Georg_Ohm

GKSS-hamnen erbjuder ju vinterhann för båtar med permantentboende ombord. Dessa platser finns vid en isfri brygga nära servicebyggnaden där det finns toaletter, dusch och sopkärl. Men det är ju inte precis gratis. Suckarnas kaj, Drömmarnas kaj alltså Gullbergskajen huserar ju en mängd olika båtar i minst sagt varierande skick, tidvis har det ju rått djungelns lag som kommunen inte kan sätta sig över. Det är vanligt att mindre fritidsbåtar ligger förtöjda långsides på utsidan av olika fartyg och rent ut sagt utanpå veritabla vrak. Kolla läget, prata runt med aktörerna där. Lyckans slip ligger i Fiskebäckskil, som i sin tur ligger på Skaftölandet söder om Lysekil. Det är långt att ta sig dit med en mindre motorlös segelbåt vintertid. Ja det är lika långt på sommaren…. Det är en privatägd marina som tillhandahåller god service, men den har sitt pris i reda pengar. Precis som med fallet Lidköping/Linköping är det många som blandar ihop Fiskebäck och Fiskebäckskil. Fiskebäck ligger i Göteborgs kommun, söder om Långedrag och Saltholmen. Där har GREFAB en hamn och så finns det en Industrihamn, knappast någonting för en vinterliggande fattig besättning. Den enda realistiska och humana lösningen som jag ser det är att ta kontakt med Ringöns varv.

Hej och välkommen hit! I vilken GREFAB-hamn har du hamnat? Näsets båtvarv brukar kunna ställa upp och hjälpa båtfolk med mer eller mindre akuta problem. Men den firman är ju som alla andra vinstdrivande och idkar ju inte någon välgörenhet eller ideellt arbete, men du kan ju alltid höra dig för om dom kan hjälpa dig tillfälligt. Bogsering…? Så här års har ju de flesta sina båtar uppe på land, så det kan nog vara svårt att få hjälp. MEN just i Näsets båthamn finns det en kille med en mindre fiskebåt som jag vet brukar kunna utföra bogseringar och enklare bärgningar. Han är även timanställd på båtvarvet. Naturligtvis har jag nu glömt vad killen heter och jag raderade i min telefonbok i mobilen ordentligt för ett tag sedan, så då försvann han ur min horisont… Med detta kan du ju själv forska vidare… Utombordare… kolla på Blocket efter en begagnad. Sedan finns ju Ringövarvet som kanske kan hjälpa dig, dom har ju iallafall förr tagit hand om såväl båtar som människor som har det svårt på ett eller annat sätt. Nu har man omorganiserat en del så dom kanske inte längre är någon direkt hjälporganisation, men jag tycker ändå att du skall kontakta Ringövarvet!

Samma sak varje år vid den här tiden, mycket att ordna med när……

Rå linolja tränger djupare in i trät, kokt linolja ger en skyddande yta och torkar snabbare. Kinesisk träolja sägs kunna tränga in i trät samtidigt som den skyddar ytan. Tungolja vet jag inte vad det är för någonting. Men det finns många olika åsikter om detta, var och en har ju sin favorit. Du får prova själv.

Sådan träolja har blivit standard ombord, och i viss del i hemmet vid möbelrenovering. Jag har dock använd synnerligen oäkta kinesisk träolja, Kinaolja, från ökänd butikskedja. På badbryggan som har någon typ av teakliknande hårt träslag ser man hur denna olja sugs upp av trät. Tvättar gör jag med en ganska hård rotborste som jag borstar med i fibrernas riktning och vanlig såpa. Behandlingen bör upprepas varje vår. Jag har tidigare använt äkta kinesisk träolja, och tycker då att denna kinaolja är lika bra.

Pannlampor i all ära, men jag har experimenterat litet med handledslampor. Jag har ännu inte köpt någon sådan, men har fäst olika små och billiga LED-ficklampor på handryggen på en montörhandske med kardborreband och det fungerar väldigt bra. Jag blev tipsad om att det finns handskar med förmonterad belysning, men ännu inte googlat upp någon sådan. Sedan finns det även glasögonbågar, typ ”läsglasögon” med dubbla små LED-lampor, sådana har jag testat vid finmekaniskt arbete och dessa har fungerat bra.

Jag har Biltemas solcellsbentilator, den senare modellen där det är möjligt att köra fläkten åt båda hållen. Jag tvivlar dock på att den skulle vara bäst sannolikt inte näst bäst heller, men kanske inte heller sämst. Men den snurrar på såväl dag som natt. Den är tyst när den går, men man kan bara ana, förnimma, att den förflyttar någon luft. Men min vindmätare reagerar på den iallafall, impellern snurrar men visar ”typ” 0,2 m/s i displayen. Det är ett vanligt laddningsbart AA-batteri i vanlig batterihållare i den som kan bytas ut. Detta är den andra jag har köpt, den första började läcka varför jag fick täta runt solcellen med tätmassa. När jag skulle köpa en ny så visade det sig då att den modellen inte startade själv om den varit strömlös. Några härifrån hade påpekat det för Biltema så nästa modell ”mark III” hade riktiga strömbrytare istället för sådana där ”bubbelströmbrytare”. Och anledningen till att jag återigen valde en från Biltema, var att den modellen passar till hålet i taktet, nu kanske det är annorlunda, men då hade dom andra fabrikatens ventilatorer smalare hals, krävde mindre hål. I förra båten hade jag en begagnad datorfläkt monterad som utsug under en traditionell Elektroluxventilator, det fungerade bra det också. Datorfläktarna jag så använde var kanske inte avsedda för horisontellt montage, då dom började föra oväsen i lagren efter mer eller mindre konstant drift under 6-7 somrar.

Jag använde Hempels sprayfärg för propellrar, nu heter den någonting med ”eco” vilket gör mig misstänksam. Men föregångaren fungerade iallfall hyfsat bra, det växte några havstulpaner på givarna, men inte värre än att ”signalen gick fram”. Jag sprayade öven paddelhjulsgivaren (Silva Nexus) och dess genomföring med denna spray, men den har jag fått lyfta upp minst två gånger under säsongen och rensat från havstulpaner. Min erfarenhet annars är att havstulpaner släpper igenom ekolodets ljudpulser, det är däremot värre om man har en kombinationsgivare med paddelhjul för loggen som havstulpanerna blockerar. Ekolodsgivarens temperaturgivare låter ju sig heller inget hindras av havstulpanerna.

Innan montering i båten så skruvar du på mulventilen och ser efter var i förhållande till genomföringen, ventilens handtag hamnar, märk ut den positionen. Kladda på med sika eller annan kvalitativ marintätningsmassa. Montera genomföringen, se till att den kommer åt rätt håll, alltså att den påskruvade kulventilen får sitt handtag lättåtkomligt, justera detta innan tätningsmassan härdar. Skruva på genomföringens mutter för lösen, drag denna först efter det att massan härdat. Senast jag monterade en genomföring hade den en insexfattning i loppet så att man med insexnykel kan hålla emot, om man har en medhjälpare. Det hade inte jag, så jag fixerade insexnyckel i en träbit som jag sedan monterade på en garagedomkraft, som då hissades upp som mothåll, bra eller dåligt… ingen aning men det är fortfarande tätt.

På den förra båten bytte jag ut samtliga genomföringar till nya i marinbrons. Och då blev det en kylvattengenomföring med löstagbar sil av plast på utsidan. Minns nu inte om jag vände gallret framåt eller bakåt, det fanns då olika åsikter om det. Vi hade ju även då, för omkring 20 år sedan problem med havstulpaner, så redan på sensommaren efter detta byte hade jag påväxt av havstulpaner i denna sil. Sommaren därpå hade jag målat silen både på in och utsidan med den tidens giftiga bottenfärg, och därefter inga problem. Så jag föreslår att du sprejar silen på in och utsidan med Hempels ”propellerfärg” som jag nu inte minns vd den heter, den hade föregående säsong hindrat påväxning av mina propellrar men övriga båten inklusive kylvattenintaget i drevet var knôkfulla med havstulpaner, men det är en annan historia. Så om du seglat i det så kallade ”Västerhavet” skall du skydda detta kylvattenintag mot påväxt av havstulpmer och annan ohyra. På sensommaren håller du koll på kylvattentempen och har ett cyklop, eventeuellt en våtdräkt, en platskrapa och en hård borste redo, utifall det växer igen likt förbaskat. En sil på utsidan utesluter inte en mer finmaskig sil före eller efter sjövattenpumpen. Fördelen med att ha en sådan sil efter sjövattenpumpen är att delar från en havererad impeller inte letar sig in i värmeväxlarens rörsystem. Malacos kolasnören, finns i godisbutikerna, men i saltvatten växer en brun trådalg som ser likadan ut, men smakar inte alls likadant… dessa trådalger har en jäkla förmåga att sugas in i kylvattenintaget, trots silen på utsidan, likaså i toalettens intag, var uppmärksam på det särskilt nära land i naturhamnar. Den uppläggningssäsong då jag byter genomföringar på nuvarande båt blir det till sådana i kompositmaterial, dom korroderar inte, å andra sidan har nuvarande ännu inte visat tecken på det heller. Men jag brukar skrapa bort bottenfärgen på dessa varje höst för att kunna inspektera dem. T-rör för spolning?? Är det för att kunna spola kylvattenintaget baklänges eller för att ansluta en separat ”typ” däckspolningspump? Det kanske är bra att kunna spola baklänges, men då hade jag anslutit ett sådant T-rör med kulventiler (i pluralis) högre upp, ovanför vattenlinjenivån. Däckspolningspump är ju bra, jag har anslutit en sådan till toalettens spolvattenintag, det fungerar fint. Nödlänspump? Med litet finurlighet, litet slang och en trevägskran kan du ju använda motorns sjövattenpump som länspump, om du får en läcka och elbortfall men med motorn opåverkad.

Ja det var min tanke.

Det finns forumdeltagare som kan mer om gamla utomborare än vad jag kan. Men jag vet att dessa iallmänhet inte brukar ha någon ”generator” i ordets rätta bemärkelse, men däremot en spole under svänghjulet där det bidas en spänning som blir till en mindre laddningsström, alltså det finns laddning men den brukar inte vara så omfattande. Så med den ingången är det ju inte fel att stödladda med en liten panel. PWM eller MPPT… dom fungerar på olika sätt, och MPPT är ju effektivare, och dyrare, så det är ju den där ekvationen när man skall väga in pengar, laddning och parametern ”irritation” när grejerna inte lever upp till dina förväntningar. Så kan man ju även tänka att en mindre panel behöver en effektivare regulator.

Vad praktiskt, sådana finesser hade ägarna till de båtar jag såg inte beställt.

Jag har sex stycken sådana självlänsar, varav två har ett litet knixigt utlopp. Sommartid har alla sex en liten spiral i inloppet för att hindra tappade småsaker att hamna i loppet. På hösten tar jag bort dessa för att få fritt flöde. Innan presenningen kommer på kan det samlas löv som orsakar stopp och en mindre översvämning på akterdäck. Jag har pallat upp hela båten så att fören står litet högt, då rinner vattnet ur självlänsarna. Annars har jag inte vidtagit någon mer åtgärd. Men en följdfråga, hur gör andra båtägare som har likadan båt som du har?

Det är väl för att det inte skall frysa, om nu det har någon betydelse. Jag har ingen aning om varför man byter till betong, eller så här; jag har inte förstått varför man förankrar presenningen i dunkar eller så överhuvudtaget, men det kanske är bra? Jag har även sett andra fyllningar i dessa dunkar, grus, sand eller kasserade balanseringsvikter från någon däckfirma. Nu senast jag var ute vid havet såg jag att en båtägare hade ställt ut sådana där lätt koniska men fyrkantiga betongklumpar som man använder till att sätta upp tillfälliga vägskyltar på. Sådana lyfter man inte med handkraft… så den lättviktställningen med presenning lär ju iallafall inte blåsa bort. Ja det kanske blir bra, jag ser att alltfler använder sig av sådan inpackning. När jag förberedde min båt för upptag spanade jag efter varmluftsballong, eftersom jag hörde ett väsande ljud från en gasbrännare… men det var en firma med servicebil i hamnen som krympte på plast på flera uppställda båtar. Men hur gör du om du vill gå ombord i båten medan plasten ligger på? Och vad blir det för miljöavtryck med en sådan engångstäckning? Jag noterade inte vad firman hette så jag kan inte ge dig tips, men det var någon i Göteborg vanligt förekommande marinservicefirma med egna servicebilar.