skippeer

Beroende var du seglar och hur länge kan du få betala för sailing permits (tex Grekland, Kroatien, Turkiet), fyravgifter och lokala skatter är ofta relaterade till båtstorlek. För vissa avgifter/skatter har motorns styrka en påverkan på kostnaden. Vi har fast peke och utstickande akterankare som ger 1 meter utöver skrovets längd, fällbar hållare till akterankaret hade varit bättre. Go Small är inte fel

För att minimera risker under kortare segling (typ max 24 timmar) kokar vi vatten för termosar (minimera brandrisk/brännskador) och förbereder mat (minimera skärskador mm). Okej när vi seglar i flera dygn använder vi gasolspisen och knivar för att tillreda maten när vågorna är moderata. Har man otur kan en dammsugare ta eld efter jobb i båten. Vi har väl alla hört om faran med terpentinolja i trasor som kan självantända. Idag fick jag lära mig om en brandrisk som jag inte funderat på tidigare, acetonångor i kölsvin. 2 tekniker jobbade ovetandes om varandra i en stor katamaran, en rengjorde mha aceton vars ångor spreds via kölsvinet till ett annat utrymme där en elektriker jobbade. En gnista antände ångorna, 2 tekniker fick brännskador, 2 katamaraner totalskadades, brygga skadades och advokaterna fick jobba hårt i flera år. Jag kommer att tänka till en extra gång när jag använder aceton ombord.

Söderut i Europa är det ofta catways (fingerponton på en sida), man slipper att ligga och gnida fendrar mot båtgrannarna. Söder om NL är det vanligt med 10-16A uttag och vatten nära fingerpontonen. I Frankrike, Spanien och Portugal måste man för varje ny marina uppge namn, adress, ofta visa pass, ibland försäkringshandling och ofta Internationell Certifikat som bla innehåller uppgift om ägare samt längd och bredd. Ingen hamnkapten har ifrågasatt uppgifter i certifikatet vid förtöjning vid ponton/kaj. Däremot mätte det franska varvet båtens längd innan jag kunde skriva avtal om vinterförvaring på land, de litade inte på båtlängd i certifikatet. Inom båtbranschen finns det olika syn på LOA, en del avser skrovets total längd dvs utan peke och påskruvad badbrygga medans andra inklusive dessa ”påskruvade” delar.

Mitt troende är att man behöver mäta strömmen till/från batterierna för att få bästa mätnogrannheten på SOC. Bytte till Victron BMV-712 isamband med LFP installationen, kollar ofta spänning, ström och SOC (lite beroendeframkallande med batterimonitor). Gumman undrar ibland vad jag tittar på och då är det lysdioden på BMS panelen för ombalansering, blir då nördstämplad men det bjuder jag på 😉

X2 BMS lösningen med 500 Ah är tänkt för bekymmerslös längesegling under kanske 10 år, många skyddsfunktioner, smart balansering mm. Med ny kablering (95 mm2) hamnade kalaset på ca 50 ksek. Hade jag seglat hemmavid hade jag troligen inte köpt ett sådant system. Jag kom till Helgoland under vår uppstart med längesegling och fick batteriproblem pga för gamla AGM batterier (klantigt av mig att inte kollat tillverkningsdatum). Velade mellan AGM eller LFP, Ran Sailing YouTube video inspirerade mig att satsa fullt på lösa LFP celler framför Victron LFP system. Som trygghetsnarkoman känns det bra att veta exakt vilka celler jag har (BGS), vågade inte chansa på no-name från Kina och då får det svida till i plånboken. Inga problem med att kombinera bly och LFP, finns en del beskrivningar publicerade på nätet. Tror att du kan finna länkar här på MG tex i tråden nedan med referens till NordkynDesign (Alternative 1 – Lead-Lithium Hybrid Bank). Har använt min LFP installation sedan våren 2022, vi har seglat 7 månader och jag har bott i båten 2 månader, X2 BMSen sköter det bra. https://nordkyndesign.com/electrical-design-for-a-marine-lithium-battery-bank/

Jag har ett LFP system där alla laddningskällor är kopplade till en ”charge busbar” med konstant anslutning till AGM batteri. Alla mina förbrukare är grovt sett kopplade till en ”load busbar”. Jag har en BMS som styr laddning/förbrukning mha 500 A reläer. Om motorns generator laddar för fullt vill man ta hand om en möjlig spik då BMS kopplar bort LFP cellerna, med min design räddar AGM batteriet. TS kan låta generatorn ladda startbatteriet med bly och sedan använda DC/DC för att ladda LFP. TS tankar att ha solpanelerna kopplade till LFP med BMS låter bra i mina öron under båtsäsongen. (Ran II Sailing med Malin och Johan hade samma system som jag har, Battery Balance X2 BMS.)

När vi valde pensionärsbåt var längd max 12 m ett av kriterierna pga att jag hört av många att för längre båtar sticker priset iväg uppåt vid segling i Europa. Vart skall du segla? Skall du segla jorden runt kommer du att ankra när du lämnar Europa och då kanske 12 m längd spelar mindre roll. Monohull eller katamaran spelar stor roll. Vi har kustseglat till Algarvekusten (södra Portugal) och legat i kanske 90 nätter i marinor. En del har pris baserat på längd, en del på Bredd x Längd. En del har ligg 3 nätter betala för 2. Vanligt med pris i meterinterval, 10-11, 11-12, 12-13 osv Många marinor har prisuppgift i Navily, gäller att konfa din profil innan. Alternativt kan du leta reda på hemsidor för aktuella marinor för att se deras prislista. Vi kompisseglade i vår 38 fotare ihop med en 47 fotare, 2 vuxna per båt, minns att de gnällde när vi betalade ca 400 kr och de 650 kr per natt. Jag tänkte tyst, ni har valt stor båt och då kostar det. Till våren skall vi in i medelhavet, ofta är det 3 olika prisnivåer: • lågsäsong • mellansäsong • högsäsong (juli-augusti) skall försöka att ligga i marinor under mellansäsongen men undvika högsäsong. Kan skilja mycket mellan låg och högsäsong typ 400 kr mot 1000 kr per natt. DK, GER och NL ca 25-30 euro BE, FR, ESP och POR ca 35-40 euro. Portugal var eftersäsong.

Har isolationstrafo för landströmmen, får kontrollmäta den ifall den är felkopplad. Plus 12 volt till motorn och bogpropeller har var sin huvudbrytare. Ankarvinscharnas plus går via allmän service/förbrukningsbrytare. Minus till motorn och bogpropellern har idag gemensam huvudbrytare. Jag förväntar mig elektrisk kontakt mellan propaxel och bogpropellerns ”chassi” men jag skall mäta till våren för att få svart på vitt (båten är 350 mil hemifrån). @Seawolf Är det fortfarande en bra ide att skippa offeranod på FOF med rak axel? Antag att det idag är kontakt mellan minus för bogprop och motoraxel. Alt 1 gemensam konstant minus för bogprop, 2 ankarvinschar extra minusbrytare #1 för enbart dieselmotor Alt 2 Utbyggnad med ytterligare en minusbrytare # 2 extra minusskena med minusbrytare #2 för bogprop, 2 ankarvinschar extra minusbrytare # 1 för enbart dieselmotor Kanske räcker med alt 1 för nästa säsong och se hur det går, å andra sidan har seglarbekant haft problem med elfel i ankarvinsch vilket skulle kunna skyddas med alt 2. Tacksam för råd

I båten finns det varvsmonterat 3 st minusskenor på 12 voltsystemet: 2 st för klena elkablar och 1 st för rejäla elkablar med 10 mm diameter på bult/ringkabelskor Jag tillhör de som lyssnat på Seawolf och SXK när det gäller nackdelen med offeranod på marinbronspropeller monterad på rak axel, så sedan några år har jag skippat anod på min 3 bladiga Flex-O-Fold propeller. Fungerat fint, inga havstulpaner på den omålade bronspropellern. Förra året noterade jag att offeranoden på bogpropellern var mer eller mindre helt slut efter att legat med landström i 90 dagar i runt 30 olika marinor. Bogpropellerns "chassi" är gjord i någon bronsvariant (VP QL BP600) så egentligen borde den klara sig utan anod men jag tänker fortsätta med offeranod för säkerhets skull. Läste om en annan längeseglare som monterat minus till ankarvinsch, bogpropeller och innebordare på en egen huvudbrytare för att minimera risk för oönskad läckström. (Anekdot: en seglarbekant köpte ny högkvalitativ rostfri ankarkätting som visade prov på ytskador, det visade sig att hans ankarvinsch hade en skadad elledare så det gick en krypström ned i havet vid ankring. De risken vill jag förebygga.) I våras köpte jag en ny rejäl minusskena med 10 mm bult och en gastät huvudbrytare och anslöt bogpropeller, 2 ankarvinschar och inombordaren. Pressade 2 nya 95 mm2 kablar med förtennade kardelar. Även i år har vi legat med landström ca 90 dagar i 30 olika marinor. När vi torrsatte i oktober så såg propellern fin ut (inga havstulpaner) men till min förvåning var offeranoden på bogpropellern slut även i år trotts att jag har använt: dvs brutigt elanslutning mha: dedikerad huvudbrytare för plus 12 volt till bogpropellern ny huvudbrytare för minus 12 volt till bogpropeller, ankarvinschar och dieselmotorn Jag förstår inte varför offeranoden på bogpropellern förbrukas när jag vid brygga bryter både plus och minus till bogpropellern, den borde vara helt isolerad. Det finns ingen amerikansk bonding som kan spöka. Båten har Coppercoat som kanske interagerar men det känns lite långsökt. Är det någon som har en teori för jag fattar inte

I somras roade jag mig att rengöra och fetta in de gamla elkablarna. Blev bra efter lite pyssel

Hur ”ser” de? Vi har 2 sandsäckar som enligt tips skall störa odjurens ”undervattensradar” men frågan är ju om vi hinner sprida sanden om de angriper snabbt 2 ggr och sedan glatt simmar vidare.

Vi har i år ”seglat” längs Portugals kust med vår säkerhet som prio 1. Enbart seglat dagtid och försökt att hålla oss på max 20 meters djup. 2 ggr har vi varit nära angripna båtar (inom VHF avstånd från segelbåtarna). De som drabbats verkar ha seglat utan försiktighetsåtgärder dvs även nattetid och på djupt vatten. Den tyska båten som angreps utanför Nazare hörde/kände plötsligt en smäll i rodret och inom någon minut en andra smäll och sedan flöt rodret upp så angriparna kunde leka en stund med det. När det går så snabbt hinner man inte ösa ut sand eller kasta i fire-crackers. Om man hade avlivat de första individerna direkt hade detta sjuka beteende stoppats. Nu har yngre späckhuggare lärt sig och beteendet spridits. Känslorna vad som skall göras med Orcas påminner om vad vi skall göra med svenska vargar, stor skillnad på åsikterna på Södermalm jämfört med fårägare med vargangripna får. Lite lustigt hur spanjorer vill skydda späckhuggare men har inga problem med att stressa tjurar och skada dem långsamt tills de dör. Idag finns det inga entydliga fakta om späckhuggarnas attacker, många teorier och mycket känslor flödar på internet. Rui har varit ett bra stöd under vår seglats: https://www.orcas.pt/maps

Grattis till kreativt lyckosamt räddande av ankare, principen är densamma som med de hjälpmedel jag bifogade som bilder. Skillnaden kan vara att en lös tamp fastnar på ankarschacklet medans en stålring kanske har lättare att glida ned till ankarets flyn. Tripline är oxå en vanlig lösning bland längeseglare men det har inträffat att andra seglare har trott att flötet till tripline har varit en förtöjningslina/boj och lyckats lyfta så att ankaret har släppt. I somras låg vi i tidvatten och där stod det på Navily att en del hade fastnat i sten och fått hjälp av dykare, fäste min triplina med en fender som flöte. Under kvällen och natten snorrade vi runt och jag var orolig för att triplinan skulle trassla in sig i roder/propeller. Det gick bra men det blev en ny erfarenhet. Har börjat kika på YT videos från längeseglare som förtöjt i trånga ankarvikar där man får hänga ut fendrar för att skydda sin båt mot andra båtar som lagt sig nära. En vikt ala Ultra Ring eller ett mindre ankare som vikt ned på kättingen gör att man en lugn natt inte svajar så långt. Får fundera på plus och minus med olika metoder.

Idealet är att ankra på sandbotten med 6-8 meters djup men ibland har vi ”tvingats” ankra på okänd botten med vårt 25 kg Rocna Vulcan (8 mm kätting). (Vid ett tillfälle med andelsbåt lyckades vi ankra i regnoväder vid en grekisk by och under natten snurrade vi runt av ändrad vind. Visade sig att vi lindat kättingen runt ett gammalt stockankare. Tog en dykare 1 timma att linda loss oss till priset av 200 euro och detta var för 15 år sedan.) YouTuber båten Fair Isle har en rund tung rf ring som har 2 funktioner; ”baklänges” dra loss ankare som fastnat tex under stenblock och som ankartyngd (fjädrande funktion tex när det är trångt). Jättebra med Ultra Ring bortsett från priset, 8 kg ca 7-8 ksek. Finns rf stålringar med låg vikt som påstås fungera som räddare av fastnade ankare. Är det någon som har erfarenhet att rädda ankare som fastnat? Hjälpmedel?

Tack för erfarenheterna. Sedan vi köpte båten 2017 har motorn gått 1100 timmar utan att läcka så BJ gör sitt jobb. Lutar åt att jag ber varvet byta till en ny Black Jack.

Varvet som skall göra lite motorjobb på Penta motorn (i en 38 fots segelbåt) frågade när Black Jacken byttes senast. Det var kanske 2014 (kan vara ännu äldre) så de rekommenderade ett byte. Volvo Penta Black Jack bör bytas efter 4 år (eller 500 timmar om det kommer först). Har läst att några båtägare bytt efter lång tid typ 16 år men jag saknar datum på när vår BJ installerades så ett byte känns rätt, speciellt som vi de kommande 7-10 åren kommer att vara på platser med små lokala varv…så för tryggheten vill jag passa på och byta i vinter på ett stort varv. Jag funderar på om det finns anledning att byta till någon annan modell? PSS tätning ser ju smart ut men jag har ingen erfarenhet hur den är jämfört med VP Black Jack, kanske kravet på vattenflödet från cutless/stäv-lagret skiljer dem åt. Om axeln är sliten kan PSS vara rätt tätning pga av dess konstruktion. Rent praktiskt kräver BJ en klick fett varje säsong eller efter 200 timmars motorgång samt luftning efter båten varit torrsatt. PSS verkar inte kräva något utöver byte av flera delar listade på tillverkarens hemsida https://www.shaftseal.com/pss-installation-instructions.html Olika tidsintervall beroende på PSS modell, typ A 6 år eller typ Pro 8-10 år. https://www.shaftseal.com/pss-maintenance-kits.html .

Vad jag läst på nätet är att Loctite har 2 olika typer av vätskor: låsning tätning Knäcka låsning kan säkert ske mha hög temperatur typ 280 grader C. Knäcka tätning är det "rå styrka" som gäller och jag är fd kontorssnubbe så min fråga kvarstår ;-)

Lossbrytningsmoment för Loctite 577 är 11 Nm. 2019 använde jag BT’s gängtätning som kräver 15-20 Nm för att knäckas. Försöker förbereda/planera flera demonteringssätt från mjuk metod till förstörande metod (vinkelslip). Med stora shiftnycklar/polygrip (15-20 cm långa) och klena kontorsarmar är det möjligt att få isär en rörkoppling tätad med gängtätning? Någon som lyckats…

SXK rekommenderar inte rostfritt pga risken för spaltkorrision. Plan B är Guidi bronsgenomföring för den är mer "stöttålig" än komposit ifall man har otur och seglar på tex en stock. Har passerat mycket nära en stolpe väster Marstrand så det är en möjlig risk även söderut där det kan flyta en hel del utanför / i flodmynningar, senast fick vi kryssa bland bråte i Lissabons mynning. Kulventil och böjd slangstos i komposit ala TruDesign. SXK skriver:

Bara toakranen är extremt trög trots frekvent användning. Transclean 65 huvudingrediens som löser upp avkalkningar är troligen fosforsyra. Biltema säljer en lågprisvariant som när jag kollade för något år sedan hade svagare koncentrat av fosforsyra. Verkar säljas med hög koncentration tex 85% av Gdsbutiken. Ett internet inlägg varnade för att fosforsyra kan skada kromade detaljer… Fosforsyra används oxå för att ta bort cementspill. Plan B Byta till TruDesign kulventil och TruDesign 120graders slangstos kombinerat med befintlig skrovgenomföring i marinbrons. Vid montering 2019 använde jag BT tätmassa för skrovgenomföring och BT’s motsvarighet till 577 till rörgängorna. Frågan är om det går att få loss den gamla kulventilen utan att skada tätningen av skrov-genomföring? Erfarenheter att demontera? Kanske säkrast att ta loss genomföringen i brons, rengöra och återmontera med ny fogmassa/Sikaflex 291.

Våren 2019 bytte jag samtliga skrovgenomföringar (under vattenlinjen dvs ej självlänsarna), kulventiler, vinklar och slangstos med målsättningen att det skulle fungera problemfritt under många år. Köpte det jag trodde var det bästa dvs komponenter i marinbrons från en Italiensk tillverkare. tex Ital Nordic art nr 0321 833 kulventil brons, 1 ¼” Nu har vi seglat i Nordsjön och Atlanten under 3 säsonger och använt självtömning av septitanken, varje år har kulventilen till toasystemet gått trögare och trögare. Har försökt smörja och montionera kulventilen inför sjösättningen men i år gick det väldigt trögt när vi torrsatte i oktober. Har även noterat begynnande ytrost på samtlig handtag och mutter, mina handtag har röd krympplast på, idag har bronsdelarna hos Ital Nordic blåa handtag och andra artikelnummer. Misstanke finns att saltvatten och urin har skapat urinsten även i de rörliga delarna i kulventilen. Funderar på att försöka rensa kulventilen mha Transclean 65 (fosforsyra) genom att: täta utloppet med en träplugg hälla fosforsyra i toaletten och pumpa motionera kulventil medans syran jobbar när det går lätta att öppna och stänga ta bort träplugg och fånga syran i en hink Känner någon igen problematiken med trög toakran? Kan min fundering ovan fungera? Andra ideer? Har hört att en del använder sötvatten till toaletten för att slippa urinsten tom i manuella toaletter som våran.

Jag suger ut oljan via hålet för oljestickan, tog hänsyn till oljemängd i filtret men fick inte ihop rätt volym men så kom jag på att ny olja fyllde jag till MAX märket men på hösten var nivån vid MIN. Hade otur då jag tänkte initialt 🤨

Det jag ville dela med mig var behovet av 230 volt adaptrar i södra europa samt slippa ”krypskytte” från paragrafkrigare om så får man inte koppla😉 Jag är trygg med vårt elsystem jordfelsbrytare och 2 x 10 A säkringar eftersom vi klarat oss i hamnar med 16 A säkring vid maxat elförbrukning sommartid. De som övervintrar med extra värmeelement kanske behöver tänka till så att inte det blir ”värmekabel” från landströmsuttaget till båten.

Båtar och husvagnar/husbilar använder oftast runda blå kontakter med 3 stift för 16A, i Sverige varierar det på 6 och 10 A automatsäkringar i hamnens stolpar för landström. Förr när vi seglade i Danmark förekom danska jordade huskontakter men dessa har jag inte sett på många år. I SE, DK, GER och NL har vi bland drabbats av automatsäkringar på 6A, vanligast med 10 A. Längre söderut typ NV Spanien har hamnarna fingerpontoner och 16 A säkringar i uttagsstolparna. I Spanien har vi i en del hamnar fått låna adaptrar för uttagen på bryggan har varit för 32 A och i ett fall ännu större. Nu har vi egna kontakter /adaptrar för blå 3 stiftkontakter för 16 och 32 A samt röda 5 stiftkontakter för 16 och 32 A. Försiktiga båtägare skaffar boxar med 16A säkringar för att skydda sina landströmselkablar dock har jag inte sett en enda båt med dessa boxar. Övervintrar man i en marina med 32 A automatsäkringar till landströmsuttag och med många värmeelement ombord är det klokt att ha säkringar så att landströmskabeln inte överbelastas.

Standard jobb med teakdäck. Mätt pluggdiametern och köp en påse med teakplugg. Om möjligt köp ett specialborr för att försänka hål ytterligare några mm Köp nya försänkta skruv med ”flat huvud”. När plugg har lossat ser du förmodligen en kullrig skruvskalle, skruva ur den skruven. Borra någon mm ned så att ny teakplugg får några mm stöd i sidled. Nu finns det bland långfärdsseglare olika praxis. En del sprutar ned epoxi och ingen skruv. En del sprutar ned epoxi och skruvar dit en ny med flat skalle. En del använder epoxi för att limma dit teakpluggen En del använder skummande PU lim för att limma dit pluggen En del använder stämjärn när lim/epoxi har härdat för att kapa bort överflöd av plugg, andra sågar Till sist lite sandpapper Finns flera bloggare som skrivit fina instruktioner