Jump to content
Friday 05 March 2021

firefish

Medlemmar
  • Content Count

    1,036
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    3

Everything posted by firefish

  1. Hade en båt med AD41 och DPE där jag bytte till en D4-270 och DPH. 41:an är enkel och lättmekad, vanligt bonnamek och standardverktyg räcker till snudd på allt. Servicekonstnaderna är så låga att de i princip blir ointressanta i totalen. D4 däremot är betydligt dyrare, särskilt om man som jag kör många timmar. Ta bara en sådan sak som impeller som måste bytas varje service då den inte håller de 400 timmar som VP säger utan pajar efter drygt 300. Så då blir det vid 200. Samma artikelnummer i förtiettan bytte jag vid 600 timmar. Och jämför jag med nuvarande FPT så är det ännu värre. 600 timmar serviceintervall och impeller byter jag vid 1000 timmar för att det känns bra (då brukar det finnas små små sprickor i ”hörnen” på vissa vingar). En D4 kostar omkring fyra gånger mer per timme i service än en 41:a, i runda tal. Då har jag ett spann på några tiotal tusen timmar att slå ut kostnaderna på. Sedan är D4 starkare och snålare men inte så att det väger upp, ens vid mina timuttag. (Utöver det är kostnaden för motorbyte/totalrenovering minst 2-3 gånger så hög för D4 som för 41-44.) Ännu värre jämfört med FPT, typ 8:1 i faktor.
  2. 9 år, najs! Och det inte menat som något negativt, folk i allmänhet borde lära sig att saker och ting har en längre livslängd än tre veckor.
  3. De Ijssel är fruktansvärt bra. En klass för dig enligt mig.
  4. Det båtar jag kommit i kontakt med (inga med 100-drev, det ska medges) som haft trasig bälg har samtliga läckt genom stödlagret. Inga mängder så länge som lager och packbox är hela men även ett litet läckage leder till bottenläge, det handlar bara om tid.
  5. Spricker bälgen sjunker båten ändå, det läcker genom lager och genom strut/sprängkåpa. Jag menar heller inte att det är en rimligt tillvägagångssätt, att pilla in ett växellåda mellan motor och drev. Jag ville bara illustrera vad som skulle krävas för att få en relativt lågvarvig diesel att fungera framför samma drev som en mer högvarvig bensinare. Min praktiska erfarenhet av 100-drev är ytterst begränsad. Kan dock konstatera att det är ett mycket spinkigt drev jämfört med det mesta annat varför jag ställer mig tvivlande till att det finns speciellt stora marginaler att förlita sig på om man skulle öka belastningen (vridmomentet i detta fall).
  6. En mycket generell tumregel är att man får ett tons bp (bollard pull) per 100 hk. I ditt fall skulle det innebära 3,1 ton om 310 hk och det brukar stämma hyggligt när det handlar om axelbåtar med rätt stora propellrar. Bogserbåtar har inte sällan det dubbla, snurredito mycket mindre. I ditt fall är det betydligt lägre, om inte annat är det osannolikt att du ens varvar 3500 varv stillastående. Talar här alltså om bollard pull dvs stillastående dragkraft. Mig veterligt så specar inte VP hur mycket thrust man teoretiskt kan få ut ur ett DPH. Detta dels för att det inte med säkerhet går att säga då en installation i praktiken skiljer sig från en annan och sedan för att VP inte tänker sig att montera dreven på bogserbåtar. (Vill däremot minnas att jag sett en båtviktrekommendation på max 7-8 ton per drev om DPH. OBS att detta är ur minnet så citera mig inte. Tänk också på att DPH är för planande båtar och att vikten inte går att översätta till nödvändig thrust bara hur som helst.) Om båten är korrekt byggd har konstruktören räknat ut (eller testat) hur mycket kraft som behövs för att putta båten framåt vid olika hastigheter och vikter. Därefter tagit hänsyn till all annan tänkbar belastning som i ditt fall akterspegeln kan tänkas bli utsatt för samt förhoppningsvis lagt in goda säkerhetsmarginaler och räknat med viss försämring av konstruktionen över tid (som fukt/röta i trä med mera). Om vi leker med tanken att du i enlighet med tumregeln kan plocka ut 3,1 ton, knappt 31 kN, ur din installation bör akterspegeln i någon slags övergripande mening klara det tredubbla för att ta höjd för "allt annat" (så har iaf jag tänkt när jag byggt, det verkar rimligt och inget av det jag byggt har pajat hittills). Med andra ord blir det i praktiken inte så noga om uppskattningen av kraften slår 50 procent upp eller ned (och mer än så är det sannolikt inte).
  7. Alla dieslar som kan tänkas ge dig jämförbara prestanda med vad du har idag varvar mindre. Det innebär att du måste hitta en propeller som korrigerar detta vilket i sin tur leder till att belastningen på drevet ökar i motsvarande grad. Vi låtsas att motor A lämnar 100 hk vid 6000 varv. Antag sedan att motor B lämnar 100 hk vid 3000 varv. Utan att byta utväxling i drevet måste propellern för B-motorn få ner samma effekt i vattnet på hälften antal varv vilket enkelt kan sägas dubbla belastningen. (Kolla på dreven bakom de olika 40-motorerna där KAD44 med 260 hk hade annan utväxling är AD41 med 200 hk av just denna anledning – KAD44 hade proppar med lägre stigning som snurrade fortare än motsvarande bakom AD41.) För att ge ditt 100-drev rimliga odds att överleva bakom en diesel bör den alltså vara betydligt mindre än nuvarande bensinare och den enda rimliga chansen du har att bli nöjd är om du idag aldrig utnyttjar B20:s fulla potential (typ puttrar fram på 2500-3000 varv). Sedan kan man ju tänka sig att man har en lite halvmasochistisk Mickel Fixare-läggning, gillar utmaningen att få det att fungera ändå och av detta skäl prompt vill behålla 100-drevet. I så fall skulle jag montera en växel mellan motor och drev för att få upp varvet på drevet och således ner vridmomentet. Detta förutsätter såklart att det finns plats.
  8. För ordningen skull. När du skrivet att axeln är stumt monterad, menar du då att du har en främre lagring? Om så, har ditt backslag ett lager som kan ta upp tryck- och dragkraften från propelleraxeln? Dvs är det främre axellagret bara för hålla axeln på plats radiellt? Om ditt backslag kan hantera tryck och drag skulle jag använda en vanlig koppling mellan axel och backslag men ta bort den främre lagringen av axeln. Det känns som den enklaste vägen att gå.
  9. firefish

    Daniel

    Har också en. Ganska kass motor enligt mig, många smäckiga delar (soppakran, spanen till ”lyften” med mera). Min har strulat en del då originalslangarna inte tålde bensin... Sedan känns det hyggligt omodernt att inte ha automatisk backhake. Och ful som stryk är den också. Men går gör den och drar typ inget bränsle och ännu mindre olja.
  10. Plastpåsen jag nämde satt på luftsidan och en så kletig i sats som din kommer att strypa luftflödet.
  11. Det är ju åtminstone teoretiskt möjligt att hög luftfuktighet i kombination med kallt vatten kan ge kondens i laddluftkylaren vilket över tid skulle kunna bilda det klet vi ser på din bild. Särskilt om din motorn trycker ur sig lite mer olja i insuget än normalt.
  12. Att det är lite olja i kylaren är normalt, du har däremot även vatten vilket det inte ska vara (det är vattnet som gör att oljan blir sådär äckligt gråkletig). Under laddluftkylaren finns ett skvallerhål där vatten ska rinna ut om kylaren springer läck, har du sett något vatten där? Hur ser det ut i botten av huset? Sedan tror jag inte att lite vatten gör att motorn går varm. Om något borde det ha en kylande effekt eftersom det går åt mycket värme för att förånga vatten (jämför med vatten- och /eller metanolinsprutning i insuget). Däremot vet jag att en igensatt laddluftkylare gör att motorerna går varma. Hade just en KAD300 där vi hittade en plastpåse(!) i aftercoolern och den gick liksom din varm. Mycket av luften i en diesel går bara rätt igenom, den är inte beroende av optimal bränsle/luftblandning likt en bensinare. Om vi bortser från laddtryck från en turbo pumpar motorn, för ett givet varvtal, lika mycket luft oavsett belastning och den luft som inte deltar i förbränningen är en del av motorns kylning då mycket värme leds ut via avgasröret som varmluft. Med andra ord är det alltså möjligt att ha en luftstrypning som tillåter tillräcklig med luft (syre) för en bra förbränning alltså inte svartrök men som inte ger det kylande luftöverskott som motorn behöver. Jag skulle börja med en rengöring av insatsen och sedan provkörning för att se om det lirar. Därefter skulle jag undersöka om det finns något läckage av sjövatten in i aftercoolern – eftersom det sannolikt är ett litet läckage, om ens något, behöver du nog inte oroa dig alltför mycket i det korta perspektivet.
  13. När du säger att du mätt högtrycket, innebär det då att du använt en separat manometer eller har du "bara" läst av systemtrycket baserat på vad givaren säger?
  14. Låter som ett läckage mellan kompressorn och insuget. Kolla att allt sitter ihop som det ska.
  15. Om nivån i tråget ökar kan vi ju rimligen anta att motorn får bränsle (om det inte är vatten som fyller på men det får vi ju hoppas att det inte är). Jag tänker alltså att felet sitter på tändningssidan. En busenkel feleliminering: Ta ut ett stift och se om det är blött av soppa. Om så ta ut alla stift och blås dem rena. Sedan i med den och ge motorn en skaplig dos startgas. Tänder den då har du i en hast konstaterat att det inte är fel på gnisteriet, om inte kan du fortsätta fokusera på bränslesidan. Visst kan spridare hänga sig men att alla åtta skulle göra det samtidigt är ytterst osannolikt. Och om bara en eller ett par gör det skulle motorn inte bara tvärdö utan bara gå sämre.
  16. Någon som vet om dessa ska droppa under gång för kylning?
  17. Klassiskt fel på dessa är tomgångsventilen, den heter IAC på mercruiserspeak. Larmar den med ett långt pip typ varannan minut?
  18. De små är Selvas egna dvs inte Yamaha. (Jag har en ny 115 XSR, en 60 från 2008 och en 5 från 2019 så lite Selva-tönt.) Den lilla är lite udda med 4-takt smord med 2-taktsolja samt en design som ser ut som en brödrost. Men den pinnar på bra och är härligt okomplicerad.
  19. Lite messerschmidtvarning men KAD44 fanns aldrig med DPH. DPH lanserades med D4/D6, KAD44 hade DP-E som typ är ett 290. Om du vill ha en staketmotor, dvs 40/41/osv, ska du helst undvika 44 och 300 då de både är hårt trimmade och plågas av gammal el som man som hemmafixare i regel inte förstår sig på (och sen är det det där med delar som inte finns längre). Angående 41 vs D4 är skillnaden enorm (talar av egen erfarenhet). Kombinationen D4/DPH har en helt annat driv och klipp än 41/DP-E. Baksidan är som nämnts en hårdare gång samt en jäkla massa el och fina finesser som är roliga när de fungerar men driver en till vansinne om/när de strular. DPH är bra drev, särskilt de senare versionerna. Sedan lever ju ett drev bakom en diesel på 400 hästar lite tuffare än ett drev bakom en fjös på 130. Men oavsett vilket en milsvid kvalitetsskillnad jämfört med Mercruiser som om inte annat korroderar som det inte fanns en morgondag. Om du är inne på något annat än en ganska ny motor (8-10 år) skulle jag satsa på en så stor och så analog maskin som möjligt. Och hellre en stor än två små. Sedan finns det inga garantier. Min 41:a small vid 3200 timmar trots att jag skött den som en baby från att jag köpte båten vid 800 timmar. Andra och rejält misskötta 41:or har över 10000 timmar på räkneverken och snurrar på utan problem.
  20. Sea Star gör överlag fina produkter så utan att veta något om deras gasreglage torde de hålla minst samma nivå som VP. Det bästa är ju annars att klämma och känna.
  21. Med pengar som inte redovisas menar ovan jag SOS Alarm samt Rakel. Jag har hört andra exempel också men inget jag kan plocka fram ur huvudet. Men jag vet iaf vad en SSRS-station betalar i arrende och man kan väl säga som så att mina kostnader för kajplatser är något högre. Återigen inget problem när det gäller sjöräddning men visst tusan svider det litet när samma organisation konkurrerar om kunderna. Vad som är en lång bogsering är ju relativt och steget från att vara en för verksamheten viktig person man vill behandla extra väl till att det skulle handla om bestickning är knappast något som lär gå att styrka i någon form av dokumentation. Man bör nog ha suttit i samma bastu. För att förtydliga så vet jag inget, jag har bara hört från inblandade att det förekommit kommunikation uppifrån om att en viss medlem ska premieras i ett visst ärende. Men vidare diskussion lämpar sig bättre i en annan tråd.
  22. Detta kan möjligen förtjäna en egen tråd men vi kan väl göra ett kort instick i denna. Förutom sjöräddning bedriver SSRS assistansverksamhet (som bogseringar) men även bärgningar och annat som annars skulle utföras av småföretagare i skärgården. Sin assistansverksamhet kallar SSRS för förebyggande sjöräddning men oavsett benämning är det en kommersiell verksamhet – du betalar medlemskap och får tjänsten tillbaka – och torde således inte uppfylla kraven för en ideell verksamhet (eller 90-konto som SSRS har). Utöver detta har Sweden Rescue för vana att skicka båtägare till SSRS trots att de inte är medlemmar och trots att det inte handlar om sjöräddning. Detta har jag själv hört flera gånger på 74 men oftast sker det via Rakel så vi vanliga dödliga inte kan höra (ytterligare en tydlig konkurrensfördel som de inte betalar för). Jag har alltså själv hört Sweden Rescue säga att en båtägare inte är medlem men att de "väl kan teckna medlemsskap på plats". Vidare administrerade SOS Alarm (som ägs/finansieras av det allmänna) fram till och med 2017 alla samtal till SSRS (inklusive rena medlemssamtal om "förebyggande sjöräddning"). Hur det ser ut nu har jag inte koll på men på SSRS hemsida finns en luddig text om att man tillsammans med SOS Alarm kommit fram till att man ska avvakta myndighetsbeslut. Sjöräddningsdelen som SSRS bedriver är jättebra. Att de gör annat och konkurrerar ut skärgårdens småföretagare är det inte (en utmärkt jämförelse är om ambulans och brandkår skulle börja bogsera bilar framför näsan på bilbärgningsföretagen). Jag har flera vänner som tidigare varit aktiva i SSRS men som hoppat av just för att de, när de är i SSRS-tjänst, förväntas konkurrera med sig själva. Det där med bestickning och mutor får du stå för själv, det är enbart dina ord och inte mina. Men om du vill och kan så kan du ju roa dig med att kolla gamla AIS-spår och fundera över vilka båtar SSRS bogserat som allra längst. Det är åtminstone en teoretisk möjlighet att vissa båtägare skulle kunna åtnjuta en högre nivå av förebyggande sjöräddning än andra (och man kan ju samtidigt fundera på hur tillgänglig en SSRS-resurs är vid ett skarpt läge om den är upptagen med en tiotimmarsbogsering).
  23. Vänder mig mot detta påstående då inget är gratis och det finns en hel del pengar som flyter från det offentliga till frivilligorganisationen som dels inte redovisas öht samt gör det möjligt för denna organisation att konkurrera med näringsidkare på väldigt olika villkor (det är ju inte bara sjöräddning de sysslar med). De frivilligas ersättning är på pinsamt låg nivå vilket ytterligare snedvrider konkurrensen (i och med låga kostnader) samtidigt som de i ledande positioner inom organisationen erhåller tämligen frikostiga ersättningar.
  24. Om tätningen kastar (rör sig i sidled) beror det inte automatiskt på linjeringen utan på att axeln är krokig eller inte sitter centrerad mot flänsen på backslaget. Lite kast är vanligt och inget att oroa sig för.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy