Hybro

Segelbåt. Råkade gå på en sten första turen i fjol. Högt vattenstånd. Inlandsisen slipade ned från väst till öst. Vilken innebär att land på ostsidan av en farled mellan öar, från syd till norr flyttas vid högt vattenstånd. Kollade inte plotter eller ekolod. Ja, ja kölen tog i. Men ingen större skada upptäckt vid lyft. Sjösatte igen och seglade hela säsongen. Nu ser jag att den hårda bottenfärgen och gelcoat spruckit lite något på båda sidor vid kölens infästning. Det har alltså rätt sig. Slipade ur lite mot skarven mellan järnkoll och glasfiberskrov. (Försökte dra kölbultarna efter bottenkänningen. Gick inte. La i en sträng Sikaflex. Får torka en vecka. Drar på Tikkurila RM40. Klart. Cleaning och 2 lager vax... Om en vecka. Så sjösättning. Mätning och ut på sjön.

Bläddra så fram till inlägg 462

Så här gjorde jag: https://www.maskinisten.net/viewtopic.php?t=279408&hilit=Ekolod&start=450#p4279531

Kolla för att få ideer hur du kan göra på monteringsanvisningen för Garmin PS51TH. Just denna sitter i en typ rostfritt rör/adapter, man innan sjösättning sticker ned givaren i. Ett meck kan man säga då röret/adaptern skulle monteras i lod, då båten var invägd så som den ligger i vattnet Använde modellera och glasfiberspackel..

Ser ut som om den behöver packas upp och monteras.

"Så skulle jag också ha gjort" skulle min far ha sagt. Vilket han brukade göra titt som tätt, när han tittade på.

Sticksåg. Något innanför tänkt cirkel sen använder en sån där rätt bred halvrund rasp från BT och raspar innåt. Blir jämnt och fint. Hoppade du slöjden i skolan?

Jo, jo... Det går alltid att googla typ det ena slaget och få ett utfall. Undras just om man kollar på t ex 10 000 båtar, de med bensindrift resp de med dieseldrift... D v s totalt 20 000 båtar. Vilka är mest drabbade med personskador när det gäller drivmedelsrelaterade?

Vad är det för material?

Googla: explosion båt. Hittar inget diesel relaterat.

- Ser att Du lever ... Hoppas det blir en sommar till. - Jo, då. Förstår detta med att köra gnistlösa fläktar före start... Att ha noga kontroll så att inte minsta läcka förekommer. T ex läckage från flödande förgasare, ångor från en nedsurad motor o s v. Men det räcker med mindre än en matsked bensin i ett stängt utrymme för att orsaka en katastrof. Minns när vi tände en majbrasa med lite bensin. Brände bort ögonbryn och nån jacka. Inte alls samma fara med diesel. Har gasol, gasolvarnare, läckprovare och gnistlös fjärrmanövererad ventil. Det är skillnad om en bensinvärmare sitter monterad utanför kupen på t ex en bil.

OT Gasolspis. Eberspäsher diesel luftvärmare, som jag liksom motorn kör på sjömacksdiesel. Samma tank. Bytt glödnät runt glödtiftet 2 ggr på 15 år. Nyttjar värmaren typ 40 nätter per år. Isolerade luftslangar. Nöjd. BT

Ok... Svarar i tråd två till tre dagar efter senaste inlägg. Det är väl ok?

Aaaaah problemet är kanske redan löst...

Inte för att jag har någon... Men vilken diameter och längd har en sån? Vad ska fästas i just denna och med vad? Du kan väl rita en enkel skiss och lägga upp?

Det räcker troligen om du plastar med glasfiberremsor vikt över bakkanten, över sprickan... Först en lite bredare remsa kanske 15 cm, sen en på 10 cm. Men slipa bort gelcoaten först. Slutligen så spacklar du upp, till ursprunglig form. Gelcoat och / eller färg längst ut. Och dräneringshål längst ned. Kompisen råkade ut för något liknande på din Maxi 84.

Ja, det kan ju inte skada. Jag skulle då köra epoxi på glasfibermatta/väv avsedd för just epoxi. Bara Epoxi i skarven. Finns på t ex BT.

Minns en vår, när jag var tidig. 26 mars. Sjösatte och blev liggande under kranen på Mörudden / Hammarö. Solen reflekterade mot stora fasta kranens balkar.... En liten vak under kranen. Tog mig ingen vägen, isen var tjock. På kvällen kom en kompis som hämtat en Comfortina med lastbil... Båtkärran skulle komma senare. Alltså problem. Hittade några 2 x 4, så vi slog sönder lite is... Så att han också fick plats. Nä, sjösätter i början av April, så slipper jag också att frysa fast i ev is ute vid klubbholmen, vilket har hänt. Samlar ihop båtprylar som jag tagit hem.

Menar Du att de flesta båtar säljs med sådant? I vår hamn har många båtägare täckställning med presenningar av olika slag. Oavsett är inget av dessa ovan som obligatoriskt följer med en båt. Snarare undantag.

Om TS tror på att det funkar med lagning hade nog jag gjort så här: In med dubbelvikt grovt slippapper och s a s grovputsa upp anliggningsytorna. Inte slipa bort material. Bara riva rent. Bra med skrovliga ytor. Lossa rodret. Palla upp rodret med sprickan uppåt. Pensla och fyll på lite flödigt med epoxi på de nu rena ytorna. Bara bra om det rinner i lite extra. Tejpa igen med svart Gorillatejp. Ej Biltema Silvertejp. Dra ihop halvorna mot anliggning med ett tiotal tvingar. Inte särskild hårt. Vänd slutligen rodret med skarven nedåt. Så rinner epoxin nedåt å fyller sprickan innifrån. Allt detta måste utföras innan epoxin härdar.... Så det går åt några ihop trimmade gubbar. Kanske fyra väl förberedda. Kanhända polyester härdar långsammare? - Stark skarv blir det.

Får väl börja i ena änden av spörsmålen. Rodret är väl ihåligt? Alltså inte homogent. Ser ut att vara issprängt, d v s att vatten har trängt in i rodret, som sedan inte tappats ur i höst. Och så frusit sönder i vinter. Mitt roder är ihåligt, och jag öppnar alltid upp ett borrat hål längst ned, för att ev tappa ur vatten. Tätar hålet med Sikaflex på våren. - Frågan är väl närmast hur rodret är konstruerat. Tänker då på om man bara lagar sprickan.... Hur allvarligt är ev skador inne i rodret? Finns det någon styrka kvar i konstruktionen? Blir ibland stora krafter som påverkar rodret, inte bara roderinfästningarna mot skrovet. Blir troligen svårt att ge några råd. Själv fick jag byta roder på min Cumulus, då det blev sprickor. Vågade helt enkelt inte laga, spackla o måla över. Glad för det de gånger jag varit ute i stormvindar.

Hur hade du gjort om detta vore ett hus? Rent spontant det du skriver om plastat utanpå allt trä, verkar bara vara gjort för att få ett utanpåliggande tunt skydd mot vatten o regn. Inte för att få en stark och stabil utanpåliggande överbyggnad. Och om mycket av träet, som står för konstruktionernas hållfasthet i princip är borta ... Så behövs det byggas upp från början i bärande delar. Frågan är om det är värt ett såpass stort jobb. Plasta större jobb inne i ett utrymme kräver även personlig skyddsutrustning mm, för att du inte ska skadas. Verkar kunna bli ett omfattade jobb, även om du "bara" ska riva ut och byta skadade delar. Men prio ett bör väl vara att få överbyggnaden helt tät mot vatteninträngning.

Fyra säsonger med Tikkurila RM40 på min segelbåt i Vänern. Inget att anmärka på. Även en roddbåt har fått samma färg. Enligt specen färg för undervattenskonstruktioner. Rollas tre lager, för att få tillräckligt tjocklek. Köpte på Färgteknik i Karlstad.

Lägg upp en bild på en ej rostig bultskalle.

Ja, jösses. Vad detta var känsligt. Både jag och du vet att en t ex elektrisk gnista kan antända flytande eller gasformigt bränsle, gasol mm. Nu syftar jag på bensin. Tycker det är så o onödigt när det händer. Finns flera trådar om detta på maringuiden. Även råd. En förgasarmotor avger bensinångor även när motorn inte är i gång. Inte helt ovanligt i droppform också. Troligen säkrare med insprutning. Diesel är inte lika lätt antändningsbar. Ang gasolanläggningen i min båt. Gasolkula i främre ankarboxen, som har avrinning. Tät mot innanmätet på båten. Läcktest och elektriskt styrd säkerhetsventil som aktiveras vid t ex matlagning utöver gaskranen. Slang bytt flera gånger. Elektronisk gasvarnare i kajutan. Lev väl därute...