Georg_Ohm

Jag tycker ju att det borde fungera, om nu grundidén funkar. Det jag erfar är nu att det blir mest påväxt nära vattenytan där det är som ljusast och mest syrerikt vatten. Iofs har jag ju sett segelbåtar med mycket påväxt på kölen, men dom tycks ha varit bortglömda eller övergivna och har legat i länge… eller varit ned om en världsomsegling.

Förr var det, vad jag upplevde, mer praktiska tips om hur man reparerade, ja jag glömde det, och det var ju även så att det var markeringar för att slå hål med hålslaget på dessa sidor, och om man inte ville klippa sönder tidningen kunde man ju riva ut sidan, som en annan avsomnad ridskrift skulle skrivit…Det kunde handla om hur man installerade eller fixade olika grejer ombord. En del väldigt enkla, typ hur man skruvar i en glödlampa, medan andra mer avancerade såsom motorbyten etc. Då gjorde man heller ingen hemlighet av att förlagan var brittisk och heter ”Practical Boat Owner” och att somliga artiklar var översatta och anpassade för oss.

Det är väl egentligen inget fel på Pb, men om man som jag, prenumererat på den i flera år så blir det lätt tjatigt. Det finns liksom inte så mycket mer nytt att skriva om… Upplägget för varje årgång följer samma mönster. Vårnummret ger tips inför sjösättning och i höstnumret berättas det om torrsättningen. Mitt i sommaren är det artiklar om matlagning, väderlek och hur man sysselsätter barnen ombord. Alla som sett de klassiska James Bondfilmerna förstår vad jag menar, dom följer samma schema. Men det kanske är så som folk vill ha det, ett tryggt upplägg utan en massa överraskande nytänkande. I varje nummer presenteras en begagnad båt med dess besättning, ibland en vanlig båttyp alla känner till, ibland en klart ovanligare. Sedan skall det vara balanserat, lika mycket segel- som motorbåt, lika mycket väst- som ostkust med inslag av sydkust, insjöar, nordiska farvatten och litet utomlands. Så presenterar man nya prylar som man inte visste att man behövde… Så är det ett reportage från båtmässan i Düsseldorf, eller möjligen i Hannover(?) där man presenterar båtar som aldrig kommer att säljas här… Ja en del tidskrifter har lagts ned, kanske synd, kanske lika bra, jag saknar OK- förlagets Klassiker, enligt uppgift var det en för dyr produktion med för få prenumeranter. Något som förvånar mig mycket mer, är hur den där tidskriften ”Världens Historia” kan överleva. Bonnier har givit ut den sedan 2005, här sveper man fram populistiskt från ”The big bang” över alla olika tidsåldrar, nehanderthalare, Egyptiska regenter, romariket, olika sjöfarare, kolonisationerna, världskrigen, megalomana envåldshärskare, pest och kolera, inbördeskrig, atombomber och rymdkapplöpningar…. Tänk att det finns nya grejer att skriva om… Jag läser den varje år i väntrummet hos tandläkaren, och det är samma tugg i varje nummer.

Det var vad försäljaren sade… och han kopplade quantumradarn till en Element (?) som dom hade som demo i butiken, men exakt hur det kopplades där vet jag inte. Sedan fick han koppla den till en Axiom för att kunna föra över en uppdaterad progamvara från ett minneskort. Jag kollade nu, det står ”connector to sonar” över den anslutningen som inte är power och NMEA 2000. Så du har rätt.

Hej! Jag har följt diskussionen, väldigt intressant. Mätteknik är, eller kan vara besvärlig. Jag har en snarlik fuktmätare, har ännu inte vågat testa den i båten, men på en vägg i huset, där det runnit in vatten genom en felaktig anslutning till bjälklaget till balkongen. Just där fuktskadan fanns indikerade mätaren just ingenting, men cirka 30 cm därifrån gav den utslag, ja den ena dagen, dagen därpå var det hur torrt som helst i hela väggen, trots att jag satte i nya batterier…. Tja… Så har jag ytterligare en fuktmätare, en väldigt enkel sak som jag fick som premie då jag svarade på en enkät. Den visar inga siffror, utan en stapel i en liten display, den visar mycket fukt där skadan är och ingenting för övrigt. Men det hela blev ett försäkringsärende och även besiktningsmannens mätare visade fel…. Ja den ena så hämtade en annan som gav bättre mätvärde. Så mätte jag med en multimeter på en bilgenerator som jag tyckte laddade dåligt… 14,9 volt. Jättebra, eller litet för bra, men halvljuset var inget vidare och startmotorn gick trögt…. -Köp aldrig billiga mätinstrument från postorderföretag i Kin(n)a. Det instrumentet visade tre volt för mycket vid, den gången…. Ibland visar det rätt, det kanske ör fuktskadat…😉

Radarn har två anslutningar, Raynet och strömförsörjning. Men bara en anslutning till Raynet (eller vad det är) på plottern, Element. Men jag kom iallfall på att roligare sätt att testa ekolodsgivaren. Svärdbärarna och kardinaltetrorna ger små knappt synbara ekon, inga bra ekon…😀

Tack för svar! Det framgick väl inte men jag var ju skeptisk till svaret från servicekillen. Länk till element. Länk till Quantum. Det finns ju en Y-kabel i bild i diagrammet, men den är en kombinerad datakabel och strömförsörjningskabel. Den jag (kanske missuppfatade) var av en annan typ och fanns inte med på bild.

Ok, jag frågade sedan AI igen, vilken frekvens Quantum sänder på, och den svarar att den sänder på X-bandet 9354- 9446 MHz… men AI kan ju svara nästan vad som helst.

Ja det fanns många olika appar där namnet börjar med ”Wifi Analyzer”. Jag laddade hem en av dessa i min Android-telefon. Element ger -75dBm Hemmanätverket ger -80dBm Båtens Wifi -96dBm Quantum -100dBm Det varierar en del, men Quantum har alltid röda siffror. Servicekillen, supporten, sade att det inte är rättvist att möta på detta sättet då Quantum och Element kommunicerar på en annan frekvens än vad andra nätverk gör… hm, och hur kan då dessa ”andra” närverk störa ut Quantum? Å andra sidan i den den alternativt pedagogiska manualen kan man läsa att trådlösa ”baby watchers” kan störa ut. Sådana sänder väl på frekvenser någonstans runt 49.300-49.800 MHz? (liksom en massa andra trådlösa apparater). Enligt AI skall Raymarines prylar kommunicera med varandra på 916- 968 MHz, sedan babblar AI om 2,4 GHz, men det måste ju vara radarns frekvens. Sedan mäter den en massa andra nätverk som jag inte vet vilka det är, kanske grannarnas. Nej jag är inte så bra på sådan här radiolära, eller vad det kan tänkas heta. Jag har ännu inte frågat om, eller hur man skall, eller kan ansluta både ekolod och radar till samma uttag, men i manualen ser det ut som om det finns en Y-kabel, men det framgår inte helt självklart om den kan användas. Det är spännande iallfall. Nu testar jag hela systemet uppkopplat hemma. Ekloodsgivaren i en spann med vatten, och den indikerar ett djup på okring 50 cm. Radarn går, hittar ju inga ekon inomhus, men ställer jag den som väderradar ser den en himla massa ekon. AIS är nu inkopplad också, men antennerna sitter kvar på båten, så jag kan inte direkt utvärdera den funktionen, men det kommer iallafall upp ”knappar” i menyerna så att man kan välja AIS-information överlagrad i kortet. Sedan är väl frågan om hur livsfarligt det är att utsätta sig för 2,4 GHz inomhus… det ör väl en lågeffektradar men ändå? Undrar om denna radarn aktiverar raconerna på fyrarna? Min förra gjorde inte det.

Ja naturligtvis…. Jag hittade en ringkärnetrafo med två separata 24 voltslindningar (enligt etiketten) också… Ja jag får se vad jag gör med grejerna.

En tanke… Jag håller på att ”döstäda” röjer ut en massa grejer. Hittade en ostabiliserad enkel nätdel, en trafo med likriktare, ger omkring 14 volt obelastad, och en kortslutningsström på cirka 2A. Sedan fann bland båtgrejerna både en enkel PWM och en billigare MPPT solcellsregulator. Jag skall testa och koppla MPPT regulatorn till den där nätdelen och se om dessa är kapabla att ladda ett 75Ah batteri som jag har ståendes. Om det funkar kan ju det bli svar på ursprungsfrågan i denna långa diskussion.

Räddningstjänsten i Stor Göteborg har meddelat via Göteborgs Posten om att ytterligare en restaurangbåt vid Kvarnkajen vid Eriksberg på Hisingen har sjunkit. Måhända hade det före detta fiskefartyget inte sålt slut på alla lutfisk innan jul, då det fick en svär slagsida innan det sjönk. För ett år sedan höll man på att bärga den före detta fiskebåten från Rörö, Svanen, som var ombyggd till fiskaffär och restaurang. Nu idag är det en annan båt, ”Fiskar Brittas Kro” som gått till botten. Jag vet ingenting om den båtens historia. Båda dessa fartyg ägs av samma företag, vilket kan sätta igång en och annan konspirationsteori. Vi har ju annars en fin tradition av ”matvrak” i Göteborg. Restaurangbåtar som förlist. Ingen minns längre hur många gånger som ”Åtta Glas” i hamnkanalen vid Kungsportsplatsen har fått slagsida och ställt sig tillrätta i bottensedimentet, sannolikt lika många gånger som den bytt namn och ägare. ”Åtta Glas” har en historia som kanalbåt på Nilen. Maritiman, Göteborgs fartygsmuseum säger sig vara världens största i sitt slag. Jag tvivlar på det. Även här har båtar förlist vid kajen, men det var ett tag sedan senast. Däremot gör man sitt bästa för att radera stadens sjöfartshistoria. Man skrotar sina fartyg. Senast var det lastfartyget Fryken som bogserades i bort på sin sista resa, och dessförinnan var det fyrskeppet Fladen rönt samma öde, jag får heller inte ihop det tycker att det saknas ytterligare ett fartyg men kan inte komma på vilket. Kan tänkas att det var en gammal ”Paddanbåt” som försvunnit. Jag ser också att en och annan av de få kvarvarande hamnkranarna på hisingssidan håller på att demonteras, man kan ju hoppas att det är ett led i ett renoveringsarbete, men det är nog bra ett önsketänkande. Salige sportreportern och programledaren Ingvar Oldsberg köpte ju en kran och betalade för underhållet, det var ju ett lyft. Men efter hans bortgång tog förfallet över. Göteborgs Posten skrev härförleden att ”Ingvar Oldsberg” är skrotad, ja alltså M28 755, men det är fel. M28 är en spårvagnsmodell som levererades i 70 exemplar av i mitten av sextiotalet, innan högertrafikomläggningen. 2021 ansågs de kvarvarande vagnarna vara i så dåligt skick att dom var trafikfarliga. Men Spårvägssällskapet Ringlininien sparade (minst) två ex, man säger att 755 skall renoveras till det utförandet den hade 2021, men utan rosthål. Det sägs också att den skall vara på spåret redan i år. Och Den andra vagnen 770 skall renoveras till leveransutförande, och det lär ju ta sisådär 5-10 år. Vart är vi på väg? Jag har ju i gott minne alla hamnarna i älven, det kom och avgick mindre lastfartyg från och till hamnar i när och fjärran. Det kunde vara små fraktskutor med varor dill dagligvaruhandeln på öarna, och det kunde vara större styckegodsfartyg som lastade med kullager och boforskanoner, eller lossade kaffebönor. Dom sista amerikabåtarna fanns förvisso inte kvar, men däremot båtar man kunde åka till London eller till Amsterdam med. Många av oss pôjkar som var uppvuxna på Hisingen har jobbat extra på bananpiren, med att lossa och sortera bananer som kom i olika kylfartyg. Det gick alltid historier, någon slags vandringssägen, om stora spindlar med ludna ben, som hade gömt sig bland bananerna. Jag såg aldrig någon sådan spindel där, men visst fanns det en del mindre insekter, döda insekter, dom klarade vare sig kylan eller insektsgifterna som bananerna var besprutade med. Engelska Flottan… Det förekom ju en del flottbesök, örlogsfartyg, ja sådana gästar ju hamnen även nuförtiden. Men numera ser ju dessa örlogsfartyg ganska tråkiga ut. Många gånger är dom byggda för att inte synas varesig på radar eller med hjälp av värmekameror. Och när dom har ett sådant kamouflage som även gör dom osynliga för blotta ögat är dom inget att se, det kan kvitta. Några i min mening ”riktiga” örlogsfartyg är sådana däringa stora pansarskepp, samtida med WWI, som är överlastade med minst sagt grovkalibriga kanoner. Men några sådana finns det väl inga kvar, dom är väl antingen sänkta i Skagerack eller skrotade. Maritiman har ju jagaren Småland, men den är ju rätt så ”nybyggd” den var ju inte ens med under WWII, däremot om ”kalla kriget”.

Jag skall undersöka det mer noggrant. Det finns två anslutningar, en till matningsspänning och nätverk, och den andra till ekolod och om jag nu inte missförstod det, även till radar, men jag kan ha fel. Manualen ger inte så mycket information.

Nej inte helt säker, men radarn har en en kabelanslutning för nätverk, den användes när teknikern fick uppdatera och uppdatera radarns programvara. Och vi kopplade upp radarn till först en Axiom, sedan till butikens demoex av Element… men den sistnämnda hade ingen ekolodsgivare…

Jag har numera Norrhtracker, och tja, efter en del strul i kombination men okunskap hur den fungerar, så är den nu igång. Efter det att jag köpte en Northtracker presenterades en Swedtrack för mig och den förefaller vara litet vassare… men man vet ju aldrig förrän man ser grejerna i drift. Jo, konstant matning från båtens elsystem skall man ha! Kopplas alltså in via säkring innan båtens batterifrånskiljare/huvudströmbrytare. En funktion som jag uppskattar är möjligheten att koppla in ett eller två relän som kan fjärrstyras för att sedan sätta igång exempelvis kylskåpet. Relän kan ge ifrån sig otrevliga spikar, induktioner, i elsystemet när dom faller, därför bör man koppla in en diod i spärriktningen över reläets anslutningar, 85 och 86. Risken ör annars att man skadar spårsändarens känsliga elektronik.