Ruskpricken

Vilket är viktigt? Att klubben överlever eller att det finns båtplats å sjösättningsmöjligheter? Är inte det sista som möjliggörs å klubbar bildades? För det är väl inte tvärtom? Annars tycker jag mig ha märkt att det är många som passar på å köper båtar av typen 27 fotare men med fenköl, modernare, nu när priserna rasat, så det kommer till en massa helt nya "seglare", oerfarna. men de jag har hört talas om är sådana som vill lära sig. Alltså inte folk som "blivit med båt" å skall bara ut å dra som på 80-90 talen. De där stora sakerna för miljontals pengar, dem räknar jag inte, det är inte båt i den bemärkelsen. En annan typ av ägande å båtande. å de är i avtagande. Tror även att "importen" av 13-15 meters franska charterbåtar från Koratien/Grekland åsså håller på å avtar. De passar inte in i vår skärgårdsmiljö å den typ av seglats. Passar bäst att ligga vid bryggan mittemot hamnkrogen.Bo-båtar.

Det där ser ut som typiska amerikanska tum mått men samtidigt lite koniska. Bara besvär. Det bästa är att du har sexkanthylsor, fila på flankerna på varje mutter tills då får på 6-kanthylsan. (Ibland har jag modifierat mina 6-kanthylsor, slipat av den i botten så man får bort den sista lilla fasen där så går de djupare å griper bättre) Sågar du ett mejselspår så kommer du att slinta å förstöra resten av skallen å sen får du inte loss dem alls. Med muttertång orkar du inte dra loss dem. Då är en sk svetstång som nyper stenhårt bättre. Men om det slinter är det rökt. Så kör me 6-kanthylsa. Å inte modellen med sk round-corner!

Aha.....Ohm. Nu saru nått. Om man målar hela båtten med typ Karlssons klister, det blir liksom en "gummihinna", borde det funka? Klä hela botten med ballonger från barnens fest? Nån som provat? Nu menar jag inte sarkastiskt, kan gummiytan vara en ledtråd i det hela? Vet bara å kan bekräfta att på de ställen jag har epoxi å inte målat över, där fäster det ingenting. Varken fan eller hans moster el havstulpaner å inte bottenfärgen heller. ALLT åker av. Hade en bit omålat epoxi på kölens framkant. Smetade på bottenfärg, alltså giftig mjuk färg. Inte en flinga kvar. Å inget annat heller. Min slutsats är att epoxi med copparpulver måste funka. Fast dyrt.

Det skall till väldigt lite fett. Men gör inte misstaget som jag gjorde. Körde vanlig konsistensfett. Det slutade med att jag fick byta talgflätan, rensa alla "slangar" mm å göra helt rent hela axeln. till saken hör att jag har en likadan tätning ute i vattnet men utan talgfläta, så där skall det i lite mera fett.Å hela axelröret är fullt packat med fett. Köp rätt fett från början. PTFE,(polytetraflouretylen) vattenfrånstötande. INTE vanlig fett. Efter min rensning har jag inte behövt dra i mer fett. Endast vridit på muttern för flätan en 6-kant.

Tja...de vette Gudarna. Fråga förförra ägaren, en kappseglare nånstans i Näsbyparkområdet. Före det å första ägaren var en tandläkare som skänkte båten till denna kappseglare. Ägeren efter har bara lackat bommen å sedan har jag köpt det. Men en gissning är att han ville ha just en sådan segel jag surrar om. Samt kanske även att pga skenan så lyfter inte bommen så länge den inte tillåts gå utanför skenans änden så att säga. En stor fördel. Originalbommen är mycket kortare alltså. Å fylla upp hela bommen skulle förmodligen påverka balansen betydligt samt jag skulle få problem med att kunna slå, akterrundan tar redan nu i duktigt i akterstaget. Lösningen med en pinne i masttoppen hämtat från katamaraner är ingen bra lösning. Å trimmet på lösfotat stor blir faktiskt lite annorlunda. Det lilla man nu trimmar på en stum masthead rigg. Kan krumma masttoppen om jag spänner akterstaget, det är allt, lite planare i hård bidevind. Kombinationen med den "utskurna" genuan är perfekt. En bieffekt är att med en presenning på bommen täcker jag hela sittbrunnen å har torrt. Fast det är nog inte anledningen. Håller annars på med ny septitank å pumpar å "ny" toa mm. Offrat en garderob i förpiken för bättre plast. En koj där får bli stuv. Sen efter sjösättning får jag ev testa en ny rulle. Annars har jag min Smart-Roller. Nån som har gamla avlastare av den enkla klämma modellen att sälja för en spotstyver? Tänker dra ner reven till sittbrunnen.

Hallåj.... Supernils efterfrågade hur storskotet å bommen ser ut på min Fingal. Tyvärr funkar det inte att skicka email via MG så jag skriver detta. Först. Nä, jag har ingen bild annat än den i min alias. På akterkant sittbrunssargen ligger en böjd skena tvärst över hela vägen. På den löper en travare. Storbommen är bokstavligt talat en planka på högkant å slutar så att skotet visar lodrät rakt ner mot skenan. Bommen lyfter alltså inte så länge jag har den inom ändlägena på skenan. Storseglet har ganska stor akterrunda. Går inte hela vägen ut på bomen, stannar ca ½ meter från bomnocken. Seglet är skuret nästan som på en katamaran med lattor å tryckupptagande fästen för dem. Lösfotat, det beter sig lite annorlunda då. Brukar lägga resten av storskotet på akterdäck om det inte går sjö så det kan ramla i spat. Annars ligger det på den aktre tvärtoften. Vi har haft snack om att en del tycker det är jobbigt med skotet bakom sig, själv tycker jag det är förträffligt. Det går alldeles utmärkt att se på seglet samtidigt som man med en hand drar i skotet el slackar å med den andra håller rorkulten. Å jag slipper rephärvan under fötterna å slipper "knäkrossarbalken" som alltid är i vägen dessutom. För övrigt kör jag oftast med en liten genua som är högt skuren å med nästan ingen akterrunda, mer en fock än en genua å den kombination gör båten perfekt balanserad, inget överlapp alltså att prata om. Så det är lätt att slå när man segla solo. Å jag har rätt bra sikt framåt lä under seglet. Brukar förbereda genua skotet på nästa vinsch, på lovart, å sedan i slaget har jag rorkulten mellan knäna å tar snabbt hem genuaskotet mitt i vändningen lite för hårt. Då kan jag styra så det inte blir en "päronsväng" å på nya kursen slackar jag sedan ut skotet till rätt läge. På detta viset slipper jag dra å slita å kämpa. Men man får vara snabb å inget trassel med linor. Dem lägger jag upp i bukter/åttor så de kan löpa ut utan kinkar. En annan "finess" att jag har dirken from bomnocken till masttoppen å ner till en knap. Den är så pass slack så bomen hänger rätt under segel å linan med lite slack. När jag skall "dirka upp" så tar jag ara tag i linan å lindar två varv runt knapen så kommer bommen upp så skallen klarar sig. Det blir inte trä mot trä. Har en kort stropp i bomnocken med en liten karbinhake å den krokar jag i akterstaget. Så är bommen fixerad för nedtagning av segel. Hoppas du är nöjd med svaret Supernils.

Dessutom precis som med bilen så drar det mera soppa vid högre fart. (deplacementbåtar) så de där 120 lit/timme i Mackey´s exempel blir ännu mera. Tyvärr. Det är lite tokigt att man ibland begränsar farten för motorbåtar till säg 5 knop för att inte svall skall erodera ständerna. Å då kan en planande båt dra mer soppa å dra upp högre svall med helt motsatt verkan.

Åh.......förlåt, raljerade jag för tidigt? Det som jag inte kan svenska namnet på, alltid användt ordet evapurator eller på engelska Vapor canister. Har aldrig tänkt på i termer av ånga som är vatten i gasform. På alla mina instprutningsmotorer, yenkare, sitter det strax före tryckregulatorn. Har aldrig sett sådant på utombordare vare sig 2 el 4 takt. Finns det överhuvudtaget utombordare med insprutning? De måste vara stora som hus. Mina kunskaper stannar vid allt över 20-30 hästars. Man lär sig.......

Å Peter...vet du vad?...Jag har lite längre linor å drar dem ombord så behöver jag inte kasta loss utan drar hem linorna bara. Ännu enklare. Det var inte jag som kom på´t massor med folk förtöjer "ombord" om man kan. Å jag spar pengarna för brandkårshaken. Annars det billigaste men oumbärligaste, nåja nästan, är en liten järnbit filad å formad så den passar till locket på dieseltankens påfyllning. Den mest använda å snudd på oumbärligast är dock snuskhinken. Den används till Nr 1, å repetitiva halvdigesterade matresters återlämnade.

Kunde inte låta bli. Det du efterfrågar kan vara nått som skall förhindra att ångblåsor stoppar soppaflödet i förgasaren. På äldre bilar har det hänt man fått motorstopp pga det. Man sade att förgasaren kokade. Har hänt mig ett antal ggr. Har annars aldrig ens hört talas om det ordet annat än för ångmaskiner där man skiljer ut ångan från cylindern efter arbetsslaget innan man skickar tillbaka det till pannan, spar energi.

Den sitter bredvid fingerlingen tillsammans med pinjongen under förgasreinterpretetorn. På tvåtaktarna saknas fingerlingen. Utan ångseparator måste man ha en bensinångfrånskiljare i sprutarinjectorn. Så insprutningsmotorer har inte denna finnes. Där förvandlas bensinen direkt till ånga av det enormt höga trycket i injectordysan. Så nu vet du.

Aha....nu fattar även jag...... Då måste jag kommentera å berätta varför jag är avog mot en sådan lösning. I höstas så skulle jag in i Södertälje tarmen från Mälaren för att slussa ut i det "riktiga" havet. Man får inte segla sista biten så i god tid så skulle jag ta ner seglen. Startar motorn först. Tar ner genuan. Ha..ha... jag var lat å krokade i schakeln mellan Wire å lin-fallet i en träknap å där satt den. Gick inte att rubba. Upp i vind med motor, ner med storen. Nytt försök med genuan, satt som berg. Kastade i ankaret. När den fastnat-greppat så gav vi oss två man på fallet. Då kunde vi spänna en liten aning så jag kunde haka loss schakeln från knapen. Pust. Måste tillägga att jag har innan den här resan monterat bort rullen till genuan å den satt som vanligt med hälften wire å hälften lina i fallet. Så......jag skall ha en vanlig klen lina hela vägen, klen så den kan gå genom trissan som tidigare där wire löpte i masttoppen. Sen sträcker jag allt jag orkar med vinschen å om sedan seglet saggar ut så bjussar jag på den lilla fartförlusten. Inga fler sådana äventyr för mig tack. Tänk om det hade hänt i en trång-situation med trafik å ingen ankringsmöjlighet osv. Vad jag själv inte fattar varför i Herrans namn jag krokade i schakeln istället för att låsa linan på knapen nedanför. Man lär av misstagen å jag är ganska lärd......

Vad händer om du måste vänta en dag i Sjötorp?

GPS går på microvågor å har inget med magnet att göra. Däremot kan själva elektroniken alstra ev. nån form av magnetfält. Tex strömförsörjningsdelen. Sedan vet jag inte om du pratar om magnetisk kompass, vilket jag antar, en sk fluxgate är inte lika känslig för störningar är min erfarenhet. men GPS påverkas inte av magnetfältet från nånting alls. Möjligen kan viss elektronik störa själva microvågorna men knappast trolig. Som en kuriosa kan jag berätta att jag har fått tag på min "namne" i USA som forskar med bla hur dis/ dimma/ regn stör microvågorna å hur stora positionsfel det kan ge. Vi vet inte om vi är släkt men intressant äre. De där specialisterna mäter numera nere på cm tolerans. Det är så de vet att Europa håller på att åka ut i Atlanten, tror jag att det var. Kontinentalplattan glider iväg med en cm eller så per år. Japsarna mäter åsså sånt här med cm noggranhet, i synnerhet sedan Fukoshima, (rätt stavat?) Men en nyckelnippa i byxfickan kan störa det vanliga kompasset. Inte nycklarna, mässing oftast, men ringen/hållaren å allt annat som hänger på där.

Det är väldigt vanligt att kontaktblecket på soleoniden "svetsas" fast å ligger på. Typiskt fel. Om det går att plocka isär den så gör det. Det är lite olika med den saken. Håll rätt på alla delarna bara. Sedan skrapar man bort alla beläggningar på ytorna å putsar så det blir slätt med en fin bryne, montera ihop å du har spart ett antal Gustav. Jag har t.o.m varit med om att sågat upp "huset" å sedan epoxilimmat ihop det hela, funkade sedan i alla år jag hade kvar den bilen till skrothög. Som fattig student fick man vända på kulorna. Nu gör man det som pensionär.Samma sak. Testa, det värsta som kan hända att du åker på att köpa en ny. Å det skulle du ändå om det inte går att laga.

Ha...ha...fniss.......Thallatha.... Jo men yttersta skicktet på plyfan kan faktiskt suga vatten å bli "bubblig", så nog bör man försegla det med nått. Törs jag säga epoxi?

Hänger inte med hur du menar Forgus. Det var ett ag sen jag läste nått av dig. förresten. Äre nån sorts hävstångseffekt med skäddan? Det du skriver förutsätter att du har seglet uppe, då måste du rulla in det, eller hur menar du? Själv skall jag byta min skarvade wirefall mot en hel ny lina.Wire är för kort för att kunna tas undan när seglet tas ner. Å skarvar-förlänger-har en längrewire då hamnar schackeln/skarven på vinschen isätllet, ingetdera är bra. Så det blir en hel ny vanlig lina. Å jag har räknat ut att om jag spänner allt jag orkar med lilla vinschen på masten så räcker det för min del. Får jag lite sagg å tappar en 0,05 knop eller så så bryr jag mig inte.

Håller just på med min avfallstank å hittade en bra film om hur pumpen fungerar, det var en plastbit som jag höll på sätta fel som gjorde att jag letade. Sjövatten till spolningen till toan kan aldrig blanda sig med vattnet i skålen. Det har jag lärt mig nu. Kolla Skall även montera en handdusch med typ fotpump å kommer att sätta det på samma skrovgenomföring/intag som spolvattnet Det enda som kan hända som jag ser det är att det kan ta ett el två pumptag längre innan vattnet kommer, beroende på hur skarven/förgrenignen sitter, lutning, placering mm. Själv kommer jag att lägga det direkt efter kranen på intaget på skrovgenomföringen så det kommer att funka oberoende av varandra å inte interferera.

Gör som jag, köp en billig cykeldator på Billiga Tema för ca 60:- limma med superlim en liten magnet på svänghjulet. Magneten medföljer datorn. Sedan limmar du el skruvar fast halleffekttransistorn, dvs sensorn. För varje varv ger den en puls. Datorn räknar om pulserna till rpm. Men för att göra det måste du mäta diam på cirkeln som magneten åker runt i. Sedan matar man in den siffran å "programmerar" datorn så den visar varvtalet. Kan inte bli billigare. Noggranheten hamnar runt 10 rpm å vad gör det på en diesel som tuffar i 1400 varv?

Du kommer få massor med olika svar. Själv förordar jag epoxi å inget annat å bara det. Plyfa är troligtvis redan limmat med epoxi vid konstruktionen. Sedan så tränger ingen olja genom yttersta fanerskiktet. Så olja är värdelös. Det man skall förhindra är fuktinträngning vid kanterna, ändträ, duktig med epoxi där. Sedan kommer du få svar som att det krackelerar i UV ljus, men du skall väl klä det hela med nått? När du skall lacka sedan så skall det inte vara fernissa, dvs oljebaserat utan polyuretan el helst tvåkomponent. Den kan gärna innehålla lite UV filter. Lycka till.

Oj!?

Tack Azguz å Cain. Då blir det en 3:a när det bär till. Skall just till Malmö i morg å köpa lite hos elektrocit, de har även nya Raspen 3. Inbyggd WiFi inte fel. Önskar skön segelsommar. Ruskiga Pricken.

Åh..va härligt...å vad glad Lasse Åberg skall bli med sin film SOS, så de byggde den till slut. Å allt meddelas just idag 1 april, i god tld till säsongen, vad trevligt.

Grattis å kul att du berättar å att det funkar. Mera sånt! En sak jag inte hänger med på, behovet av VNC som server/klient? Äre för att du har en trådlös "platta" ute i sittbrunnen? Om man inte har det behovet det så funkar Ubuntu samt Raspen samt Open CPN tillsammans bra ändå? Kan vara värt att skaffa en Raspen vers 2 till. Eller satsa på nya 3:an rentav? Hur fick du in Ubuntu på Minneskortet till Raspen. Formatera via vindows å den vägen? Med W32Diskimager.exe progget, (som vanligt)? Parantes, programmeringen har tagit fart, se min fråga tidigare här ovanom. Testkopplat upp å hittills funkar anllting som det är tänkt.

Undrar bara, varför låstes tråden om favoritöar? Har jag missat nått? Nyfiken bara.