skippeer

Av en del kommentarer av seglare har augusti varit känt för stormar då och då i Balearerna under många år. Mitt troende är att Medelhavet alltid har haft stormar då och då. Skillnaden är att media älskar att skriva om det numera. Appen windy har en CAPE modell som visar grovt sett risken för oväder (jmf VIX index inom finansvärlden). Mycket väder och ankring snack nu i olika FB grupper. Har insett hur viktigt det är att inte slappna av efter 2,5 månad med ständig sol. Sista dagarna har även vi fått däcket spolat av regnvatten.

Jag har seglat i Grekland och Kroatien och lärt mig grunderna om starka vindar i dessa farvattnen. Aktiv medlem i SXKM, JRSK och OSK men lyckats undvika att lära mig vad DANA är för något. Vår plan är att efter högsäsong segla från Spanska fastlandet ut till Balearerna och idag är vi tacksamma att vi är kvar längs fastlandet. Kolla in videon, enligt uppgift ökade vindarna från ingen vind till maxvind på 1 minut, dessutom var riktningen 180 grader fel relativt prognoserna. Vid squalls eller åskoväder ändras väl vindriktningen ofta så det är svårt att gardera sig. Vi kommer att bli aktiva användare av Spanska AEMET som varnade för denna DANA, på Windy och andra väderappar verkar det som att varningen saknats. https://www.aemet.es/en/eltiempo/prediccion/avisos#tab2 # # # https://www.barcelonayellow.com/barcelona-weather-articles/1301-what-is-dana-what-does-dana-mean-weather-spain DANA is a Spanish acronym for Depresión Aislada en Niveles Altos. It translates to"Isolated Depression at High Altitudes". A DANA is a type of weather phenomenon in which a "pocket" of cold air in the upper atmosphere separates from the main stream and sweeps over a warmer air mass. This process can result in severe weather, including heavy rains, and flooding. In recent years there has been an increase in heavy and torrential rains on the Mediterranean side of the Iberian peninsula. During a DANA alert, stay indoors is possible and if you are driving, be aware of flooding and strong water currents, especially in hilly and mountainous areas where mudslides area risk. "La gota fría" is another Spanish expression often heard in connection with the DANA weather system. "La gota fría" literally means "the cold drop". This term refers to the same phenomenon as a DANA when a "pocket" or "drop" of cold air forms in the upper atmosphere and separates from the main stream. "La gota fría" is a well-known expression in Spain, especially in the coastal regions where this phenomenon is common and can cause severe storms. # # # I ett båtforum kommenterades hur en del båtar ankras upp utan att gräva ned ankaret genom att backa med högt varvtal. Bland längeseglare vill man gärna ligga långt från riskbåtar=charterbåtar. Bruket av flytväst på videoklipp från kaoset är inte 100%.

Tack för tipsen, börjar med CD märkpenna och ser hur det håller. Dyneema tampen går genom en avlastare så tejp lossar nog tyvärr

Skall ha med lite gästseglare ombord och funderar på märkning på dyneema linor hur hårt det skall spännas initialt. Fungerar det med spritpenna/white board penna? Vill inte skada linan och att det inte regnar bort dag 2. Har nog nål och ”segeltråd” liggande i någon stuv som plan B. Tips?

Enkla lösningar gillar jag. Många goa minnen av min YSE12G som satt i en Scampi 30. Bla lite skrammel från kedjan som gick från axeln med handveven, när generatorn gav upp kunde sambon och jag veva igång motorn.

En del som oljat teakdäcket råkar ut för att den svarta nåten sedan färgar av sig. Bra att du funnit en olja som inte gör det.

Vi hade båten vintertid inomhus på ett litet varv nära Munkedal av rygg och kostnadsskäl (hantering av tung mast mha kran är värt mycket). På för/eftersäsong i Gbg, seglade för det mesta utanför Bohuslän pga pris/trängsel. Du skulle kunna finna vinterplats och sommarplats nära varandra vilket kan spara tid och bränsle.

Downsizing kan ju vara ett sätt, mindre jobb för att komma ut på sjön.

När vi planerade längesegling var vi med i en avseglargrupp hos JRSK för att bolla ideer och dela på tips. Naturligtvis kontakt med fd och pågående långfärdsseglare. Bimini: Vid segling i norra Europa är för mycket sol inget stort problem men ibland med en varm sommar ala 2018 är en bimini över sittbrunnen värdefull. Tips: Maximera bredden på biminin, vid segling lutar båten och vid solens uppgång/nedgång, för att få bästa skydd. Jag hade otur med biminins rostfria rör som kom i konflikt med sidohängda solpaneler, modifierat upphängningen så det fungerar idag. Akterrören bad jag att sitta nära hanfoten till akterstaget för att minimera strul vid hantering av aktertampar, speciellt vid medelhavsförtöjning med aktern mot bryggan. Kan vara stressigt vid stark vind och 1-2 ombord. Tänk till innan beställning om du vill placera mjuka solpaneler ovanpå, en del rekommenderar ett extra lager med väv. Igår fick vi för oss oplanerat 20 m/s med vind så jag trodde biminin skulle blåsa sönder och var då glad att det inte satt några solpaneler. Grannbåten idag har dragkedja runt solpanelen som troligen tål vindbyar bättre än de som har 6 öljetter för fasthållning. Idag tvättdag och då används biminin som galghållare med resultat att en del sömmar tar stryk. Solskyddsgardiner Tror vi beställde biminin med några sidosolskydd år 2019. I våras kompletterade vi med fler löstagbara sidomonterade solskydd i Portugal. Stor skillnad på transparensen, gillar de nya bättre för sikten igenom är bättre. Vet inte om skillnaden beror på tidpunkt typ produktutveckling eller att man i Portugal föredrar solskydd som släpper igenom mer luft och därmed blir mer transparenta. Kolla vid beställning och vid fel svar beställ solskyddsgardiner längre söderut. Allt tar tid, vi beställde på hösten och fick leverans inför sjösättning på våren. Gäller att ligga på och gärna vara påläst oavsett produktområde. Årets solskydd Nedan solskydd från 2019

DieselVärmare med termostat går ofta på lågeffekt vilket gör att de koksar igen. På min förra båt monterade jag en dunk med fotogen som skulle användas då och då med avsikt att högre förbränningstemp skulle rensa. Sålde båten innan jag testade denna glada ide.

Stämmer, plåtböjens bild skippade jag. Bilden är (lite felritad/otydlig) en annan knop som jag testar nu, mooring line med diameter 30-35 mm är klumpiga att hantera även på våra rejäla knapar. Dessutom när man ligger på en låneplats för längre båt kan det behövas skarvas för den grova tampen ytterst räcker ibland inte till vår båt. Klen tamp från bryggan som vi fiskar upp den grova med är för klen att förtöja i när det brallar i.

Letade efter en knop för att fästa tunnare tamp i en grov mooring line och hamnade här https://www.yachting.com/sv-se/news/9-basic-knots-to-use-at-sea Kul namn på knopen 😉 9. Plåtböj (dubbel plåtböj) Plåtböjen används för att sammanfoga två rep med olika diameter när diameterskillnaden inte är för stor. En enkel böj bildas på det tjockare repet, med det tunnare om det. Denna knut håller bara bra på rep som är under permanent belastning, annars tenderar den att lossna. Störst stabilitet uppnås när de fria ändarna av de två repen hamnar på samma sida av knuten . Om repens diametrar är olika rekommenderar vi att du dubblar plåtböjningen. Det betyder att vi lindar det tunnare av de två repen två gånger runt det tjockare repet. Återigen är det viktigt att börja linda den kortare änden av den tjocka repöglan först. Detta är det enda sättet att säkerställa att ändarna på båda repen sticker ut från knuten på samma sida, vilket ger knuten största möjliga stabilitet. # # # Nedanstående är nog knopen jag letade efter

Tack för ert engagemang att stötta mig med tips/tankar, alltid lärorikt att hänga på MG. Rör inte mina sidohängda paneler nu efter insikten att 20% lägre verkningsgrad är normalt. Blir att komplettera med flyttbara / vikbara solpaneler på fördäck. En del lägger på ett extra lager duk på biminin för att fästa flexibla paneler, diskuterade en sådan lösning med Rössy men Johan avrådde. Får prata med seglare som har sådan montering om det är hållbart. Rent mekaniskt för flexibla paneler kanske det innebär kortare livstid. Båten byggdes 2002, ”tyvärr” sitter det ett kylskåp och en kylbox med luftkylda kompressorer. Designen fungerar okej i norra europa men mindre bra i Medelhavet. Har försökt förbättra genom att ta luft från kölsvinet till boxens kompressor samt vent.galler till skåpet under diskbänken och satt in ventilationsgaller i överkant för kylskåpet. Har tankar på att isolera mha 2 komp PU skum men det har varit andra projekt med högre prio. Grafen nedan visar temperaturen vid boxens kompressor. Båtbyggare har inte alltid insikt att varm luft behöver ventileras bort oavsett budget eller dyrare båtmodeller, kolla runt när ni är på mässor så ser ni själva. Franskbyggda charterbåtar har ofta rejäla kylboxar.

Tångampermeter på sladdarna från de sidohängda solpanelerna. Kollade Victron MPPT statistik för aktuell tid, ca 17 volt a 4,7 A ~ 80 VA Använde IR temp mätare mot ytan på solpanelerna. Referenstemperatur brukar vara 25 C grader, min yttemp ca 37 C grad, deltatemp 12 C grader =>> försämring ca 1,7%/C grad. Stor skillnad mot Vattenfalls optimistiska info på försämrad verkningsgrad per grad. Väldigt bra bollplank här på MG, extra bra när ålder och onödig hög värme gör att min hjärna går på lågvarv… De sidohängda panelerna med teoretisk maxeffekt på 100 W ger 80 VA vid yttemp 37C grader/lufttemp 30:C grader. Får vara nöjd med panelerna. Skall leta efter lösa vikbara solpaneler som jag kan lägga på däcket förut där de inte skyms av solskydd (bimini/bomskynke). Mina LFP celler laddas ur ca 30% per dygn / 140 Ah per dygn med nuvarande solpaneler vilket inte är hållbart, hjälper inte något märkbart med att stänga av AIS eller Navtex. Årets säsong är till för att testa om det räcker med ny 170 A generator och lite stöd med bränslecell. Targabåge i 40-50 mm rör ligger på ca 60-80 ksek + 10-20 ksek för el komponenter (prisestimat Sopromar i Lagos).

Pensionärsseglingen har nu fört båten till värmen i Medelhavet. 2 äldre kylar förbrukar nattetid i snitt 8 amp med 26 grader i vattnet och 28-30 grader i luften. Hemma tyckte jag det var smart att komplettera med 3 solpaneler på däck under bommen, nu har vi skaffat extra solskydd som ligger över bommen. 2 x 100 W solpaneler sidohängda som jag nu har fällt upp vid ankring. Lite besviken på strömmen ca 2 x 4,7 A, yttemperatur 36-38 Celcius grader på solpanelerna. Vad kan man förvänta sig mtp temperatur och tunna flexibla monokristallin solpaneler monterade på tunn aluram? Modell SGM-FL-100W Om jag kan få ut mer effekt med nya ”tjocka” solpaneler är det värt kostnaden.

Grefab, kommunalt monopolhamnbolag, förbjud hamnklubbarna att vara med i frihamnsavtalet. Resultat: Grefab kunderna kan inte vara med i frihamnsavtalet och får betala fullpris i Danmark och Tyskland. Tyskar och Danskar som är med i frihamnsavtalet kommer till Fiskebäckshamn och lägger sig på lediga platser, skötsamma och naturälskare. De chansar och det brukar gå bra. Så synd att straffa Grefabs kunder och indirekt miljön.

Vår inombordare har gått dryga 2700 timmar med normal service, årlig och slitage/åldersrelaterat. 3 olika ägare, första lät varvet meka och vi 2 senaste mekat 99% själva. Driftsäkert med diesel och inombordare har väl mindre stöldrisk. Outsourcar man driften av utombordare har företag lite lastbil med kran som fixar service och vinterförvaring. Olika upplägg med olika pristaggar 🙂

Favorit från Echo som sjunger på sista versen, mjuka, funkar som ”tofflor”, inte för varma som mina nyare seglarskor är. Används bara ombord mtp det slitna skicket. Letar efterträdare men ingen träff ännu i butikerna

Funderar på när jag skall byta filter. Häller i lite anti-djur schnaps vid varje tankning. Motorn visar inga problem att varva, igensatta filter kan väl ge varvtalsproblem? Motorn startar fint varje gång. Finns en skola som säger byt varje år eller liknande. Den andra skolan är väl byt vid behov. Jag har ingen tryckmätare på grovfiltret som kan berätta status. Vad skall man se/lyssna efter? # # # Sist jag bytte för och finfilter var det strul med att handpumpa. Låg med landström så startbatteriet kunde laddas efter många startförsök. Nästa gång blir det att förfylla 296 grovfiltret

Finns det likheter på förbättring av verkningsgrad på växelriktare och regulatorer för solpaneler? Får erkänna att Victrons app för regulatorer & laddare är flitigt använda på våran båt, speciellt nu vid intrimning av ny generator. Att mäta är att veta tex om gammal solpanel ger skapligt med ström eller inte. Förstår inte att vissa böjbara solpaneler görs i svart, sägs att verkningsgraden minskar på solupphettade solpaneler.

Uppföljning av plattfender diskussionen. Jag har många småprojekt/tankar och med ständiga omprioriteringar kan det ta tid… Amiralen är mycket nöjd, hon kan lättare se förut med en högre position bakom ratten. Fick tummen ur i år då jag inventerade tampar och gummibåtsdelar (durkdelar/åror) i småstuvarna i pensionärsbåten. Saknar jättestuven i förra båten med bara en akterhytt, Hanse 342, kunde tom få plats med kulfendrarna.

Butyl tätade rutor brukar man väl lägga Sika utanpå som ”skydd” så butylen inte smiter iväg.

2 problem, varje gång generatorn slutar ladda piper Penta larmet och det andra är att solpanelerna lurar generator att sluta ladda. 170 amp är mer än 15-30 amp. Periodvis går larmet varje minut vid SOC 94-100% och beroende på vilken fas Balmar regulatorn är i. Målet är automatik dvs styra MPPT regulatorn på något sätt i enlighet med Balmars rekommendation. Har inte läst om att någon gjort det (ännu).

Efter installation av nya Balmar prylar får jag laddningslarm direkt vid motorstart med fulladde batterier och när jag ankrat över natten efter längre motorgång. Klassiskt problem för Penta motorer på båt med hydro, vind och solladdning, konflikt mellan generatorn och andra laddningskällor. (Laddar fint då batteri SOC är under typ 90%.) Victron MPPT går att styra (slå av/på laddning) via en Victron RX kabel. Någon som har erfarenhet? Intresserad om tips på lämplig styrsignal typ tänding från startnyckel eller stift på regulator.

Teakdäck behandlar jag med vatten i slang eller hink, aldrig högtryck på båten ovanför vattenlinjen. Möjligtvis brun såpa för rengöring, ej borsta längs med ribborna. Känner igen svärtningen från en andelsbåt där en delägare behandlat teaken i sittbrunnen så byxorna fick ränder… Minns tyvärr inte hur vi löste problemet som skedde för 10 år sedan.