skippeer

Kollade rodertätningen idag, såg torrt ut, drog lite på fettkoppen. Läste på nätet någon som tryckte in fett så mycket som han med handkraft kunde åstadkomma. Undrar vad som bromsar fettet nedåt mer än vattentrycket... HR42E och HR352 verkar ha samma typ av rodertätning. Det som skymtar i överkant av fotot är en alu arm till autopilotens drivenhet.

Sedan sjösättningen har vi i år loggat 405 Nm. Varje dag känns för ofta. Packboxen som jag känner till sitter upptill, har en stor låsmutter och sedan en topp som kan justeras så trycket på vekarna trycks ihop. Får kolla hur olika orustbåtar är byggda, vår är byggd på Vindö av Rexander.

För 2-3 år sedan beställde jag justering av rodrets packbox för det kom in minimalt med saltvatten som tyvärr inte har en fungerande väg till kölsvinet. Varvet debiterade för byte av ”vekarna” runt roderaxeln. Tycker inte det blev bättre, nu är vi långt från varvet så bäste dräng… När jag tog av koppen var det 1-2 vattendroppar, obra gissar jag. Dessutom en liten ”grop” som lär bero på för lite fett intryckt under årets båtäventyr för vid sjösättningen var det intryckt fett. Idag fyllde jag på fettkoppen för första gången i år med blått vattenfast fett, använde en glassked för att packa fettet till en nivå 3 mm under koppens kant, då får koppen inre gänga grepp på de yttre gängorna. Snurrade på koppen tills det kändes lagom, de första varven gick ”utan” motstånd. Hur ofta behöver man vrida på fettkoppen vid normalt skick på tätningen räknat i seglingstimmar och hur mycket motstånd? Några tips som är bra att ta till sig?

Våra batterier sitter i en batterilåda med låst lock under en fastskruvad durk. Tack vare vårt ombyggda elsystem slår jag över en liten strömbrytare som styr en kontaktor, tar 10 sekunder inklusive tid att öppna luckan till brytarna/strömbrytarna. Förr hade jag tillfälligt Biltemas jumpstart kit ombord och startkablar men de är numera i bilen. Har hjälpt olyckliga på parkeringsplatser med jumpstarten. Fick nog en stjärna i Sankte Pers anteckningsbok.

Båten är full med mer eller mindre bra prylar, vi försöker regelbundet ta hem lite överflödiga prylar. I en bil finns det bara ett batteri, en lyhörd DIY hör att batteriet blir tröttare över tid och jag byter bilbatteri innan det är heldött. Min spaning gällde att med någon typ av ihopkoppling av båtens båda banker är det lätt att överraskas med helkass startbatteri. Hoppas jag minns denna insikt även om några år, minnet är på avtagande😇

Maj 2019 installerade jag startbatteriet, Uplus 12-75. Maj 2026 gick det till skroten. Fråga AI så är 7 år en skaplig livslängd för ett hårt liv ombord på vår pensionärsbåt som vi bor på 3-6 månader per säsong. Idag har vi aktivt 860 W solpaneler på targa (har 3 paneler på rufftaket som skall kopplas in igen när tid finnes), Balmar generator som laddar 100 A konstant redan på låga varvtal. Har Victron 50 A landströmsladdare som numera vilar för vi behöver inte landström. Har X2 BMS (från BatteryBalance, svensk firma) som styr reläer som klarar 500 A, har 3 st för laddning, förbrukning respektive backup/emergency. All laddning sker mot startbatteriet, X2 BMS styr laddning av LFP. Ingen DC-DC. Idag 2 st Victron MPPT och 1 st Balmar MC618 som styr laddning. BMV712 övervakar under och över spänning. Graferna visar inga överspänningar. BMV712 mäter spänning för båda bankarna men bara ström för LFP. Jag har inte sett något konstigt på trenderna. Batterier dör på flera olika sätt är min uppfattning: • tappar långsamt kapacitet över tid vilket ger en möjlighet att byta planerat • tappar funktion akut vid hög belastning Någon kunnig kan säkert förklara det på atomnivå, för mig räcker insikten om hur jag kan testa äldre batterier då och då med hög belastning tex på våren eller hösten. BMV712 lagrar data för några veckor innan det skrivs över med senare mätdata. Är det någon speciell trend jag skall kolla? (Nytt batteri beteckning skall vara Exide EK720.)

Batterier åldras men jag vill inte köpa nya för tidigt. 2021 kokade jag vatten mha invertern vid hemmabryggan, 12 volt servicebanken gav 80-100 A utan att knorra. På väg söderut, Helgoland, skulle vi hjälpa en båt att lämna hamnen och startade motorn, alla instrument med kylskåp drar 15 ampere. BMV712 batt monitorn larmade. Plottern dog och startade om. 1 av 6 AGM batterier till servicebanken var dåligt men vilket? Vi fortsatte att segla söderut, felet visade sig bara ibland. Jag hade inte kollat datum på batterierna, var nöjd med att allt fungerade. Till slut kom jag på att felet gick att trigga mha vattenkokning som ger stort strömuttag, nu kunde jag testa vilket batteri som var boven. Under vintern-våren bytte jag till nytt LFP system inkl inkoppling av 95 mm2 kablar. På vintern har jag underhållsladdning av startbatteriet mha solpaneler. I våras undersökte jag lägsta spänningen på startbatteriet, trend graf på BMV712 visade lägst spänning vid 05-06 tiden. Kollade graf för AGM, SOC 80-90%, var nöjd. Sjösättning, körde till bryggan, några dagar senare lade vi oss på svaj inför kommande nattsegling. Allt fungerade. Startade motorn och lämnade ankringsplatsen, hissade segel, livet lekte. På natten när vi kommit halvvägs, seglat 60 Nm, då dog vinden. Försökte starta motorn, inget hände. Glappkontakt igen (hände förra året efter motorrenovering) eller startbatteriet dött? Bad sambon att läsa av BMV, vid startförsök 6 volt. Slog till emergency/backup strömbrytaren till kontaktorn (klarar 500 A), startade mha service och start batterierna. Bytte startbatteri när vi kom fram. Varför visade sig felet på natten men inte när vi startade på dagarna? Lärdomen är att vill du testa startbatteriet så slå av / koppla bort service/förbrukningsbanken. Det som skett vid start av motorn dagtid är att BMS styr kontaktor, kan vara spänningstyrt relä, så att start dagtid när solpanelerna laddar sker med båda batteribankarna. Jämförde trendgraferna för mitt gamla Uplus 12-75 AGM startbatteri från 2019 och mitt nya AGM Exide SP720, samma lägsta vilospänning tidigt på morgonen, runt 12,87 volt. (Tidsglappet i grafen är pga sågande/filande för nytt startbatteri passade inte rent fysiskt.) Vill du testa startbatteriet, koppla bort service banken först för annars kanske start sker med både service och start batterierna.

Har för mig att Jula säljer vattenfilter som har polsk text. Årets sedimentfilter inköpt på amazon.es var på 5 micron, var kanske överdrivet finmaskigt. Velade mellan 5 och 20 micron. Gelia känner jag igen efter tidigare rörmekande, får köpa några Gelia filter och ta ombord och jämföra.

Tack för flera bra tips, får fixa med kallvattnet steg för steg, att släpa köpevatten i dinge är knöligt. @Mercury_44XS verkar ha erfarenhet av egen brunn, vid tankning passerar vattnet bla ett s.k. avkalkningsfilter, 10” typ från Jula, men den nya vattenkokaren visar redan tecken på kalkbeläggningar. Fungerar dessa avkalkningsfilter över huvud taget?

På 43 fotare har jag sett att det på längsgående kök kan kocken ta stöd mot soffrygg typ i centrumlinjen. När vi letade pensionärsbåt var toa och pentry vid nedgången ett önskemål…sedan 2017 seglar vi en tung båt (12,5 ton) med dessa båda vid masten. Vi har seglat över Nordsjön och sedan 2021 3-6 månader per år långs europas kust, admiralen ombord har inga anlag för sjösjuka så hon kan laga mat trots att besättningens matintresse har varierat. Varma hälsningar från soligt spanien.

Läste tråden om renovering av dricksvattensystem och började fundera lite på min egen båt. Vill inte kidnappa den andra tråden så jag startar en ny. Vår pensionärsbåt byggdes 2002 av Rexander och vattenslangarna ombord är de standardslangar som vi haft på Maxi 77 och på Scampi 30 dvs ”armerade”. Föregående Hanse båt hade ”hårda slangar”, minns inte model, börjar ana att det fanns en anledning till valet av slangar i Greifswald. Vi följer standard rutinen bland längeseglare, vid tankning sediment och avkalkningsfilter. Kloret gör nytta i ståltanken. I år trodde jag att vi skulle kunna dricka tankvattnet utan bismak efter jag monterade ett nanofilter mellan tank och pump men tyvärr är det inte njutbart. Kan orsaken vara de armerade genomskinliga slangarna? Den gulnade övre slangen är från pumpen. De undre vitare slangarna är för duschpump respektive länspump.

Båtens varmvattenberedare är från 2002 och förra året började säkerhetsventilen att droppa/läcka. (Tidigare båtägare har bytt termostaten till 230 V patronen.) Köpte en ny säkerhetsventil i vinter och påbörjade demonteringen i ett utrymme som är svårt att komma åt, en arm var lätt att nå med men med ansträngning kunde jag få stöd av andra handen. Fick för mig att slangen på slangstosen var skadad när jag kände med fingrarna, skar bort 3 cm. Troligen var slangen hel, det jag kände var märken efter slangklämman som var lite hårt dragen av varvet. Kranen/ ventilen krävde shiftnycklarna med lång hävstång, kunde dra 1/8 varv omväxlande på stos och kran. Eftersom det var så dj….gt att demontera tyckte jag att Loctite 577 var bäst lösning trots svettigt pris. Drog på ventilen /kranen 5 varv och fick rätt vinkel på säkerhetsventilens utlopp. Nu blev det svårare, försökte med våld att få på den gamla varmvattensäkra slangen, blev en del ryckningar i slangen…insåg att T kopplingen i plast längst in gick sönder. Fick skruva loss salongsbordet med durk och kunde då under plåga nå T kopplingen. Lärdomen är, alltid värma upp gamla slangar vid demontering och återmontering. Beroende på slangens placering använde jag frottetvättlappar dränkta i kokhett vatten snurrade runt slangen (mha grilltång) eller ännu bättre stoppa slangänden i kokhett vatten i en mugg. Normal slang värmde jag 10 minuter och varmvattenslangen med tjockare slangväggar 15 minuter. Otroligt hur enkelt det går med uppmjukade slangar. Gäller att demontera/montera direkt efter uppvärmningen för slangen blir stel snabbt när den svalnar. Vågade inte använda varmluftpistol för risken att skada övriga slangar, ledningar, dieselvärmare runt omkring.

Fyller på med web länk till info om olika medel att avkalka med. https://shop.hdchemicals.co.uk/blogs/news/best-limescale-removing-chemicals?srsltid=AfmBOoqPIr_S6LuoVRoPoiTljF9RwyJ8zyIF4C9ATozSQQwXJYXsauek Kopierar in några ”recept” på kända syror ifall websidan försvinner. 1. Citric Acid Dosage: 30-50 grams of citric acid powder per liter of water. Instructions: Dissolve 30-50 grams of citric acid in 1 liter of warm water. Apply the solution directly to the limescale area using a cloth or sponge, or pour it into appliances like kettles or coffee makers. Let it sit for 15-30 minutes. Scrub gently with a non-abrasive sponge, then rinse thoroughly with clean water. For appliances, run a cycle of plain water afterward to remove any residue. Ideal for: Kettles, faucets, showerheads, and other small appliances. 2. Vinegar (Acetic Acid) Dosage: 100-200 ml of white vinegar (5-8% acetic acid) per liter of water. Instructions: Mix 100-200 ml of white vinegar with 1 liter of water. For appliances like kettles, pour the mixture in and let it sit for 1 hour, or run the mixture through coffee makers. For surfaces like faucets or tiles, apply with a cloth or sponge and allow it to sit for 30 minutes to 1 hour. Scrub gently and rinse with water. If needed, repeat for heavily scaled areas. Ideal for: Kitchen sinks, coffee makers, kettles, and bathroom surfaces. 4. Phosphoric Acid Dosage: 50-100 ml of phosphoric acid (20-30% solution) per liter of water. Instructions: Dilute 50-100 ml of phosphoric acid in 1 liter of water. Apply the solution to the affected area using a sponge or cloth. Let it sit for 15-20 minutes. Scrub gently with a brush or sponge. Rinse thoroughly with water. For tougher stains, increase the concentration slightly but test on an inconspicuous area first. Ideal for: Bathroom surfaces, faucets, tiles, and glass. Warning: Avoid using on natural stone surfaces like marble. 7. Oxalic Acid Dosage: 25-50 grams of oxalic acid powder per liter of water. Instructions: Dissolve 25-50 grams of oxalic acid in 1 liter of warm water. Apply the solution to the limescale area using a sponge or cloth. Let it sit for 10-15 minutes. Scrub gently with a sponge or brush. Rinse thoroughly with water. Ideal for: Removing both limescale and rust from bathroom surfaces, tiles, and metal fixtures. Warning: Oxalic acid can be toxic if ingested or inhaled in large amounts. Use gloves and ensure the area is well-ventilated.

Visst är det komiskt med 3 år men å andra sidan minns inte var jag köpte den och eventuellt kvitto är kastat. Dagens ”moderna” kvitton är dessutom självförstörande, texten försvinner. Har en ny monterad, gammal är recyclad till himmelen för larm så nu lägger jag erfarenheten till handlingarna. Ny segelsäsong börjar .

Idag installerade jag det nyinköpta gaslarmet GLA-DX, märkt på undersidan med 2026. Drog av den dubbelhäftande tejpen på det gamla iSens larmet vars batteri var dött vid kontroll för några veckor sedan, märkt 2023. Dvs reklamen talar om upp till 20 års batteridrift, mitt fungerade 2023-2024-2025, 3 år är betydligt kortare drifttid än 20 år. Sunwind Gylling AS står som tillverkare.

Utöver brandlarm där det går att själv byta batteri har vi ett gasol larm och ett kolmonoxid larm med inbyggda batterier. Tycker inte de inbyggda batterierna håller så länge som reklamen lovar. Nu slog det mig att när vi lämnar båten på hösten inför 6 månaders vila kan jag stänga av larmen. Varför har jag inte gjort så tidigare... iSens har en yttre strömbrytare. Deltronic har en pigg på hållaren så jag skall lyfta loss larmet och lägga synligt på navbordet. Gäller att minnas detta i oktober.

Tack för recepted på en god drink för septik tanken när jag monterat de nya väldoftande slangarna . Gissar att du inte haft nöjet att använda fosforsyra, det går fort. Men i mitt fall råkar jag fått med mig 1 kg burk med citronsyrepulver som plan B så det får bli så.

Lite överraskande att Plumbo består av till 85-98% med NatriumKlorid dvs koksalt. Får leta efter liknande i spanska butiker och testa Förra året flög jag med Lufthansa med mellanlandning i Tyskland, de screenade även in transitbagage. Blev av med penetrations oil på sprayburk (skyldig, aldrig spray på flyg), blev av med vax för de trodde det var spray (Ultraglozz Superpolish) och sedan var det nog något rengöringsmedel som beslagtogs. Klagade inte att de av misstag tog vaxet. spray och rengöringsmedel med triangel var no no på flyg. Tyskarna gör inget halvdant, Landvetter släppte igenom sprayburken...

Förr i tiden med 45 l tank i Maxi 77:an kokade vi potatisen i salt havsvatten, tom min sambo accepterade detta trots att hon var landkrabba (idag är hon en salt seglartjej). Varmt vatten var ett tips jag år ta till mig. Citronsyra gav bättre effekt än Waldoclean tabletterna.

Bytte toaslangarna vintern 2017-2018, tror inte jag rensade slangstosen på den rostfria tanken, båten är från 2002. Vi använder båten flitigt ( 3-5 månader per säsong) och därmed oxå toaletten. Senaste 1-2 åren spolar vi med sötvatten (har 2x400 liter vatten). Förra året var det en svag odör runt slangarna så nu har jag hos Hjertmans ännu en gång köpt Lundgrens gastäta toaslang. Septitanken sitter inbyggd så jag vill inte demontera allting för att få ut den, vill avkalka på plats. I underkant septitank sitter det 2 slangstos (55 mm långa): •Utloppet från tanken har jag mekaniskt fått kliniskt ren mha skruvmejslar och en träbit som är lite snällare mot det rostfria. •Problemet är inloppet som sticker upp inne i tanken, jag har fått rensat 15-20 cm upp men röret sticker upp ca 50-60 cm inne i tanken. Funderar på kemikalie för att avkalka när toasystemet är ihopsatt. Båten är i Spanien så jag kan inte köpa fosforsyra och ta med på planet, har inte lyckats finna det lokalt. Kollade amazon.es förra året men ingen framgång. •Saltsyra/HcL skadar rostfritt. •Ättika/vinäger skadar/påverkar gummi tex jokerventil (för många år sedan glömde jag bort en jokerventil som låg i ättika länge, den var större så den gick inte in i toapumpen). En på fejan varnade för att ättika/vinäger kan skada slangarna. •Köpte Woldoclean WC-tabs för ”landtoaletter” för det lät lovande, när jag fick paketet från Amazon läste jag ”may be corrosive to metals”. Vill inte skada den rostfria tanken. Använt idag på T-koppling i blå plast, slangstoset i plast till toapumpen och jokerventilen. Gjorde kanske urinstenen lite mjuk men inte lika bra som fosforsyra. •Testar just nu med citronsyra på plastdelarna och jokerventilen. Några förslag på hushållsnära kemikalier ?

Har en TFX sedan 2002, en vid nav bord och en i sittbrunn. Matas från service batteriet och från motorbatteriet, redundant design. Blinkar vanligtvis hela tiden, nu ser jag att den inte blinkar… får kolla vad som förändrats. (Båda kretsarna varit avstängda i 6 månader)

En gammal SXK:are tipsade om att han satte 2 bimetall NO temp givare, en på avgaskröken och en på koppling för glykolsidan. Inte fel att kolla inre kylkretsen på en gammal motor. Har ingen aning hur länge pumpen för glykolsidan hänger med, motorn har gått ca 3 500 timmar. Tack Tomas W för tipset

VP D2-55 A Är på jakt efter pirat bimetall temperatur larmgivare. Det finns flera varianter med givare som borras in i avgasslangen men då krävs kabeldragning mm till dedikerad panel/display. (Vetus XHSH / XHI12W, Nasa EX1, Silicon Marine) Impeller från Johnson pump Speedseal (O-ring mellan nytt lock och pumphus, snabblock, mm) Sjövattenpumpen renoverad för 5 år sedan. Vetus sjövattenfilter FTR 330/32 har genomskinligt lock, vattenlinjen går mitt i behållaren, 5 cm från botten. Förväntas vattennivån höjas till toppen (10- cm från botten) vid motorgång i 2-3 timmar? Det mystiska är att när jag kollar vattennivån nästa dag genom att stänga bottenkranen först och sedan ta av locket så är nivån 1cm under vattenlinjen.

Jag har drabbats av kylproblem pga att impellern har tappat vingar redan efter 1 år efter senaste bytet. Har felsökt efter läckage från vattenfiltret genom oljekylaren till sjövattenpumpen, dragit åt några slangklämmor. Har ett Vetus sjövattenfilter som är 4 år gammalt. Har tidigare haft problem med att plastsäck satt igen vattenintaget, läst om andra som fått in sjögräs (Holland) och maneter (Grekland) som stoppat kylningen. Tänkte ta till mig ett gammalt tips från SXK Västkustkretsen att montera en bimetall temperaturgivare på avgaskröken som ansluts till motorns vanliga temperaturlarm (D2-55 A). Förr sålde SXKV sådana bimetall temperatur larmgivare men idag finner jag inget på nätet, kollade SXK butiken utan träff. Någon som har tips om givare som går att ytmontera på avgaskröken?

För länge sedan hade tidningen Segling en artikelserie skriven av Ronald Rybbe som då kappseglade med en Scampi 30. Minns att han argumenterade att kvarnarna/vinscharna skulle uppgraderas till glädje både vid kappsegling och vid familjesegling. Har letar efter särtrycket från Seglings artikelserie utan att finna det. Segelytans area påverkar behovet av kraft i vinschen. Jämför med andra båtar med samma segelarea och använd deras vinsch storlek som mall. Min killgissning är att tillverkarna gärna underdimensionerar av kostnadsskäl så tvekar du gå upp en storlek. Sambon gillade starkt när vi bytte till större Andersen vinschar för genuan på en masthead är jobbig att skota hem. # # # Genvägarna till bättre segling, Del III - Rejäla vinschar gör Tror att den här länken går till Seglings artikel om vinschar, men just nu funkar den inte för mig. Ronald Rybbe är idag båtbesiktare och verkar ha lagt ut gamla artiklar från 1992. Om länken inte funkar om några dagar kanske Rybbe kan fixa sin web sida om du mejlar honom. http://www.batbesiktning.se/Artiklar/Pdf/Segling_nr_1_1992.pdf Den här web länken tar dig till en lista där du kan välja raden om vinschar https://www.batbesiktning.se/Artiklar/Segling.php