Thallatha

2K-lack skall aldrig användas under vattenlinjen. Är det ABS-plast. Då vete katten vad du skall ha för lack. Ring eller maila http://www.de-ijssel-coatings.se/ i Kungshamn och fråga. Då lär du få klara besked.

Så kan det va. Köpte en båt hösten 2003. Hämtade den våren 2004. Radion fungerade i ca 14 dagar. Sen slutade den helt plötsligt att fungera. Har funderat några gånger på om jag skall börja felsöka på den, men det har aldrig blivit av. 😕

Det beror på var du har din båt. I Östersjön lär det va så och man kan visst få varning när havstulpanerna sätter sig. https://skargardsstiftelsen.se/naturvard-och-miljoovervakning/havstulpanvarning/ Här på Sveriges baksida, är det lite sämre. Här sätter sig havstulpanerna i omgångar och under en längre period. Bortsett från det, så är ju allt annat bättre på Västkusten. Tommy Lokalpatriot. 😉

Har för mig att det var Epifanes. Köpte den på Nordens Skeppshandel på Smögen. Det är väldigt länge sen - det har gått ca 2 år och 4 månader. 🤢

Fanns det inte nån båt som hette J15. Inte en Långedragsjulle utan en båt med mer kappseglingsstuk. Skulle sälja min havsfidra och det var nån som annonserade efter en båt och jag svarade och skickade bilder på min havsfidra. Hade då inte förstånd på att göra bilderna mindre och fick ett fruktansvärt argt brev som svar. Killen skulle köpa en snabbseglare ingen gammal trög koster. Dessutom hade jag blockerat hans mail med mina tungnerladdade bilder. Sparade bilden på båten och zoomade in på kölen. Har svårt att tänka mig att en båtbyggare och ett varv skulle bygga en sån kluns till köl. Den är ju helt oformlig. Inte ens jag - så amatör jag är - skulle mentalt klara att göra en sån köl som är så fruktansvärd oformlig. Jag gissar på att det är nån riktig hemmapulare med ideer, som fått till det hela. Tittar man på rodret, så ser ju även det halvtaskigt ut med sina bultar på roderinfästningen. Tittar man på själva skrovet, så har det ju skarpa slag. Så bygger man ju playwood båtar eller plåtbåtar. Vilket material är det i skrovet. Kan det va ett rent hemmabygge!? Här hemma har vi (och har haft) många platsbåtstillverkare. Det finns några båtar, där man har tagit en julle eller snipa och monterat ett överbygge till en motorbåt på och på detsättet fått till en rätt snitsig båt.

Se det positivt, du slapp förtöja antar jag? Rätt smidigt ändå. Tror jag skall fendra av ordentligt och sikta in mig på en tightare plats nästa år 😎 Hade jag legat kvar hade jag inte behövt förtöja, men har man gått till en Dansk hamn så vill man kanske komma iland. Man kan ju behöva köpa mjölk och oätliga rötter eller nåt. 😉

Sen är det ju alltid en fördel att stänga avstängningsventilen vid 2, när toan inte används. Dvs öppna avstängningsventilen, pumpa ut, stäng avstängningsvetilen. Har ibland borrat ett klent hål, typ med ett 3 mm borr, i slangen på högsta punkten, när jag dragit upp en tex länspumpsledning i en svanhals, för att förhindra baksug. Höll på att sänka en båt vid ett tillfälle pga baksug i en länspumpsledning. Det sägs ju;"av skadan blir man vis - inte rik"

Det där att det blir lite ljud när båten ligger förtöjd har väl ingen betydelse. Gnisslande fendrar kan ju driva en till vansinne och fall som slår mot masten är ännu värre - speciellt när det är en grannbåt. De egna fallen åtgärdar man ju snabbt. Det är ett antal nätter under årens lopp som man fått liva ut på däcket, närvinden vridit sig och det börjar regna, för att åtgärda fall. Kommer ihåg en gång med mi förra båt. Blåmålad med 2K-lack. Hade lagt till i lä på en pontonbrygga, i en mycket liten hamn öster om Umeå. Under natten vände vinden, så jag lå i lovart. När jag backade ut tog den en ytterst kort tid innan jag reagerade på ljudet av bulten som hann att dra upp en vit repa på ca en meter i den blå färgen. Ja ja - det spelar ju inte så stor roll på en gammal båt. Det fanns ett antal liknade repor som ingick i köpet. Ringarna har nog en diameter på närmare 10 cm. Knopen som fäster repen i ringarna är nog ok. Jag lägger alltid två rundtörnar innan jag slår ett dubbelt halvslag om egen part. Fören tillfällig förtöjningär det ju så man skall göra. Egentligen borde man kanske splitsa en ögla och fästa det hela med en schackel, men så vill man ju anpassa ändarna så att båten ligger bra i alla läge. Därför ville jag inte skära av tampen. jag är också alregisk mot lösa tampar och kablar mm somligger och dräller. Det var därför jag fäste upp tamparna runt ändarna och ringen. Det ser varken vackert eller sjömansmässigt ut, men personligen tycker jag alternativet är värre.

Det finns ju 2K-färger som "sträcker sig" när de härdar. Man får sprutmålat resultat efter att man rollat på färgen. Möjligtvis kan den färgen du länkad till va en sådan. Köpte själv en burk av det fabrikatet för ett par år sen och målade med gott resultat. Finns ju även ett annat fabrikat hos denna leverantören. http://www.de-ijssel-coatings.se/

Äsch... du tänker så - eftersom den är 2,50..? 🤗 Det är kanske inte fel att båten inte är bredare än måttet mellan Y-bommarnas ytterände - som Raol nämde. Kom till en dansk hamn med min havsfidra nån höst på 1990-talet. Det fanns hur många lediga platser med akterstolpar som helst. De allra flesta hade en mycket stor bredd mellan stoplarna. På en plats stod dock stolparna tätt ihop. Styrde glatt in mellan stolparna och fastnade när båtens bredaste del var mitt emellan stolparna. Det var nästan omöjligt att komma loss, så hårt klämde stolparna. Det kan nog va en fördel att båten är några cm smalare än vad det är mellan pontonerna i ytteränden på Y-bommarna. Så båten kan kanske inte ens va 2 meter bred!?

Man skall väll ha så lite skräp som möjligt på sidan på bryggan (om vi nu menar samma sak med sdan på bryggan. Fendrarna kan ju åka upp och båtenligga och skava direkt mot de galvade järnringarna - åtminstone de två ringarna som du kommer att sätta för springen. Hyren båtplats av komunen. Pontonbryhggan renoverades i Vintras och min plats fick två Y-bommar. Tidigare hade den bara en på insidan. Tidigare var infästningen av förtöjningsringen på utsidan så dålig att jag köpte två förtöjningsringar och monterade. På Y-bommar finns det ju en teori ur förtöjningslinorna skall va anbringade -men då måste ju båtens längd stämma med bommarna. Satte mina förtöjningsringar så att jag kunde sätta fast förtamparna i ringarna i stället för i Y-bommarna. Jag välja sådana som inte vinklar över kanten för de två som du sätter för springen (för att slippa ha bultskallarna från de franska träskruvarna som kan skava på båtsida utifall att). De två som du sätter för för- och aktertamparna kaned fördel va vinklade över kanten. Infästningen blir mycket kraftfullare om de franska träskruven fäster både ovanifrån och från sidan, och när det gäller förtöjning på den ordinarie båtplatsen så gäller ju de gamla visdomsorden;"Förtöj alltid för storm." Fördelen med ringar är ju attman kan ha fasta förtöjningslinor med färdigsplitsade och anpassade linor, bara att lägga över knaparna på båten, när man skall lägga till.

Om inte bilden ljuger nåt fruktansvärt, tycker jag de ser liten ut för att va 28 fot. Skall du till båten kan du väl mäta längd och bredd, så vet du ju de uppgifterna med säkerhet. en båt på 28 fot är ju ca 8,5 meter. Har själv en båt som benämns 28 fot - den 8,60 meter. Står det Selden på masten, så är det säkert en mast av deras fabrikat.

Tag några promenader mellan husraderna i Fiskebäckskil, gå upp på berget vid kvarnen och Carl Wilhelmssons hus. Tag båten över Gullmarn till Lysekil, Nu förde ju vår käre motståndsman tråden tillbaka till ämnet. Båten heter väl Carl Wilhelmsson och är ju den passagerarbåt man ser i serien, fast den normalt bara går mellan Lysekil, Östersidan och Fiskebäckskil. En av mina seglarkompisar var skeppare på Carl Wilhelmsson. Han höll i förarbeviskurser. Han lånade min handburna GPS i samband med en kurs, för att få lite inblick i den nya typen av navigation. Det är väldigt många år sen nu. Han hade med sig den på Carl Wilhelmsson ett arbetspass. Mycket intresant att studera spåret efter en arbetsdag. Om det skulle va fint väder är det inte fel med en promenad till Stånge Huvud inte fel - om man är på Lysekilssidan. Är det lite sämre väder är lternativet ett besök på Havets hus. Bägge objekten ligger åt vänster när man går av färjan.

Om "staketlinan" är gammal och annfrätt, får du väl byta den.

Om den satt stabilt monterad som den satt, så är väl den placeringen ok. Då för du kanske dra ut en del band innan du ankra och sen dra ut från rullen efter hand. Du vet - alla här svarar utifrån sin egen erfarenhet och därför kan ju svaren bli lite fel om man inte har alla förutsättningar. Jag har ingen Ankarolina till ankring, men väl till en bojkrok. Bojarna i gästhamna ligger många gånger så fruktansvärt långt ut, så den fasta isplitsade linan på min gamla bojkrok var alldeles för kort vid en del tillfälle. Sen har ju öglorna i nyare förtöjningsbojar blivit grövre, så när jag bytte bojkrok, så monterade jag en Ankarolina. Monterade rullen på det enda stället det fanns möjlighet till en vettig placering. När jag skall använda bojkroken, brukar jag dra ut en 4-5 meter band. Sen löper reste ut av sig själv. När jag skall gå drar jag ig ut till bojen. Bandet hamnar i sittbrunnen och när jag kommer ut ur hamnen brukar jag lägga mig still och fixa till allt, förtöjningsändar, fendrar, och rulla in bandet. Oftas är jag själv ombord.

Dom allra flesta som har erfarenhet av havsgående båtar här på MG är nog seglare.

Ja det gäller bara att veta när banken börja tappa sin kapacitet. Det är fint att veta när slutet närmar sig så det inte kommer mitt under semestern. Att byta batterier är bland det tråkigaste man kan göra. Berättade ju för ett tag sen om ett av mina batteribyten. Min gamla pappa sulle fylla 88 år i slutet av min första segelsemeservecka. Det blev dessutom hans sista födelsedag. Eftersom han fyllde år i Augusti och jag i regel hade semester i augusti, fyllde han nästan alltid år mitt i min semseter. Jag seglade ner till Björlanda kile i lugn takt under några dar. Frugan skulle komma ner med bil. Batterikapaciteten var väldigt mycket sämmre än året innan och batterierna var ett antal år - i alla fall minst 5. Efter Göteborgsbesöket skulle jag fortsätta seglatsen i ett par veckor. Det är värdlöst när batterikapasiteten är så dålig att det nästan inte räcker mellan hamnarna - trots solcellspanel. Jag hade tre förbrukningsbatteri som stod under durkarna. Ett i ett fack för sig och två i facket precis in till under en egen lucka. Gick bort till SeaSea och köpte tre nya förbrukningsbatteri. Ställe dem på utsidan affären och bar det ena till båten. Återvinningsstationen låg ungefär halvvägs mellan båten och affären. Fick snilleblixten att jag byter ut ett batteri och bär med mig det gamla uttjänta till återvinningen. Började med ett av de två som stod i ett fack. Hade jag bara kopplat loss kablarna hade det ju varit risk att de hade kunnat komma i kontakt med varandra, så jag kopplade in det nya batteriet. Har förorsakat kortslutning på en stor batteribank för länge sen och det var garanterat inget trevligt. Bar det gamla batteriet till återvinningen och hämtade nästa. När jag skulle koppla loss det tredje batteriet för att byta, fick jag se anledningen till mitt problem. Under vintern hade jag gjort ett jobb i båten och för att komma åt, hade jag plockat bort de två batterierna som stod i ett fack för sig. Kablarna kunde dock va kvar. För att plus och minus inte skulle komma i kontakt, la jag av utgående kabel på det första batteriet. Den hade jag glömt att återansluta när jag satte tillbaka de två andra batterierna.😖 Så kan det gå när man inte har ordentlig koll. Bar det tredje batteriet till återvinningen - de var ju ändå minst 5 år. Att mäta är att veta - påstås det. 👺

Skall bli intresant att se hur min nya blåsa klarar sig. Köpte en extra tank till min nya surra, som jag köpte ifjol. Den gamla snurran hade en inbyggd tank som man kunde köra länge på. Tanken på den nya var betydligt mindre. Köpte en tank med slang och blåsa på SeaSea på Smögen. (har inte råd att handla på Biltema - det kostar för mycket i bensinpengar. Dessutom tar det ju minst en halv "arbetsdag"). Både tanken och blåsan finns alltid i ett stängt stuvutrymme. Bensinen däremot köper jag alltid på Preem. Tappen ligger på gångavstånd från hamnen, fast i regel kör jag ju förbi med bil. Kan ju bli intresant att se hur det fungerar med 95 oktanig bensin från Preem och blåsa som alltid förvarar utan åtkomst från solljuset (utom några få minuter i samband med varje utfärd) Förhoppningsvis har tråden fallit i glömska när min blåsa blir skrot.

Kan du Ohms lag? Om inte, är du beredd att lära dig mer? Din fråga har nämligen inget enkelt svar. I detta forum kommer du träffa en mängd experter och deras råd är guld värda. Ibland. Du avgör. Det värsta är väl att det finns många "experter". En expert - tror att han kan allt om allt. En Specialist - kan väldigt mycke om väldigt lite. Jag ser det som så; När en batteribank börjar tappa all för mycket av sin kapacitet. "Strömmen" räcker inte lika länge som den gjorde förut. Då är det dags att byta hela batteribanken.

Det finns ju denna tingest, som SeaSea försökte kränga förra helgen. https://mailchi.mp/seasea/scrubbis-det-miljvnliga-alternativet-att-hlla-btbotten-ren-503749?e=c54c7f3507

Nu har vi ju fjärmat oss långt från trådens ämne. Det fanns visst nån gamal halvt ihoprasad industribyggnad, men det ärinte det som är tråkigt, utan att köra för motor timme efter timme, både på uppvägen och nervägen. Jag har gått större delen av Göta kanal både med segelbåt och skuta och jag skulle finna det lika tråkigt om jag var tvungen att gå den vägen. Dalslands kanal är väl nästan ännu värre. Dessutom måste man rigga av för lastbilstransporten. Skulle jag gå Dalslands kanal, skulle jag gå Göta Älv upp, gå Dalslandskanal fram och tillbaka och gå hem via Göta Älv.

Har för mig att det var så, men det är ju inte tillräckligt rättvist för de allra mest prestandainriktade. Dom som går över lik för att alltid va först.

I Vänern skulle man nog kunna tillbringa ett antal sommrar, om det inte var för den dödstråkiga transportsträckan upp och ner för Göta Älv.

När man tog fram LYS-talen, så var det väl tänkt att det skulle va enkelt. Men sen är ju vi människor olika. Jag har inget tävlingssinne och är egentligen totalt ointreserad av prestanda. En del är min totala motsats - och det är ju de och snäppet under som kappseglar. Det var väl så med de gamla reglerna att till slut byggde man båtar som utnyttjade de gällande mätetalen till max och båtarna blev som de blev.

Okej - har inget svar på det... själv biter jag ihop bara, så vänjer man sig. Det där med smärta är en konstig grej. Tror det är väldig skillnad på människors smärttålighet. Har på förekommen anledning den sista tiden kommit på att jag har väldgt låg smärttröskel. Tydligen är man en riktig vekling. 😖 Dessutom är jag en badkruka av stora mått: När man var liten och gick i simskola behövde man inte bada om det var kallare än 14 grader. Den sommaren var det inte så mycket varmare än 14 grader och jag tyckte det var vedervärdigt. Fick aldrig smak för det där att bada. Har flera bekanta (kvinliga) som i stort sett badar hela året - i havet. De påstår dessutom att det är skönt. Å andra sidan fryser jag aldrig på land eller när jag är ute med båten. 🙄