förklarar vad det är för slags relä?

Både ja och nej. 1:500 000 (om siffran stämmer) är risken att i medeltal bli träffad av blixten, och i den siffran ingår att personer vistas på golfbanor, spelar fotboll, arbetar på öppna fält, åker båt, fiskar, arbetar eller i största allmänhet rör sig utomhus när åskan går. Naturligtvis är sannolikheten större att bli träffad om man är ute än om man sitter inne hela livet, men att den risken skulle vara 1:1000 för aktiva personer känns ändå långsökt för mig. Då borde jag känna personer som drabbats. Jag inbillar mig dessutom att dom flesta fall då någon träffas av blixten hamnar i dagspressen (jag kan ha fel), och det är ju sällan man ser att det händer. (Dom fall jag kan komma på just nu är en fiskare som träffades av blixten för något år sedan utanför Göteborg och blev räddad av sin son som var med, och ett annat fall för några månader sedan när en blixt slog ner på en fotbollsplan med ungdomsspelare, dock bara i gräset och inte i någon av personerna på planen.) Risken för att min båt träffas av blixten ökar inte heller för att jag är i den, och jag har aldrig oroat mig för att den ska bli träffad av blixten när den ligger i hamn. Och som sagt, om risken skulle vara 1:1000 så skulle i vår hamn med 500 båtar minst en båt träffas varannat år - för dom är ju konstant ute i åskvädren. Och under dom 20 år vi haft båt där har ingen båt mig veterligen varken träffats eller på något sätt drabbats av blixtnedslag.

Det måste gälla under speciella omständigheter i så fall. I vår hemmahamn ligger c:a 500 båtar, det skulle betyda att en båt skulle få ett nedslag i varannat åskväder. Så är det inte, mig veterligen har blixten hittills aldrig slagit ner i någon båt, varken i hamnen eller ute på havet. Det sägs att blixten är dum och närsynt och att den precis som Raol säger kan slå i grannbåten som är lägre bara den ligger några meter bort. Och på samma sätt kan den slå ner i vattnet en bit bort och missa båten även om man är ensam ute på havet. Att risken ökar om man är det enda höga objektet är helt klart, men är det verkligen 1:1000 ? Var kommer den siffran ifrån och när gäller den?

Det låter rätt 😀

OBS att den kalkylatorn dubblar kabelländen när den beräknar spänningsfallet eftersom den tänker sig att man matar in avståndet till lasten och att det krävs en kabel i vardera riktningen. Men det är kanske så du gjort? Vill man räkna själv så utgår man från att specifik resistivitet för CU är 0,0175 (Ω·mm²/m). Då blir formeln: Spänningsfall ΔU = L * I * 0,0175 / A där L = total ledarlängd, I = ström, A = kabelarea i mm²

Om det är 100A kontinuerlig last. Är det en kortvarig belastning som till startmotor eller ankarspel så kan man ha klenare kabel men man får aldrig överstiga den högra kolumnen. Dessutom bör man räkna på spänningsfallet om ledarna är lite längre. Tabellen är inte någon universell sanning, andra källor som t.ex. Sterky (författare av boken Elsystem för Båtar) anger 4A per mm2 som maximal last vilket är liknande värden men inte exakt lika. Sedan finns det något EU-direktiv som jag inte vet något om, bara att det finns. Kanske någon annan här vet? Men oavsett så bör tabellen ovan från Nordisk Båtstandard 1990 ge en rätt bra vägledning för dom flesta av oss även idag. -- Tar vi exemplet från @Karljohansson ovan med 300A och ett spänningsfall på 0,432V så kommer 130 Watt att "eldas" upp i kabeln. Det är kanske svårt att få en känsla för hur mycket det är, men jämför man med gamla glödlampor (5 st 25W lampor) så inser man att det är en hel del värme som genereras i kabeln och att den värms upp. Och om det är kontinuerlig last i ett begränsat utrymme så blir där rätt varmt, men för en kortvarig belastning fungerar det.

Kortslutning är en kortvarig överström, en topp som en säkring omedelbart måste bryta för att kabeln ska överleva. En kabel som ligger fritt ska normalt klara den strömmen - men alla kablar är inte lika... Överbelastning är en mer långvaring belastning som med tiden värmer upp kablar mer än önskvärt speciellt om dom ligger tätt tillsammans eller i elrör. Den kolumnen överensstämmer med schablonregler man brukar se för 230V-installationer i hemmet där ledningarna går i rör. Kontinuerlig strömstyrka är inte en rekommendation för vilken säkring man ska använda utan en rekommendation (tumregel) för vilken kabelarea man bör välja för för en viss ström. Exempelvis säger tabellen att man bör välja en 6mm2 kabel för 21A (och avsäkra den med max 25A). Tabellen tar dock inte hänsyn till spänningsfallet i långa ledare. 21A i en 6mm2-ledare ger ett spänningsfall på 0.4V på 3+3 meter (3m fram och 3m tillbaka). Om det är ok får man själv bedöma. Vill man räkna själv på spänningsfall finns denna on-line kalkylator.

Den här tabellen har cirkulerat här på MG ett tag 😃