Ledartavla

Innerdörrarna har fått sig en slipning och ny lack. en väldig skillnad.

En sak till. Om man är i "lä" bakom ett grundare område, så kan det lokalt driva upp våghöjden "nedströms" en bit, över våghöjden i det fria vattnet. Sen kan man ha en situation där "gammel sjö" kommer in och färska vindvågor nybildas lite i vinkel, som kan driva upp våghöjden lokalt. Så det kan mycket väl ha varit en hel del högre vågor än vad bojen söderut visade.

Tack alla för en intressant diskussion! Jag anar att min bedömning inte var helt tokig. Hur som helst var det lärorikt. Fortissimo är en väldigt trygg båt som går bra i sjö. Med sitt relativt smala förskepp slår den sällan hårt i motsjö utan går mjukt och fint. "Seakind" är ett uttryck som passar. Det var roligt att upptäcka i skarpt läge. Det är en svår balans att ha så pass mycket segel hissat att ha driv genom vågorna, samtidigt som familjen ska vara ok med lutningen. Och lutar gör det när man kryssar i hård vind. Fortissimon är ju långkölad och med en relativt grund köl och vinner på att inte luta så mycket. Med en tränad besättning hade jag nog fortsatt men det ska ju vara trevligt för alla. Fegast bestämmer är en bra princip 😄

Vi brukar inte ha flytväst inne i båten. Men man skall alltid ha den till hands. I bland åker vi tidigt medan "barnen" (18 och 20) fortfarande sover, då lägger vi deras flytvästar bredvid dem i sina ruffer vilket de också vet om.

Kom hem idag efter 6 veckor med båten. Vi seglade söderut vilket var ett dumt val då det de första veckorna blåste väldigt hård vind från just söder. Ursprungliga planen var att segla ner till Bornholm på ca 3 dagar och sedan segla till Polen och Tyskland. Men nu tog det ungefär två veckor att komma ner med bara en enda nattsegling mellan Kalmar och Bornholm. Det blev några dagar i Sassnitz innan vi vände hemåt. Dottern, 18 år, var med från starten men hoppade av när vi kom till Ystad från Sassnitz och tog tåget hem. Höjdpunkten var en solig dag på Bornholm då vi tog med picknick och hängde på stranden en stor del av dagen. Jag och frun är roade av museum och han med några sådana också. Marinmuseet i Karlskrona var en annan av höjdpunkterna. Vi klarade oss utan större missöden, Autopiloten gick sönder mellan Simrishamn och Karlskrona men lyckades beställa en reservdel till Kalmar som vi plockade upp där. Ett missöde som inte störde oss så mycket men som antagligen kommer att störa plånboken nu till hösten var att motorn började läcka lite olja. Men det blir det en annan tråd om när jag tar tag i det. Nu tillbaka på jobbet igen och längtar redan ut igen ...

Efter ha städat ur allt ur båten börjar man se vad man har att jobba med. det var mycket som var ruttet och mögligt. Många delar var byggt i vanligt obehandlat byggvirke och hade stått i vatten i flera år. Det mesta fick rivas ut för få ordning på det.

Ser ut som en kompass till autopilot.

Nu är installationen klar. Det gick bra med Garmin Honadapter enligt ovan. Jag har en Garmin 2 frekvenser 50/200 khz givare med ; kablar (röd, svart, grön och vit) som jag kopplade in i kopplingsplinten i adaptern. Lätt att bara följa instruktionerna från denna Garmin support video https://share.google/9y6TM4oxsVfjxg6gs på Youtube. Bra support från Garmin Göteborg också 😊

OIE kanske en Mahle eller Kina variant, den senare med stabil puls på W. Avvikelse var mellan tomgångsvarvet på generator tidigare och nuvarande. "Vi tomgång innan generatorbytet var det ungefär 750 rpm, likadant efter bytet." Var det exakt samma varvtal eller skiljde det 50 rpm kanske? 500 rpm mätt med W på generator. Inte under 625 rpm. KAD44/300 min 590rpm. Provkabel är för att se om du har dålig kontakt i ordinarie system på vägen.

Håller med @IngemarE fullständigt, inget för en lite större segelbåt såvida det inte är segelkombi typ Askeladden eller liknande. Riggrören klarar inte några större påfrestningar, nej tänk om och ge upp tanken på de mindre elmotorerna oavsett om det är Minnkota eller Motorguide. De är avsedda för småjollar eller som smygmotor på sportfiskebåtar.

I Medelhavet, där mooringlina är vanligt är metoden oftast att backa in, kvickt få iland lovartsförtöjningen och sen köra framåt med motorn. Om båtens aktre lovartshörn är fixerat kommer stäven att gå mot lovart när du gasar lite lagom. Låt växeln ligga i och sen kan du i lugn och ro plocka upp mooringlinan med båtshaken, och ta dig fram till stäven och lägga fast (använd handskar, linan är ofta full med vassa invånare och annat elände). Därefter kan du justera avståndet till bryggan och få iland en akterände i lä och till slut stänga av motorn. Metoden funkar inte alls lika bra i sidvind om man går in med stäven först eftersom båten är så smal i fören. Det blir inte mycket till lovart och därför ingen sidokraft att tala om. En ytterligare fördel är att du inte behöver förflytta dig från akter till för som en iller, allt som är tidskritiskt görs i aktern. Om det är grunt intill bryggan så det inte går att backa in är hamnägaren en idiot som ändå använder mooringlinor.

När motorn startats, innan förtöjningarna tas hem, skall samtliga ombordvarande människor och djur, ha flytväst ordentligt påtagen. Det är inte förhandlingsbart. Barn och barnbarn har aldrig ens försökt att förhandla om detta. Under gång får man lov att vistas under däck, i ruffen, men med flytvästen på. Befälhavaren kan medge undantag från denna regel vid toalettbesök. När båten är ordentligt förtöjd i hamn får man lov att ta av sig flytvästen, om man vill. Även det minsta barnbarnet får vistas på däck utan flytväst när båten ligger i hamn, om det inte skall klättras på relingen, fiskas eller utföras fiskeliknande destruktiva aktiviteter, men det undantaget från flytvästregeln beror på båtens beskaffenhet med djupt nedsänkta gångytor. Alla aktiviteter på bryggan, såsom djurplågeriet ”krabbfiske” innebär att flytväst skall vara påtagen. Vid bad på djupt vatten för icke simkunniga används en speciell ”badflytväst”. Vid aktivitet i gummibåten skall flytväst vara på.

Har inte egna barn, men har syskonbarn och kompisar med barn. Det vanliga är att flytvästarna är i båten och tas på ombord. Men så har det i princip bara varit fråga om låga flytbryggor, där det är 30-40 cm ner till vattenytan så inget farligt fall och lätt att direkt fiska upp ett barn som ramlat i. Inte för att det har hänt, men om... Själv har jag och alla gäster ombord flytväst på hela tiden när båten är på väg. Förtöjd i hamn, inte flytväst, för det blir svårt att lämna den i båten om man har den på sig... De få gånger jag övernattat i båt har jag så klart inte flytvästen på inne. Jäkligt jobbigt att sova med den på.

Vi har flytvästar nästan jämt när är ute på båten. Ibland i sittbrunnen när det är varmt och lugnt tar vi av dem. Vi har dem alltid på när vi lägger till och kastar loss. Framför allt för risken att trilla i så klart men även för att det ser bra ut. I hårt väder använder vi även livlinor. Bifogar en bild från början på sommaren när vi kollade igenom våra flytvästar.

Den typ av väst som är för kanot etc fungerar inte om du är medvetslös, du behöver aktivt kunna simma. Vid medvetslöshet funkar bara en räddningsväst med stor krage som vänder dig rätt.

Nu installerad i båten (har dröjt pga tidsbrist, dåligt väder och sjukdom, i den ordningsföljden). Dvs, inkopplad elektriskt, och sammankopplad med plottern. Antennen är inte monterad än, utan jag hängde bara antennen i en stropp från akterstaget för att få den lite fri. Det var helt "plug and play" via NMEA 2000. Så fort jag startade plottern och AIS:en efter att de var sammankopplade dök en annan båt (bara en inom räckvidd just då) upp på skärmen utan att jag behövde ställa in nåt alls. Och båten syntes direkt på Skippo och Marinetraffic. I morgon (om jag orkar) ska jag dra antennkabeln invändigt till aktern där den ska ut, förhoppningsvis genom att återanvända kabeldragning och hål för gamla 27 MHz-radions antenn (som faktiskt ligger kvar isärskruvad i ett stuvfack vid sidan av sittbrunnen - hysteriskt lång pjäs, förmodligen halvvåg så drygt fem meter!). Och montera "antennmasten" i form av ett fyrkantsrör av aluminium som ska fästas på akterpulpiten. Antennens bas hamnar då ungefär tre meter över vattenytan. Det ger en geometrisk räckvidd till sändare/mottagare en meter över havsytan på ca 6 nm avstånd, dvs i princip sämsta kombon av antennhöjder. Enda negativa jag har att säga hittills är att kontakten för ström och NMEA 0183 sitter på motsatt sida i förhållande till de tre kontakterna för NMEA 2000, GPS-antenn och VHF-antenn. Hade gärna sett att de var på samma sida, för det är stela kablar så det sticker ut mycket i båda ändar. Hade alla varit på samma sida hade alla kablar kunnat ledas rakt ut åt samma håll, i stället för musse pigg som nu.

Återupplivning av en gammal tråd. Dessvärre låter ju inte de 31 personerna som drunknade under juli återupplivas, frid över deras minne. Ibland så räknar jag hur många personer och husdjur på omkringliggande båtar som bär flytväst eller annat flythjälpmedel. Denna säsongen har vi tillbringat i Göteborgs skärgård, Öckerö kommun/skärgård och i Vänern. Och möjligen, kanske , eventuellt har jag sett fler flytvästanvändare än föregående år, men det är en ytterst subjektiv observation. Möjligen kan barn och husdjur få på sig flytväst innan avgång, men inte dom vuxna. Jag har även sett barn ute i mindre rib utan flytväst på sig, inte ens med sig i båten. SUP-paddlare en bit ut från land utan flythjälpmedel…. Som vanligt har en viss yrkeskategori på sjön aldrig eller väldigt sällan flytväst, yrkesfiskarna, havet ger och havet tar. På två av de mest religiösa öarna i Göteborgs skärgård har vi under flera år sett samma personer i samma båtar utan flytvästar, och jag tror inte på att Jesus kunde gå på Genesarets sjös vattenyta, han visste var stenarna låg. Sportfiskarna är duktigare, här är det nog 99% flytvästanvändning av dom jag sett. Fyra drunkningar från båt i juni och fem i juli… en från fartyg i juni. Sedan tycks det vara totalt riskfritt att ramla i sjön från båten när denna befinner sig i hamnen, alltså innan tilläggning och strax efter avgång. Här tar man av sig flytvästen i hamninloppet och tar den på sig på samma ställe när man är på väg ut. Enligt mitt sätt att bedöma saker och ting är det ju vid tilläggning eller avgång som risken är som störst att trilla i, då man ofta befinner sig halvvägs mellan båten och bryggan/klippan och inte alltid kan hålla i sig. Oftast är personer i mindre båtar utan flytväst. De som då är bäst, förutom sportfiskarna, är besättningarna i större segelbåtar, sådana båtar som har radar, vindroder, steg i masten, livflottar och andra grejer som kan vara bra att ha ute på öppet hav. Medan ”sommarstugeägarna” i fullastade fyrameters plastekor oftast saknar all form av säkerhetsutrustning ombord.

Jag tänker att båtlivet inte är lika folkligt längre. Numera är båtägande främst för människor med mycket pengar och mycket fritid. Då blir det stora, nyare båtar. Därtill så ska dagens unga vuxna ha bekvämlighet, hög komfort och hög standard på tillvaron när man är hemifrån. Gamla 26-fotare från åttiotalet har inget varmvatten, elektriska ankarspel, rullstor, knappsegling, obegränsat med el, Starlink och annat modernt joks så då får det vara. Det syns på beg.priserna. Har väl aldrig varit så förmånligt att köpa en äldre segelbåt som idag? Motorbåtarna vet jag inte hur det är med, följer inte den marknaden men det är förmodligen lika där. Det där med att båtarna ligger oanvända i hamnarna under det mesta av sommaren har jag också undrat över. Men det är kul att ha båt, oavsett om jag använder den eller inte! Kanske andra resonerar likadant?