Ledartavla

Ett tillägg och förtydligande: Blått= 1:a lagret som får härda och sedan slipas jämnt innan nästa påbörjas. Orange= 2:a lagret som får härda och sedan slipas jämnt innan nästa påbörjas o.s.v. Inringat i rött= Små luftbubblor som uppstått under tillverkning p.g.a. slarv med att rolla ut luft mellan lagren. Ligger båten med botten uppåt så är det större chans att polyestern som läggs på fyller upp ev. sprickor som finns kvar men slipa bort så mycket det går av "löst" material. Noga med att man slipar jämnt mellan de olika lagren i reparationsprocessen av såna här skador. Dessa skrov sprutlaminerades och måste rollas med tandad aluminiumroller mellan lagren, vilket ofta slarvades med p.g.a. tidspress från OMC som ägde RYDS under sent 1980-tal och en bit in på 1990-talet. Om det skulle ta t.ex. 1,5 timme att sprutlaminera ett skrov i denna storleksklass, pressades tiden till under 1 timme för OMC ville tjäna pengar (trodde dom). Sedan rycktes skroven ur formarna alldeles för snabbt och de hann inte härda klart innan man var tvungen att påbörja nästa skrov. //Pär

En sak som inte är nämnt ovan bland alla bra tips och det är ett medlemskap i SSRS (Svenska Sjöräddningssällskapet). Då får ni hjälp även med mindre, ej livshotande, problem på sjön.

Tack för ditt svar, då seglar jag lugnt utan täckplatta. Göran A

Dags att väcka liv i denna tråd igen (eller inte). Trodde elverk var ett minne blott med dagens priser på batterier och solceller men icke sa nicke. Idag så körde någon sitt elverk på eftermiddagen i Östermarsfladen på Nåttarö bland stojande barn, gummibåtar och allmänt sorl och musik från alla möjliga håll och kanter. Efter en tid dog det monotona ljudet från elverket varpå de närmaste båtgrannarna började applådera och 5-6 st skrek ”köp solceller i stället”

Hej Det enda du kan göra själv är att byta bränslefilter (det vattenavskiljande bränslefilter som sitter på båten), rengöra bränslefiltret på motorn och byta tändstift samt kolla så att alla kablar, skarvstycken samt jordanslutningar sitter som de ska, är oskadda och utan "musgnag". All annan felsökning görs via motorns OBD uttag och felsökningsverktyg som läser av ev. felkoder som finns lagrade i motorns styrenhet (ECU). Kan ju vara en sensor som är defekt och det kan man inte se för blotta ögat eller kontrollera utan specialverktyg/mätinstrument. Mvh Pär

Jag hamnade igår slumpmässigt i Finnhamn i sthlms skärgård. Här är otroligt fint, lugnt och skönt och jag har ingen brådska härifrån. Man förstår varför det är en populär hamn bland stockholmarna. Och även tyskar, finnar, belgare, engelsmän och allt möjligt.

Perfekt vind. Går från Mörudden, västvart förbi vindkraftverken. Så in mellan skären vid Amneholmarna och till Åsundaön, Ravis.

Om jag förstår dig rätt så är det inte bättre att göra nya hål i den gamla ramen där skruvhålen är i det nya kylskåpet.

Ja gör så! Jag tänker på den Nimbus 2700 från åttitalet som jag hade, det var två plana rutor i vinkel som sluttade bakåt. Den båtens bog var inte alls speciellt konkav, utan mer rak, så det blev alltid en massa stänk eller ryksjö över rutorna vid passage av svallvågor, varvid torkarna fick gå ofta. Båda originalmotorerna av okänt fabrikat gav upp en efter en, så dom byttes ut mot Biltemas kraftigare modell. Som jag då skrev höll dessa i många år utan nån service. I nuvarande båt är rutorna negativa, lutar inåt, och det skall vara till att passera stora svallvågor i fart för att det skall komma upp stänk, hyttens tak skjuter ut ovanför vindrutorna så litet till måttligt regn hamnar inte så ofta på rutorna, så här används vindrutetorkarna sällan, dessutom finns det intervalltorkare. Vad jag då menar är ju att köpa torkarmotorer som passar för båten och hur den används och då i vilken väderlek. Om du har stora konvexa rutor med långa torkararmar och har långa torkarblad och får en hel det skvätt under gång kanske du skall välja en stark och kvalitativ torkarmotor, ävensom en från Biltema kanske håller i fem till tio säsonger… om man har tur…

Jag är inte med riktigt, men om du har för avsikt att borra och gänga i det nya kylskåpet kan jag inte annat än avråda från detta. Köp istället en ram anpassad för det nya kylskåpet och följ tillverkarens instruktioner på hur skåpet ska monteras.

Delaminering... Kan bero på flera orsaker som t.ex. vatteninträngning i laminatet p.g.a. ej lagade skador, "fusklagning" av gamla skador med bilspackel och det frusit sönder under vintrarna. Skadans omfattning har blivit större och större för vart år som gått och skadan ej åtgärdats. Kan även bero på slarv vid tillverkningen och det funnits flera luftbubblor inne i laminatet som med åren lett fram till denna typ av skada, kanske i samband med skador som uppstått i gelcoatskiktet och ej åtgärdats korrekt. Slipa lite till i mitten men ta det varligt så du inte går igenom. Laga först i mitten med en liten bit glasfibermatta och polyster, låt härda. Gör absolut inget om du smetar på mer polyester i utkanterna av lagningen, det är bara bra om du gör det för då går denna polyster in i det gamla laminatet och stabiliserar det som delaminerats. Slipa lagningen lite lätt så att du får en jämn yta. Slipa all yta som täckts med polyester innan nästa lager påbörjas. Fortsätt slipa utåt så du precis får bort det som är löst och det slutar fjädra. Fortsätt laga utåt som den fösrta lagningen på denna skada och ta en bit i taget, låt lagingarna härda och slipa innan du fortsätter utåt. Jag hade definitivt tagit båten av trailern och vänt på den så botten kommer uppåt, betydligt lättare att arbeta och få optimalt slutresultat om man är ovan. Helst jobba under tak (carport, parasoll, litet partytält etc.) eller göra ett tillfälligt tält av en presenning, då är man inte väderberoende och direkt sollljus (strålningsvärme) påskyndar inte härdning. Frågor på det? //Pär

Det kan vara regulatorn som inte ger rätt tryck på gasolen. Det kan vara rost under brännarlocket som stör utströmningen av gasolen från munstycket. Det kan vara någon liten flaga i munstycket som stör utströmningen av gasolen.

Förmodligen ett uttag för att kunna släcka en brand i motorrummet utan att behöva öppna luckan och släppa in syre. Bara att stoppa in slangen från släckare och trycka på avtryckaren.

Så är det, parallellarmar ger inte per automatik större svepyta. Allt beror på rutans storlek, form, torkarmotorns placeringsmöjlihet, samt tillgängliga vinklar som motorns växellåda går att få med. Att få till en välfungerande torkaranläggning sysselsätter många ingenjörer, det är inte helt lätt. När det gäller välvda rutor hänger mycket på bladets konstruktion, det måste klara av att böjas ordentligt, därför måste det vara upphängt på flera punkter, och dessa måste ha utrymme att röra på sig. Bladet på bilden är upphängt i en ganska generös bågform med flera ledade infästningar. Kitcaren med monotorkare hade nog ingen ingenjör lagt någon längre tid på. Ska du ha monotorkare så måste du ha en mekanism som kan förskjuta bladinfästningen i tangentens riktning vid vissa vinklar.

”På båten satt det när jag köpte den begagnad stora kraftiga torkare av parallelltyp, efter ett par år har jag nu bytt till mindre torkare med enkla blad som jag tycker räcker bra. Jag vet att svepytan blir större med en parallellarm men jag jämför med min bil och där räcker en enkel torkare.” Ja, allt beror ju på hur man använder båten. Personligen vill jag ha så stor svepyta som möjligt då jag vill ha bästa möjliga sikt även under riktigt dåliga förhållande med regn, mörker och blåst.

Roca är nu alltid Roca… det är kvalitetsgrejer! Men för nio år sedan kompletterade jag med två nya torkare till bb och sb, det fanns bara en American Bosch i mitten, (fela mig om jag har rätt, men Roca är en kopia eller vidareutveckling av American Bosch). Och vad skruvade jag då dit..? Jo två torkarmotorer från Biltema, för en bråkdel av vad Rocas kostar. Dom var svarta, men en sprayburk med vit färg löste det. Då jag inte får stänkvatten på rutorna men om det regnar mycket blir det ju en del, och än funkar dessa motorer bra, för inte oväsen. Parallellarmarna är däremot Rocas och torkarbladen kommer från Bosch. På förra båten, en nimbus, med större vindrutor, längre enkelarmar och längre blad satte jag också upp Biltemas likadana torkarmotorer och så länge jag hade den båten, i 21 år, fungerade även dessa. Därmed inte sagt att dom torkarmotorerna man idag köper på Biltema är lika bra som dom jag köpte för flera år sedan, man vet ju aldrig med den firman.

På båten satt det när jag köpte den begagnad stora kraftiga torkare av parallelltyp, efter ett par år har jag nu bytt till mindre torkare med enkla blad som jag tycker räcker bra. Jag vet att svepytan blir större med en parallellarm men jag jämför med min bil och där räcker en enkel torkare.

Om lacktillverkaren förordar olja innan man lackar så är det väl OK men jag har aldrig sett någon sådan rekommendation. Hade ni tänkt använda någon av de vanliga fernissorna så brukar de, vad jag vet, istället rekommendera att man avfettar ytan före strykningarna och dessutom att man förtunnar lacken/fernissan det/de första lagren så att den fäster ordentligt då teak är ett fett träslag. Vilken tillverkare använder ni? Är lacken avsedd för båtar?