skippeer

Info på web sida för en firma som säljer Greygate "For the easy cleaning, polishing and reconditioning of most types of moulded or thermoformed plastics. Originally developed for restoring clarity to Spitfire canopies, this product is currently used by the MOD for their Jet Fighters and Helicopters. Greygate Plastic Polish polishes out plastic window scratches clearing cloudy and discoloured windows in minutes. This amazingly effective polish clears surface scratching or yellowing on boat and yacht portholes, screens or lights that have become clouded by salt water erosion and will work equally well on garden furniture, helmet visors, caravan windows and light aircraft canopies where high speed dust, rain and hail form tiny scratches hindering vision particularly in strong sunlight. Simple to use, just polish it on and polish it off." Texten i fet stil ovan indikerar att gulnad kan polishas till det bättre. Det som funkar för flygplans rutor, kamera linser kan säkert funka bra på båtrutor.

På Öppet Varv 2019 pratade jag med Charles från CR och vi diskuterade tätning mtp Medelhavssegling, han sa att butyl kan "smälta" i värmen vilket jag antecknade i ett block som jag råkade läsa idag. Han föreslog Simson/Sikaflex, en båtkompis upplever Simson som lite rinnigare i konsistensen vid applicering. Googlade lite och fann det här inlägget på YBW "Butyl tape is great in cold climates but we have found that once in a hot climate the butyl goes soft and messy. We wont be using it again in the Caribbean."

Sprayhooden sjöng på sista versen och förlängdes genom att jag polerade de mjuka rutorna med ett medel som heter "Acrylglas Kratzer Entferner" tillverkat av Yachticon (Acrylic Glass Scratch Remover). SVB24 säljer det och tror att jag även sett det i svensk båtbutik men minns inte vilken. Plötsligt kunde vi se genom rutorna igen på sprayhooden. Nu i samband med bytet av akrylglas i takluckorna sålde Hadlow Marine ett putsmedel Greygate Plastic Polish som sägs användas till rutor på flygplan. Går att köpa på nätet tex Amazon. Har inte använt det ännu men jag köpte det för att uppnå långt liv på de nya glasen, rekommendationen är att putsa 2-3 ggr per år.

Varför jag ville lyfta risken med läckage är att många kan vara omedvetna om att en del bogprollerrör kan drabbas av samma läckageproblem som vår båt gjort. Volvo Penta, Engbo och Side-Power (kollade idag på Sleipners hemsida) har i många av sina manualer beskrivning att det räcker att lägga glasfiberväv på insidan. Flera här på MG har själva installerat bogpropeller tunnlar och har lagt glasfiberväv på båda sidor. SLEIPNER sade muntligen vid besök i min båthall att det var konstigt att det saknades glasfiberväv på utsidan dvs de rekommenderar glasfiberväv på båda sidor (vilket inte återspeglas i deras manualer). Så visst hade jag otur med min båt där man nästan fullt ut följt Volvo Penta's manual vid installation av tunnelröret (enbart glasfiberväv på insidan). OBS! Eftersom det är sandwich skrov gick röret ända ut till skrovets yttersida så varvet har inte följt manualen fullt ut. Varvet hade kunnat gått ned till enkellaminat i stäven mtp bogpropellerröret och då följt manualen till 100%. (Hanse varvet gjorde det på min förra båt för genomföringar inne på toaletten, snyggt tänkt men tyvärr inte applicerat på alla genomföringar i båten...) Jag vill förebygga framtida läckage och har därför tagit till mig tips från MG och muntlig information från Sleipner och ville med mitt förra inlägg VARNA andra båtägare som oxå kan ha samma RISKABLA montering. Det var ren tur att jag såg vattendropparna i höstas och kunde starta åtgärder. En osäker monteringsmetod drabbar oss båtägare troligen många år efter garantiperioden så visst kan vi skälla på varvet som gjorde fel för 10-20 år sedan men det hjälper inte någon idag:-) Mina plan var initialt KISS dvs slipa upp, plasta om, hålla tummarna. Sedan fick jag tips i tråden, läste bla Vetus dokument om fördelarna med "spoiler" och rundade kanter och då blev det den mer omfattande vägen framåt för jag gillar livrem och hängslen. # # # Våra kära Europeiska båtvarv har inte alltid utbildade båtbyggare vid beräkningar eller i produktionen, några båtar har tappat kölar och många båtar har fått fukt i sandwichskrov/däck när tex fogmassan släppt/åldrats. Som båtägare är det bra att känna till riskabla lösningar, upptäcka innan följderna blir stora eller ännu bättre justera montering så att de inte kan uppstå. Något som drabbat mig på de 2 senaste båtarna är fukt i sandwich runt ankarboxdräneringen, på förra båten som jag köpte som ny var det på Hanseforumet som jag fick reda på risken och på nuvarande båt var det en besiktningsanteckning som jag åtgärdade första vintern. Man kan borra för dränering nära stäven genom enkellaminat (liten risk) eller borra lite längre akterut genom sandwichen (större risk) och försöka täta mha fogmassa & rör. Det jag gjort är att ta bort beslag, fräst ur med en insex nyckel monterad i borrmaskinen, torkat ur under vintern, fyllt med epoxi, borrat nytt hål. Idiotsäkert förebyggande av framtida fuktproblem. Better safe than sorry (sover bättre då)

komplettering med detaljer som kan vara bra att veta Innan jag beställde exakt vad jag skulle ha mejlade jag en grov beställning så att Hadlow Marine kunde korrigera mängden med dubbelhäftande tejp och antal tuber med fogmassa. 9 meter med dubbelhäftande tejp föreslog firman, det blev kanske en halvmeter över(okej det är enkelt att mäta på befintliga luckor...). Efter montering syns det uppifrån att den dubbelhäftade tejpen är vit men det får vi leva med (optimalt hade varit svart färg). Fördelen med dubbelhäftad tejp jämfört med butyl är att butyl kan kleta/rinna med tiden. Tejpen behåller sin form. (3M borde ha motsvarande i svart färg "Acrylic foam double-sided tape" 12 x 3 mm.) De föreslog 2 tuber med fogmassa, 1 tub räckte till 3 stora takluckor och halva sträckan runt en liten taklucka. Går oxå att räkna på Längd x Bredd x Höjd när glasen är borta men eftersom jag beställde i förväg var det skönt att få hjälp att beställa rätt mängd. Har nu en halv tub silikonfogmassa över. Eftersom firmans kärnverksamhet är att renovera takluckor har de testat olika medel att lösa upp gammal fogmassa. Cover Detak fungerade precis som tänkt, det är egentligen avsett för att lösa upp tuggummi som fastnat på fel ställen. Jag kanske gjorde slut på 30% av flaskan med Detak. Utöver Hadlow Marine går det att finna på nätet mha vår vän google. Firman skickade en faktura, jag ringde upp och gav muntligen kreditkortsinformation och sedan började de tillverka mina akrylglas.

Kollade för skoj skull installationsmanual för SidePower SE80 "Gjut sedan fast tunneln på skrovets insida med åtminstone 8 skikt glasfibermatta på 300 g och plast." En Engbo manual från 2011 nämnde heller inget om yttre matta. Det finns en latent risk att många bogpropellerrör är installerade utan glasfibermatta på utsidan och därmed fuktinträngning på sikt tex som i mitt fall efter 17 säsonger.

Tack för att ni pushade mig att plasta matta/väv på utsidan av röret. Pga Corona har jag inte fått tillåtelse att komma in i båthallen, ägaren tillhör riskgrupperna, till helgen skall båtarna köras ut i fria luften och då kan jag fortsätta vårutrustningen. Istället har varvsägaren fått göra plastjobbet och med hans 50 års erfarenhet i båtbranschen känner jag mig trygg. VARNING till alla som har bogpropeller tunnelrör installerade enligt Volvo Penta QL BP familjen installationsanvisning dvs enbart matta/väv plastad på insidan och utan matta/väv plastad på utsidan. Osäker på om det är Engbo eller Volvo Penta som är skaparen av installationsmanualen (pdf) som jag tidigare bifogat i den här tråden. Vid ytterligare nedslipning för att skapa en RUND KANT och för att lägga på MATTA/VÄV kom ytterligare vatten i dagen, värmefläkt och aceton för att få rätt skick innan plastning. Nu sitter det en "läpp/spoiler" i framkant av öppningen till tunnelröret och matta runt kanten. Sleipner var på plats med anledning av nyinstallation på en annan båt i hallen och de blev förvånade över att det saknade matta/väv på utsidan. Ett tips är att alla med Volvo Penta QL BP bogpropellerrör skall undersöka om det finns vatten/fukt runt röret och förslagsvis förbygga framtida frostsprängningar runt rörmynningen mot skroven.

Summering byte av plastrutor till 2 st size 20 och 3 size 50 Lewmar Ocean takluckor, troligen takluckor bara förekommande på lite tyngre båtar ala blue water. Grov beskrivning av takluckorna Lewmar akryl / Plexi / PMMA glas i aluminium ram med gummilist på undersidan av luckan, glaset vilar på dubbelhäftad skumlist som är limmad ovanpå gummilist och alu kant. Tätad med fogmassa mellan glas och alu ram. Profilen visar size 50 där det finns en tunn läpp i gummilisten vilken skall sitta i en skåra runt ramen. Lewmar har limmat mellan gummilisten och ramen i de 4 hörnen och även vid fästena för friktionsbromsen. På de mindre luckorna finns det ingen läpp i gummilisten troligen är det för att den sitter bra ändå. HADLOW MARINE Jag kunde inte få tag på 12 mm akrylglas till ett vettigt pris i Sverige. För för mig att det var enklast att köpa färdiga glas och tillbehör från UK: fick 11,5 mm glas både till size 20 (orig 10 mm) och till size 50 (orig 12). Köpte även silikon fogmassa Arbisol 1081 black sealant, 300 ml Detak med skrapor i plexiglas, extra nylon brickor (lyckat förlora några), o-ringar till handtag, packningar till friktionsbromsens infästning, 9 meter EHB1203 (VIT dubbelhäftad skumtejp ca 3 mm hög), svarta plastlock till luckorna (troligen saknade sedan tillverkningen). Köpte oxå 100 ml Greygate plastic polish för framtida glänsande liv. Totalkostnad inkl VAT och transport 435 GBP Tillvägagångssätt Jag har kikat på Youtube filmerna som är länkade i tråden några gånger och de ger tillsammans ett gott stöd för en nybörjare inom takluckeområdet. 1. Demontera takluckorna mha information i de Youtube filmer länkade tidigare i den här tråden. 2. Mha Stanley brytbladskniv skar uppifrån längs alukanten mot botten så att det hörs ett krasande ljud med försiktighet utan att skada övre delen av kanten. 3. Rutorna lossnade inte utan jag fick använda en annan brytbladskniv med smalt handtag på undersidan av rutan för att försiktigt skära loss mot utterramen/kanten utan att skada gummilisten. 4. Lade takluckan upp och ner med ena alu kanten på en träbit, tryckte försiktigt nedåt så att glaset lossade. 5. Mha Stanley kniven skar jag bort maximalt med fogmassa på ramen. 6. Supporten hos Hadlow Marine inspirerade mig att även ta bort gummilisten från rammen. Funkade perfekt på de 2 små luckorna (Size 20) vars gummilist hålls på plats av den dubbelhäftade tejpen och lite kontaktlim vid friktionsbromsen (gul/brun mjuka limrester). VARNING De stora luckorna (size 50) där har Lewmar limmat med starkt lim i de fyra hörnen och med kontaktlim vid friktionsgångjärnet. 1 gummilist utan skador, 1 med små skador och 1 med lite större skador vid demontering. Skulle jag göra om det hade jag troligen vikt bort gummilisterna på de stora luckorna eftersom de är limmade i hörnen och rengjort så gott som det går utan demontering, sparar tid och undviker skador på gummilisterna. 7. Penslade på Clover Detak på kvarvarande svart fogmassa, väntade 5-10 minuter för att sedan mha en skrapa gjord av plexiglas ta bort upplöst fogmassa. Fick pensla och skrapa i flera omgångar tills ramen var ren. Tvättade sedan alla ramarna med alu fälgrengöringsmedel, sköljde av med vatten, tvättade med Yes och sköljde igen. 8. Använt Loctite Super Glue All Plastics för att fixa till lite skärskador på gummilisterna. 9. Blå maskeringstejp på alu ramen, använde Stanley kniven för att få perfekt passning längs övre kanten. Den blå tejpen jag köpte verka inte limma på sig själv, körde med flera bitar i hörnen, löste det genom att ha långa tejpbitar som fick fäste på alu. 10. Monterade gummilisterna på de små luckorna, Lewmar använde troligen EvoStik/Bostik, jag använde Loctite Super Glue Power Flex Gel vid friktionsbromsfästena. 11. Monterade gummilisterna på de stora luckorna, lite pilligt att fästa den smala läppen som skall ned i en skåra längst ut, tålamodsprövande att få dit gummilisterna på rätt ställe. Lewmar använde troligen EvoStik/Bostik, jag använde Loctite Super Glue Power Flex Gel vid friktionsbromsfästena och i de fyra hörnen. Fördelen med det limmet är att det är 1 komponent och förpackningen är lätt att använda (trycker på utsida av förpackningen) in under gummilisterna i hörnen och vid friktionsbromsfästena. När gummilisten sitter på plats ser man inte småskadorna på gummilisternas sida mot alu ramen. I värsta fall går det att förstärka limningen i hörnen mot ramen mha Super Glue limmet. Det viktiga är att gummilistens "luftkanal" som tätning fungerar. 12. Klippte bort skyddsplasten på undersidan så att glaset kan fästa mot den dubbelhäftade tejpen. Behöll skyddsplasten på ovansidan dock gjorde jag så vid hålen i glaset att jag lyfte på plasten så att det släppte runt handtagen och runt friktionsfästet mtp att underlätta när det skall bort efter fogning. 13. Lade tändstickor på dubbelhäftade tejpen vid handtagena och en tändsticka ovanpå alublecket för friktionsbromsen, Danskt tips för att kunna centrera glasen rätt och sedan försiktigt ta bort tändstickorna. Rengjorda borr i fogbredd använde jag oxå som mätsticka och påskjutare. 13. Fogade med Arbisol (silikonmassa med ättika som lösningsmedel), det skall täta bra och tillåta upp till 25% rörelse. Härdar 2 mm/24 tim vid 20 grader C. Använde bad med Yes för att slutjustera ytan (mha finger), fogens yta blev lite konkav, inte helt perfekt jämnhet trots rikligt med Yes. Till helgen blir det äntligen montering av takluckorna. Vid 2-3 tillfällen har jag varit osäker och frågat supporten hos Hadlow Marine, de har svarat inom 24 timmar vilket har varit ett underbart stöd för en teoretiker som går på tunn is:-)

Hej McLasse Fördelen med butylband är att det blir tätt och att det går att demontera den dag tex relingslisten i teak behöver bytas pga ålderskrämpor. TEC7 är superbra för sånt som aldrig skall demonteras, har använt det för att limma upp duschdörrar mot kakelvägg ihop med skruv/plugg. Vid montering av rutor rekommenderar många att använda butyl och sluta in det med Sikaflex/TEC-7 så att butylen inte smiter ut och smetar/kletar till däcket. Så täta runt plattan är säkert bra men att limma fast M16 bulten med TEC-7 i borrhålen är jag tveksam till. Igår hade jag planerat ett besök till båthallen 10 mil upp i Bohuslän men jag var inte välkommen pga Corona risken (ägaren är 70+ så jag förstår), helgen runt 1 maj flyttas båtarna ut och då får jag slutföra monteringen.

Jag är svag för rostfritt och gillar överdimensionerat så båtens pollare älskar jag. KISS varianten har fått godkänt av Peter_K då kör jag på den;-)

Hej Mats Ett foto och en skiss kanske kan förklara varför jag inte tror på att göra tätningen i två moment när det gäller Roca pollaren. (Tejpen på undersidan skall bort förstås) Steg 1 - Om jag dag 1 monterar pollaren på teakytan med tex Sikaflex och drar åt lite löst så att det bildas en packning på tex 0,8 mm under den breda anläggningsytan. För en teoretiker som mig är detta svårt med vad som är lagom tjockt med Sikaflex. Steg 2 - Dag 2 tar loss bultarna för att försöka få dit Sikaflex i försänkningen känns som mission impossible, borrhålens längd är 50-55 mm. Jag tror inte att det går att få dit Sikaflex i "försänkningen" så att det kan bilda en rund "packning" Jag börjar luta åt att skippa försänkningen helt och köra på en ny variant 1 - Som ovan i steg 1 2 - Dag 2 efterdra bultarna utan att krångla med Sikaflex för om den breda flänsen (pollarens undersida) blir tätt mot teaken och pollaren är helsvetsad verkar det omöjligt för vatten att komma till borrhålen Det intressanta är att det finns så många varianter att täta och olika personer tror på sin metod; Butyl (Bed-It), neopren packning (som skall komprimeras ca 50% tex från 1,5mm till 0,75mm), tätmassa i ett moment/två moment, TEC-7/Sikaflex Jag försöker jämföra metoderna och komma fram till vilket som funkar just för den här "udda pollaren". Tack för tipsen

Du har några optioner: * extra batteriladdning tex mha solpanel * smart elektronik som gör att kompressorn jobbar maximalt när du har gått om el ombord (läs motorgång, landström) * minska på kylbehovet dvs minska på elförbrukningen. Du kan fundera vilket som är bäst för din båt, ekonomiskt & inredningsmässigt, själv har jag satsat på bägge men vi tänker segla 3 månader per säsong i lite varmare klimat när det nu blir möjligt igen:-) Har byggt en kylbox med kompressor från scratch i en segelbåt och förbättrad isoleringen i 3 andra segelbåtar. Boxar är att föredra för kylan rinner lättare ur ett skåp, hur båtens inredning ser ut kanske styr vilket som är bäst i ditt fall. Isolering är A och O för att minska på elförbrukningen men det brukar vara begränsning hur tjock isolering som får plats.

Det finns ganska många myndigheter med låg matchning mot Maslow’s behovstrappas fundamenta som kan skippas/effektiviseras. Göteborgs kommun sparar in på mycket men anser sig ha råd med poesi på nya brunnslock och vissa delar lägger miljontals med pengar på att utreda en linbana trots att de vet att totalkostnaden blir för hög utan vidare utredning...går ju att spara in på åldringsvården. När kroppens försvar har för lite att göra så kan den börja angripa sig själv och då kommer jag osökt på myndigheter som nu vill minska på antalet hamnar på västkusten (diskuterades på båtmässan)

Kom ihåg ett annat tips vid längesegling är att ha dubbla mastkragar på masten, när den yttre är "dödad" av solen kan man riva bort den och flytta upp reservkragen till sin rätta position. En del jordenruntseglare har ett litet kapell runt mastkragen som skydd på motsvarande sätt som många har solskydd till sina gummidingar. Nu efteråt inser jag att riggproffsen hade kunnat monterat rätt kilgummi från början men ibland går det lite fort. Likadant med special elkontakterna (inkoppling vid mastfoten) som kastades vilka kan vara bra att spara vid byte av all mastel.

Gamla roderblad läcker ibland in vatten under sommarsäsongen och för att minimera risken för frostsprängning har en del båtägare borrat ett hål. Under sommaren är hålet tätat med tex Sikaflex och under torrsäsongen är pluggen borttagen så vatten kan rinna ut. Om ditt roder har dräneringshål för att torka så bör de tätas innan bottenmålning. Jag hade ringt säljaren och kollat syftet med hålen. Offeranod skulle kräva metallisk/elektrisk kontakt för att göra nytta...

Våra tidigare båtar har alla haft mast stående på däck men när vi köpte längeseglingsbåten blev det en Seldén mast stående på kölen (genomgående mast). I samband med att en firma renoverade hela riggen lärde jag mig lite nytt som tyvärr saknas i Seldens eminenta dokumentation "Råd och tips för riggning och intrimning av din Seldénmast". Det gäller tips om lämplig höjd av kilgummina och likaså hur man får dit dem. På en dansk site fann jag en äldre Selden manual (daterad mars 1998) som täcker två av mina frågetecken. Kilgummit bör sticka upp 10-15 mm ovanför däckringen Jag var inte med när riggfirman satte an masten 2019 men med nedanstående beskrivning skall även jag fixa att få dit kilgummina vid årets påmastning. När vi köpte båten satt det ett kilgummi för om masten och ett akter om masten med tjocklek 20 mm. Firman som renoverade riggen visade i en Selden tabell att vår mast och däckring skulle ha 3 stycken, varav två i akterkant. Det gick inte att få dit 2 x 20 mm akter om masten, sommaren 2019 satt det 10 + 20 mm akter om masten och en 20 mm tjock för om masten. Eftersom gummi åldras föreslog de nya kilgummin [inte den största posten på fakturan:-) ] Höjden på de nya kilgummina var 4 cm högre än de som satt på när jag köpte båten vilket gjorde att jag inte kunde montera trälisterna nere i båten runt taket under 2019, skall ta ett rakblad eller en mattkniv för att fixa till lagom höjd på kilgummina för vår mastgenomföring (höjd 110 mm).

"Packningen" i skruvhålens avfasning släpper om gängan rör sig. Jag kan göra teoretiskt göra det du föreslår (efterdragning dag nummer två) med mantågsfötterna under förutsättning att gumman sitter på däck och håller stenhårt i skruvmejslen medans jag drar åt muttrarna på undersidan nere i båten. När det gäller pollarna är det tekniskt omöjligt eftersom jag har bultskallen under däck så skulle jag efterdra dag nummer två kommer gängan att snurra hela vägen inkl vid packningen runt avfasningen. Med enbart Sikaflex till pollarna måste jag dra allt innan tätmassan har härdat därav mina funderingar på cellgummi/neopren. Livet är aldrig enkelt:-) Fann en tråd där en person beskrev sina erfarenheter av neopren av god kvalite (1/16" motsvarar 1,5 mm) https://www.cruisersforum.com/forums/f55/rubber-gaskets-for-bedding-deck-hardware-34111.html#post373923

Om jag bara lägger Sikaflex/BT tätningsmassa (under beslagen och i avfasningen) och sedan drar åt blir det inte mycket "packning" kvar under beslagens plana ytor. BT har cellgummi/neopren tjocklekar: 0,4 / 0,8 / 1,0 / 1,5 mm Jag tror att utmaningen är att få en "lagom" tjock tätande packning under beslagen och samtidigt ett tryck från bultarna/skruvarna, eller packningen under de plana ytorna kanske inte behövs? Kanske det räcker med att det bildas en rund "packning" runt de avfasade kanterna till skruv/bult-hålen och under beslagens plana sida blir det bara kvar tätmassa i "ojämnheterna" när man direkt drar åt det hela? OBS Det är homogent material där bult/skruvhålen är gjorda (inget distansmaterial); teak, enkellaminat i skrov och däck skarv.

Gamla båtar kan tyvärr med tiden få läckage vid mantågsfötter och pollare/knapar. På vår båt sitter dessa beslag på en bred relingslist av teak. Funderar på att ta loss beslagen, använda borrförsänkare för att fasa av bulthålen, klippa till neoprenpackning till undersidan på beslagen. Fylla Sikaflex i urfasningen så det bildar en rund ”packning” och sikaflex på gängorna, montera och slutdra bult/mutter. Neoprenpackning verkar finnas i 1, 2 eller 3 mm tjocklek. Jag är gärna omständig bara det blir tätt, kan ovanstående vara en säker metod eller finns det bättre sätt?

Jag har hällt kokhett vatten på en handduk och lindat runt slang/stos, vänta en stund så slangen blir varm och mjuk, funkat för mig med 17 år gamla slangar. Gäller att skydda sig mot brännskador tex mha handskar och användning av träpinne för att linda den heta frottéhandduken. finns många sätt

Seasea säljer rostfria underplattor men tyvärr inte för M16 bult med CC 83 mm, deras största platta har cc 98 mm för M12 bult. Nu fokuserar jag på att använda superbrickorna. (Ur monteringssynpunkt hade gängad M16 stång gjort det lättare att montera, kanske det är anledningen till att varvet valde gängad stång) Så här ser min plan ut 1. Borra med 16 mm borr 2. Raspa/fila upp till 17 mm 3. Runda/fasa av övre kanten i borrhålen ("försänka" hålets kanter) 4. Skära bort överflödig gammal Sikaflex vid skarvens undersida däck/skrov 5. 40/80 papper för att rugga upp ytan undertill innan spackling 6. Plasta/spackla upp undersidan så att den blir skapligt jämn (bättre än varvets montering av främre pollarna) Använda alu plattorna med gladpack för att hålla glasfiberspacklet på plats medan det härdar. 7. Aceton rengöring av undersida pollare och teakytan 8. Sikaflex på teakytan och extra mycket i fasningen av hålen (så det bildas lite av en packning runt hålet) 9. Sikaflexa hålets kanter mha skruvmejsel 10. Lite Sikaflex på bultens gängor 11. Smäcka ihop det hela och slutdra direkt Om det finns bättre sätt att få det supertätt så dela med dig

Förra året flyttade jag bomuthalet från styrbord till babord sida (eftersom jag sedan tidigare har tampen dragen på babord sida från mastfot tiill avlastare på babord sida om sittbrunnen. Bommen satt på sin plats (mast, rodkick, skot mm). Testade med eldragband i metall men det vek sig /flexade för mycket. Körde med styvare elkabel (typ 3 x 1,5 mm) som "pilotlina", tejpade/knopade på en 3 mm draglina på elkabeln, fick göra om det några gånger men det gick till slut. Sedan tejpade/knopade jag på uthalet till draglinan och vips var bomuthalet på ny plats. Du fixar det med lite tålamod

Samlar lite erfarenheter ifall någon annan skall montera pollare på sin fritidsbåt med lite grövre dimensioner (typ atlantångare...). Enligt Mattsson's rekommendation för M16 bult med fingängor bör håldiameter vara 17 mm. Köpt 4 st M16 längd 80 mm så att tjockleken, teakrail + skarv skrov/däck, kan variera 45 - 60 mm samt 4 st M16 båtbrickor/superbrickor (tjocklek 3 mm) hos Skruvcenter i Göteborg för 350 kr inkl moms. Skruvcenter har otroligt mycket "hårdvara" i sin butik för proffs och amatörer tex metallborr med diameter 17 mm till M16 bult skulle kosta 560 kr (tror det var inkl moms), tackade nej. Åkte till Tools, de skulle ha ca 600 kr + moms för 17 mm borr. Laitis i Kiruna 200 kr för 17,5 mm borr. K-Rauta har 16 mm metallborr för 199 kr inkl moms vilket var reservplanen. Hornbach tar 125 kr för 16 mm borr. Den mentale "Smålänningen" (dvs undertecknad) åkte till Bauhaus i Bäckebol där de sålde ett 16 mm metallborr för 85 kr, får ta rasp/fil för att fixa lite större hål. Shoppade oxå lite PP glasfiberspackel som skall jämna till skarvens undersida mellan skrov och däck.

Ombord har vi tre stycken 2 kg pulversläckare och på SXKV har vi släckt med pulver på säkerhetsdagar och det blir mycket att städa om vi skulle släcka inne i vår egen båt. Funderar att komplettera med Maus eller Firemill, är det någon som har egen erfarenhet av dessa små släckarna som kan säga bu eller bä om nyttan?

Jag föredrar att använda samma material för att slippa framtida korrosionsproblem så det får bli rostfria superbrickor efter Peter_K's tips. Eftersom Roca/Watski säljer rostfria jättepollare och underbrickor i alu tänkte jag att det skulle vara okay så det är fler som har "otur när de tänker":-)