Jump to content
Tuesday 19 October 2021
Mellgard

Funderingar kring TBT (tributyltenn)

Recommended Posts

4 timmar sedan skrev Peter_K:

Så slipning är en bra metod

Blästring är också en bra metod om den utförs yrkesmässigt och med en bra metod.

 

När vi lät blästra vår båt 2014 låg den upplagd mitt bland alla andra båtar och inget färgdamm kom ut på någon båt. Jag måste erkänna att jag var lite orolig för att bli osams med båtgrannarna på varvsplanen, men den oron var helt obefogad.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lars Afzelius skriver kunnigt och intressant här i Båtliv https://www.batliv.se/nyheter/batpolitik/ ett stycke ned under rubriken "Det bästa är det godas fiende".

 

"Först och främst känner alla ett stort obehag och rädsla för TBT men samtidigt ifrågasätter många om det är rimligt att likställa giftigheten hos t ex gammal urlakad kopparfärg med TBT. Att lägga på spärrfärg på gammal kopparfärg är enklare och billigare för båtägaren än att blästra båten. Men vad vet vi om metodernas miljöpåverkan? Arbetsmiljöverket rekommenderar av miljöskäl användning av spärrfärger framför blästring, i första hand med omtanke om arbetstagare som utför blästringen".

 

Men vilka var det som såg till att båtfolk började känna stort obehag och rädsla för TBT? Fanns det bland dessa några oberoende personer, sådana som inte hade affärsmässiga eller yrkesmässiga skäl att sprida rädsla? 

 

Afzelius skriver vidare att "Samtidigt finns det båtklubbar som fått krav på att sanera bort biocidfärg genom blästring men istället valt att måla över med spärrfärg och fått åtgärden godkänd vid miljöinspektion".

 

Detta godkännande förklaras kanske delvis av att miljöinspektörer inte får säga hur en båtklubb ska avhjälpa brister men ska kunna redogöra för vad som ska uppnås. Fick veta att det är så på SBU:s miljökonferens 8 mars. När saken ställs på sin spets kan en miljöförvaltning inte upphäva AFS-förordningen där det står "eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr". 

 

Afzelius skriver även "Maskinslipning kan ge bra resultat men tveksamt ur hälsosynpunkt och definitivt olämplig metod för borttagning av TBT-färg (tributyltennhydrid)". Helt korrekt enligt min mening, och kanske läge för Peter_K och Mackey att ompröva? 😁

 

Men jag reserverar mig mot Afzelius skrivning  "Rester av TBT-färg får aldrig hamna i naturen överhuvudtaget eftersom ytterst små mängder kan orsaka stora skador på miljön".

 

Totalitär inställning som inte har stöd i vetenskap. Miljöskadorna från de små utsläpp av TBT som ännu kan förekomma är mindre än de fortgående miljövinster som uppträder på grund av naturlig nedbrytning av tidigare utsläpp av TBT i vatten, utsläpp vilka snabbt binds i sediment.  

 

En totalitär inställning till TBT är vanlig i Sverige, men förekommer inte i andra länder. Oseriösa personer här i landet har inbillat båtfolk att texten "inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor" innebär att det inte får finnas kvar rester av TBT i mätbar mängd. 

 

Ska återkomma till hur man ser på TBT i Tyskland. Kan insorteras i mappen "Die dummen Schweden". 😂

Edited by Mellgard

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad har TBT för ”positiva” egenskaper i bottenfärg? Effektivt skydd mot påväxt av vattenorganismer av typ havstulpaner etc?

Share this post


Link to post
Share on other sites
35 minuter sedan skrev Mellqvist:

Vad har TBT för ”positiva” egenskaper i bottenfärg? Effektivt skydd mot påväxt av vattenorganismer av typ havstulpaner etc?

Ja, ser man enbart till hur effektivt det är för att förhindra påväxt, så är det tydligen väldigt bra. Synd bara att det dödar massvis under båten och runt båten också...

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
2020-04-23 vid 23:51 skrev Peter_K:

Litet tips till när du slipar din båt:

Jag köpte en billig excenterslip på Biltema, och en billig industridammsugare samt en packe 40-papper. Lite silvertejp löste ihopkopplingen av maskinerna. Mask och handskar, såklart. Och hörselkåpor med musik i. Och heltäckande kläder. Men... handskarna blev inte ens färgade, det var så himla effektivt. Inget damm på båten heller.

Så slipning är en bra metod

Själv har jag dåliga erfarenheter av billiga excenterslipar (och andra billiga slipmaskiner också) även om jag inte provat just biltemas. De vibrerar för mycket så att man får vita fingrar, de håller dåligt, dammutsugningen fungerar dåligt och de avverkar de långsamt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man kan väl köpa vilken slipmaskin man vill.

Enklast med en billig som man kan kasta om man inte vill sanera den.

 

Vita fingrar och andra skador av vibrerande maskindr och verktyg är skador som tar rätt lång tid att få så den risken kan man utesluta.

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 timmar sedan skrev Mellgard:

Afzelius skriver även "Maskinslipning kan ge bra resultat men tveksamt ur hälsosynpunkt och definitivt olämplig metod för borttagning av TBT-färg (tributyltennhydrid)". Helt korrekt enligt min mening, och kanske läge för Peter_K och Mackey att ompröva? 😁

Lars Afzelius är en före detta arméofficer med bland annat befattning som press- och informationschef vid Västkustens Marinkommando. Han är båtägare sedan 1982 och seglar nu en Puzzle 36. Lars är sekreterare i Myggenäs Båtförening på Tjörn samt ledamot i Svenska Båtunionens valnämnd.

 

Lars är det säkert inget fel på, men vad jag kan förstå har han ingen expertkunskap om TBT, båtbottenfärg eller marinekologi.

 

Blästringen av vår båt utfördes proffsigt utan några utsläpp. Bottenfärgen var röd, så ev. föroreningar skulle ha märkts tydligt.

Blästraren bar heldräkt och friskluftshjälm. Färgrester, nedsmutsade presenningar och blästersand lämnade vi väl märkt på en ÅVC.

 

Jag ser inga problem med ett väl utfört arbete, men det kan säkert förekomma slarv.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lars Afzelius, som jag haft kontakt med, skriver utförligt om blästring i den artikel jag länkade till. Jag instämmer helt i hans kritik mot blästring av TBT-båtar, och sådan blästring har väl nu stort sett upphört.    

 

Mackey lät tydligen blästra sin båt redan 2014, och utan att båten var övertäckt. Han var orolig för att bli osams med båtgrannarna genom spridning av rött färgdamm på deras båtar. Men en båtgranne som inandats osynligt TBT-damm hade kanske också haft anledning till missnöje?   

 

Afzelius skriver bland annat "Det finns ingen certifiering av utrustning, inga krav på mätning av eventuella giftutsläpp vid platsen för blästring eller krav på utbildning för den personal som genomför blästringen. Det finns också exempel på när båtar har blästrats helt utan täckning".     

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Mellgard:

Mackey lät tydligen blästra sin båt redan 2014, och utan att båten var övertäckt. Han var orolig för att bli osams med båtgrannarna genom spridning av rött färgdamm på deras båtar. Men en båtgranne som inandats osynligt TBT-damm hade kanske också haft anledning till missnöje?   

Vad yrar du om?

Precis som konspirationsteoretiker gör väljer du de tolkningar som passar in i din världsbild utan att blinka och utan att fundera.

 

Om du hade varit intresserad av  tex. hur det var möjligt att ingen färg spreds till de båtar som låg precis bredvid vår hade du ställt följdfrågor.

 

Du ville helt enkelt se det som att all röd färg snällt stannade vid vår båt utan att blåsa bort och all "osynlig" TBT-färg for omkring och kontaminerade människor och miljö.

 

Det finns likheter mellan dig och de som kämpat i 10 - 15 år mot 0,2-lagen.

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mackey, jag har förståelse för din frustration. Att hoppa på ett miljötåg innan konsekvenserna blivit utredda kan kosta. 

 

I Tyskland har man förnuftiga regler för båtar som kan ha kvar rester av numera otillåtna ämnen.

 

För Cybutryn (= Igarol, Irgarol) gäller i Tyskland att  "När du köper en båt bör du fråga om bottenbeläggningen: Från den 2 mars 2017 får nya båtar som är belagda med Cybutryn inte längre säljas. Det finns dock inga begränsningar för båtar som köpts före detta datum. Om du äger en båt som redan har behandlats kan du fortsätta segla i europeiska vatten".

 

https://www.umweltbundesamt.de/presse/pressemitteilungen/eu-kommission-lehnt-genehmigung-von-antifouling 

 

En del regler kring bottenfärg verkar vara begränsade till delstater. För Niedersachsen vid nordsjökusten gäller att det inte är tillåtet att högtrycksspola båtbottnar som har bottenfärg som innehåller eller kan innehålla någon av biociderna TBT, Diuron eller Igarol. Se länken till "Langfassung" här.

 

https://www.umwelt.niedersachsen.de/schiffsanstriche/wasser-schuetzen---umweltfreundlicher-bewuchsschutz-fuer-sportboote-158208.html   

Edited by Mellgard
  • Confused 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
40 minuter sedan skrev Mellgard:

Mackey, jag har förståelse för din frustration. Att hoppa på ett miljötåg innan konsekvenserna blivit utredda kan kosta. 

Det är väl bara du i denna tråd som är frustrerad!

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev Mellgard:

I Tyskland har man förnuftiga regler för båtar som kan ha kvar rester av numera otillåtna ämnen.

 

För Cybutryn (= Igarol, Irgarol) gäller i Tyskland att  "När du köper en båt bör du fråga om bottenbeläggningen: Från den 2 mars 2017 får nya båtar som är belagda med Cybutryn inte längre säljas. Det finns dock inga begränsningar för båtar som köpts före detta datum. Om du äger en båt som redan har behandlats kan du fortsätta segla i europeiska vatten".

Då byter vi spår bort från TBT, tydligen. 

I Sverige, vilka regler gäller kring de båtar som har gammal bottenfärg innehållande irgarol..? På vilket sätt är Sveriges regler kring irgarol oförnuftiga jämfört med Tysklands?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Citat

 

Jag håller mig på spåret TBT, för jag har ingen expertkunskap om irgarol. Men tyckte det var tänkvärt med säljförbud för båtar som har otillåten bottenfärg. Samt att man fick fortsätta segla i europeiska vatten om bottenfärgen var påmålad innan färgen förbjöds.   

 

En motfråga, riktad till alla intresserade. Ser ni något intressant i denna publikation? https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14618725

Share this post


Link to post
Share on other sites
34 minuter sedan skrev Mellgard:

Jag håller mig på spåret TBT, för jag har ingen expertkunskap om irgarol. Men tyckte det var tänkvärt med säljförbud för båtar som har otillåten bottenfärg. Samt att man fick fortsätta segla i europeiska vatten om bottenfärgen var påmålad innan färgen förbjöds.   

 

En motfråga, riktad till alla intresserade. Ser ni något intressant i denna publikation? https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14618725

Enkelt svar är så här om irgarol. 
Om du har en båt som idag är målad med irgarol får du fortsätta segla vidare med den. Du får också sälja båten. Däremot får inte nya båtar målas med färg innehållande irgarol, och du får heller inte måla din båt med färg innehållande irgarol. 
Dvs - exakt som i Tyskland. 

Däremot förbjöd vi det i bottenfärger tidigare än tyskarna, tror det var runt 2000 här i Sverige, och i Tyskland verkar det vara 2017. 


Därav min fråga; på vilket sätt är Tysklands lagar kring irgarol mer förnuftiga än våra..?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tänkte svara att varför ska jag svara på en fråga där du redan vet svaret.  Men det svaret var det inte läge för just nu.  🙂  

 

Det mest intressanta i den av mig nämnda publikationen nedan kan vara att man i Japan redan 2003 använde XRF-mätning för att detektera tenn på båtskrov. Men sådan mätning hölls inte för att vara tillräcklig för att fastställa om och i vilken mängd där fanns TBT.

 

XRF-mätning måste kompletteras med en riktig kemisk analys. Tio år senare tycker några personer bakom Happy Boat att någon kemisk analys (dyr!) inte behövs. Kan man lita på deras mätningar? Eller de mätningar som SBU ska göra?

 

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14618725

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan skrev Mellgard:

Mackey, jag har förståelse för din frustration. Att hoppa på ett miljötåg innan konsekvenserna blivit utredda kan kosta. 

Jag är väldigt nöjd med resultatet av blästringen ur ett miljöpersspektiv och och även arbetsmiljömässigt. Annars hade jag avbrutit blästringen. Jag är inte ett dugg frustrerad, det är dina antaganden som du bygger din världsbild på.  Jag är relativt väl insatt både i arbetsmiljö- och miljöfrågor och har varit ansvarig för sådana frågor i mitt yrkesliv så jag har förhållandevis god kunskap på området.

 

Fortfarande antar du en massa saker helt utan belägg istället för att fråga.

Jag misstänker att det är du som är den som är frustrerad...

 

Än en gång känner jag vibbar av konspirationsteoretiskt slag.

  • Like 3

Share this post


Link to post
Share on other sites
59 minuter sedan skrev Mellgard:

Tänkte svara att varför ska jag svara på en fråga där du redan vet svaret.  Men det svaret var det inte läge för just nu.  🙂  

 

Det mest intressanta i den av mig nämnda publikationen nedan kan vara att man i Japan redan 2003 använde XRF-mätning för att detektera tenn på båtskrov. Men sådan mätning hölls inte för att vara tillräcklig för att fastställa om och i vilken mängd där fanns TBT.

 

XRF-mätning måste kompletteras med en riktig kemisk analys. Tio år senare tycker några personer bakom Happy Boat att någon kemisk analys (dyr!) inte behövs. Kan man lita på deras mätningar? Eller de mätningar som SBU ska göra?

 

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14618725

Har du ens läst och förstått de rapporter som lett fram till den programvara som används vid XRF-mätningarna?

 

Du har även missat att den forskning som gjorts är gjord av en forskargrupp innan Happy boat fanns. Resultaten används av Happy boat och det är ju bra när framgångsrik forskning kommer till användning i det verkliga livet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den nedan länkade rapporten från 2018 tycker jag är intressant.

 

I slutet av första stycket av Introduction står "Thus leaching of existing TBT paints occurs". Men de framförda argumenten för att utläckning sker håller inte. Det hävdar jag i egenskap av högskoleutbildad kemist (civ.ing. i kärnkemi, Chalmers 1971).  

 

Transportstyrelsen skriver angående TBT att "Gamla färglager läcker fortfarande ut giftet 20 år och längre efter att det målats på".  Ett löst påstående och utan några som helst bevis.  

 

I rapporten står även att "In accordance with the results from Sweden (Ytreberg et al. 2016), there are no indications of freshly applied TBT-paints by illegal sale and application. Most likely the measured tin concentrations on the leisure boat hulls indicate the persistence of old TBT-paints probably as remnants in under laying paint layers after incomplete removal".

 

Det finns alltså inget som tyder på illegal import till Sverige av bottenfärger innehållande TBT.

 

https://link.springer.com/article/10.1007/s11356-018-1614-1 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ur artikel i DN från 2016-07-22, med rubriken "Båtar fortsätter sprida gift från förbjuden färg".

 

"Tributyltenn (TBT) hindrar alger och havstulpaner från att växa på båtarnas skrov, men ämnet är så hälsofarligt att det blev förbjudet att använda på fritidsbåtar 1989.
I de flesta fall handlar det om gammal färg som målats över. När båtskroven skrapas eller utsätts för högtrycksspolning läcker gifterna ut och samlas i bottensedimenten i vattnet närmast båtklubbarna.
Båtarna läcker förmodligen även när de ligger i vattnet, men det har vi inte undersökt, säger Britta Eklund, forskare vid Stockholms universitet, som genomför mätningarna på uppdrag av miljöförvaltningen".

 

Men förbuden mot användning av TBT har helt andra orsaker än eventuell hälsofara för människor.

 

Att Britta Eklund eller andra inte undersökt om båtar i båtklubbar läcker ut TBT när de ligger i vattnet kan ha en naturlig förklaring. För resultat från en sådan undersökning skulle sannolikt underminera affärsmodellen med primitiv mätning av gamla rester av TBT på fritidsbåtar.  

 

Företaget HappyBoat AB bokförde en vinst på 969 tkr föregående år.

 

https://www.dn.se/nyheter/sverige/batar-fortsatter-sprida-gift-fran-forbjuden-farg/

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 timmar sedan skrev Mellgard:

Att Britta Eklund eller andra inte undersökt om båtar i båtklubbar läcker ut TBT när de ligger i vattnet kan ha en naturlig förklaring. För resultat från en sådan undersökning skulle sannolikt underminera affärsmodellen med primitiv mätning av gamla rester av TBT på fritidsbåtar.  

Nu går du väl långt, ett riktigt lågvattenmärke.

 

Britta Eklund har forskat/arbetat med gifter i vatten i nästan hela sitt liv och med gifter i bottenfärger sedan tidigt 00-tal.

 

Nu anklagar du henne för att ha låta bli att göra vissa typer av mätningar för att det sannolikt skulle underminera affärsmodellen i det relativt nystartade företaget Happyboat AB, ett företag BE startat som pensionär.

 

Om du hade samma engagemang i att ta bort din bottenfärg som du har att smutskasta allt och alla när det gäller TBT så skulle du haft en skrovren och giftfri båt för länge sedan.

 

Giftet TBT finns av någon anledning kvar i marinor och havsvikar mer än 30 år efter att det förbjöds. Verkar vettigt att få bort källan kan man tycka

Edited by Mackey
  • Thanks 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

"TBT är också giftigt för människan. Den kemiska strukturen påminner om testosteron och TBT påverkar våra hormoner.
Britta Eklund vill inte utesluta att den sämre spermakvalitén som observerats de senaste decennierna kan bero på bland annat TBT.
– Tillsammans med alla möjliga andra kemikalier som vi blir exponerade för idag så är det troligt, säger Britta Eklund."

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/extremt-farligt-gift-pa-fritidsbatar  

 

Inte trovärdigt men raffinerat. Skrämma kvinnor med att de kan bli som män. Skrämma män med sterilitet.      

 

Strukturformeln för TBT finns ute i högerkanten i länken https://sv.wikipedia.org/wiki/Tributyltenn och strukturformeln för testosteron här https://sv.wikipedia.org/wiki/Testosteron 
Vari består likheten i kemisk struktur?

 

Det är en fråga om hederlighet, som Svante Bahrton skriver här. https://www.hamnen.se/artiklar/det-ar-en-fraga-om-hederlighet/ 

 

Geschäften kring TBT är fascinerande. Men de verkar ännu inte ha spridit sig särskilt långt från stockholmsområdet. Men nu ska tydligen SBU gå in. 

 

I Norge däremot är man glad över att havsmiljön helt återhämtat sig från gamla skador av TBT.

 

https://www.aftenposten.no/viten/i/qLrlRg/50-aar-med-kjoennsforstyrrede-snegler-fra-miljoeproblem-til-gladsak 

Share this post


Link to post
Share on other sites
36 minuter sedan skrev Mellgard:

"TBT är också giftigt för människan. Den kemiska strukturen påminner om testosteron och TBT påverkar våra hormoner.
Britta Eklund vill inte utesluta att den sämre spermakvalitén som observerats de senaste decennierna kan bero på bland annat TBT.
– Tillsammans med alla möjliga andra kemikalier som vi blir exponerade för idag så är det troligt, säger Britta Eklund."

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/extremt-farligt-gift-pa-fritidsbatar  

 

Inte trovärdigt men raffinerat. Skrämma kvinnor med att de kan bli som män. Skrämma män med sterilitet.  

Nu beskyller du även Britta Eklund för att på ett raffinerat sätt skrämma både kvinnor och män, inte bara att gynna sin egen affärsmodell genom att undvika att genomföra vissa mätningar.

 

Jag tror du ligger illa till om Britta Eklund skulle vilja driva en förtalsrättegång mot dig, vilket jag hoppas och tror att hon inte vill.

 

Det är nog ändå klokt att se till att få bort tråden innan det är för sent.

Share this post


Link to post
Share on other sites

SXK och SBU har enligt en nysläppt rapport analyserat vattnet i tre västkusthamnar avseende metallförekomster.

https://pakryss.se/analyser-av-vattnet-i-vastkusthamnar-genomforda/

 

Några klipp ur artikeln:

* Anledningen till studien har varit att ta reda på halterna av koppar i vattnet med tanke på den diskussion som förs om bottenmålade båtar.

* Mätningarna visade med få undantag att vattnet i våra hamnar uppfyller de krav som ställs från Naturvårdsverket. Efter år 2 upphörde mätningarna av TBT, eftersom analystekniken inte kunde visa några halter.

* “Undersökningar i dessa småbåtshamnar under tre säsongers mätningar visar att halterna av biotillgänglig koppar från bottenmålade båtskrov i hamnarna är låga och bedöms ha liten negativ effekt för vattenlevande organismer. Halterna minskar ytterligare utanför hamnarna” skriver utredaren i studien. “I det salta västerhavet bildar kopparjonerna klorid- och hydroxidsalter som minskar biotillgängligheten.”

* Personerna bakom studien är Per Ivarsson, doktor i kemisk ekologi och forskare vid Örebro universitet, och Christer Gustafsson med mer än tjugo års erfarenhet av miljökontrollfrågor.

* Vi kan och ska reducera miljöbelastningen genom att måla mindre mängd bottenfärg. Vi ska se till att renspolning och avskrap hanteras rätt, samlas upp och destrueras, det vill säga följa de regler som redan finns. Men den miljöpåverkan som kommer från fritidsbåtarnas bottenfärger är enligt vår studie mycket liten (Lennart Falck, medlem i miljönämnden, SXK).

 

Mina kommentarer: Denna undersökning verkar ha genomförts på den vatten- och botten-miljö som påverkas av fritidsbåtar i användning och baseras inte på vad som finns applicerat och ackumulerat under flerfaldiga färglager på båtskroven. Man har även gjort en mätning med mätplattor hängande under en nysjösatt båt målad enligt färgtillverkares anvisning med antifoulingfärg innehållande koppar.

Undersökningen har skett i Västerhavet. Den högre saliniteten där jämfört med Östersjön innebär vad jag förstår att omvandlingen av koppar till icke biotillgängliga kopparsalter går långsammare men den sker dock.

Problematiken med omhändertagande av skrotbåtar med flerfaldiga lager av antifoulingfärger adresseras inte i rapporten.

 

Rapporten finns att läsa här:

https://www.sxk.se/system/files/miljonamnden/Halter av biotillgänglig koppar och zink i småbåtshamnar_ID10859.pdf

(Disclaimer: Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.)

 

Jag hade gärna lagt in avsnitt 6 Slutsatser sidan 16 från rapporten här men disclaimern fick mig att avstå. Bläddra gärna fram till den punkten för att ta del av slutsatserna.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mja, så här...
Som göteborgare så läser jag ju min "Göteborgs-Pesten".
I denna artikel hämtad från fritt läsbara `gp.se´ så beskrivs en rättsprocess angående gamla miljösynder där tributyltenn lagrats i älvens bottensediment. De gamla miljö-försyndelserna från varvens tid tycks, i juridikens värld,  ha hamnat hos "svarte petter". Menar med `svarte petter´ här alltså stadens stolthet Volvo.

Det handlar om stora belopp för att undersöka/sanera bottengyttjan kring de gamla varvs-verksamheterna . Samtidigt är havsnära tomter kring Göta Älvs mynning, alltså i göteborgs stadskärna, givetvis eftertraktade!

Tänker... om nu detta med `tributyltenn lagrad i bottengyttja, denna miljöbomb" skulle vara  överdriven´ så skulle många bli glada. Men jag har stort förtroende för miljöförvaltningens kompetens,  tänker att  den gyttjan på nåt sätt måste neutraliseras  innan nybyggen fritt kan tillåtas!?

Tja, detta med tribytultenn är en gammal uttjatad fråga här i göteborg. Försök förstå att de flesta göteborgare reser ragg inför "eventuellt återinförande av tributyltenn" i bottenfärgen"!?
Kan jag tvivla.


 

Edited by Thomas-1

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 timmar sedan skrev Thomas-1:

Mja, så här...
Som göteborgare så läser jag ju min "Göteborgs-Pesten".
I denna artikel hämtad från fritt läsbara `gp.se´ så beskrivs en rättsprocess angående gamla miljösynder där tributyltenn lagrats i älvens bottensediment. De gamla miljö-försyndelserna från varvens tid tycks, i juridikens värld,  ha hamnat hos "svarte petter". Menar med `svarte petter´ här alltså stadens stolthet Volvo.
- - -
Tja, detta med tribytultenn är en gammal uttjatad fråga här i göteborg. Försök förstå att de flesta göteborgare reser ragg inför "eventuellt återinförande av tributyltenn" i bottenfärgen"!?
Kan jag tvivla.

Det är stor skillnad på att det legat fritidsbåtar i en hamn där det kan ha förekommit läckage av TBT från bottenfärgen och under en flytdocka för fartyg där det skrapats bottenfärg som sannolikt spolats ner från dockans däck direkt ner i havet och hamnat på botten. Självklart blir det en enormt stor skillnad i föroreningsgrad. Jag kan misstänka att volyminnehållet med TBT i fartygsfärgen var avsevärt större än i fritidsbåtsfärg. Så har det i alla fall varit med kopparfärger för de två slagen av farkoster.

 

Jag håller definitivt med de göteborgare som reser ragg inför återinförande av TBT som antifoulingsfärg. Men det lär inte hända med dagens kännedom om TBT:s effekter på bottenfaunan.

Share this post


Link to post
Share on other sites


Tack Lintott för detta klargörande, och den intressanta rapporten i ditt föregående inlägg. 

 

Här några ytterligare kommentarer till den artikel i GP om "miljöbomb" som Thomas-1 refererar till.  

 

Förbudet för TBT från 2008 gäller inte all användning utan endast användning i bottenfärg. TBT säljs främst i form av bis(tri-n-butyltenn) oxid eller TBTO. Det har vidsträckt tillåten användning i plaster och som träskyddsmedel. Några leverantörer är dessa. https://www.buyersguidechem.com/chemical_supplier/Tributyltin_oxide_(TBTO) 

 

Det finns faktiskt en TBT-innehållande bottenfärg på världsmarknaden, så sådan färg är tydligen inte förbjuden överallt. https://www.seahawkpaints.com/wp-content/uploads/2019/08/TDS-Islands-44-Plus-HARDER-7-30-19-w-metrics.pdf 

 

TBT kan vara hormonstörande för högre organismer men knappast för mikroorganismer. Sådana har mig veterligen inget hormonsystem.  

 

Journalisten i GP kunde ha nämnt att muddermassor med högre halt av TBT än mellan 50-200 mikrogram per kg torrsubstans måste dumpas på land, detta enligt flera svenska domar. Men man hittar nog ingen kommun som vill ta emot dessa muddermassor. Så bäst att gyttjan får ligga kvar där den ligger. Det lär väl inte bli aktuellt att starta musselodling på just den platsen. 

 

Eftersom syrerikt sötvatten från Göta älv strömmar förbi kommer nog giftigt TBT i gyttjan att snabbt brytas ned till mindre giftiga föreningar. Det kunde vara en uppgift för miljöförvaltningen att mäta.

 

Hur giftigt för människor är då TBT-innehållet i gyttjan vid Götaverken, vilken som mest innehöll 0.23 gram TBT per kg torrsubstans? 

 

För däggdjur (människa) är LD50 ca 100 milligram per kg kroppsvikt, vilket innebär att om någon som väger 80 kg sväljer 8 gram TBT som engångsdos är det kanske fifty-fifty att denne avlider. Men för att få i sig 8 gram TBT via gyttjan måste man svälja ned minst 33 kg torr sådan.

 

Var gäller då om man endast sväljer TBT-innehållet i 33 gram gyttja dagligen, men gör så varje dag? Då får man i sig 8 milligram TBT dagligen, och då kommer vi in på TDI ("tolerabelt dagligt intag")

 

TDI för TBT är fastställt till 0.00025 mg per dag och kilo kroppsvikt. För en person på 80 kg motsvarar det 0.02 mg. Men eftersom man tillämpar en säkerhetsfaktor på 100 gånger när man beslutar om TDI så får man antagligen påverkan på immunförsvaret först om man skulle svälja 2 milligram TBT dagligen. För TBT är det immunotoxicitet som begränsar tillåtet dagligt intag och alls inte någon påverkan på hormoner.   

 

Skulle man dagligen svälja TBT-innehållet i 33 gram torkad gyttja hämtad från utanför Götaverken så skulle immunförsvaret tydligen ta skada.

Edited by Mellgard

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kane skrev längre tillbaka i tråden att  "Om du börjar propagera för att TBT kan vara kvar för att det bara är dubbelt så farligt som DDT kommer diket du gräver snabbt bli väldigt djupt".

 

Nej, min ståndpunkt är att de rester av TBT som efter 30 år ännu finns kvar på en del fritidsbåtar är helt ofarliga för människor och miljö. Förutsatt att man låter resterna vara kvar på båtbottnar och inte rör omkring dem.     

 

Angående DDT så gäller att "Världshälsoorganisationen har omprövat sin hållning och förespråkar DDT i länder med malariamyggor. Efter förbudet infördes har nämligen omfattande tester och undersökningar gjorts som visar att DDT inte orsakar skador på djurliv eller människor när det används och hanteras på rätt sätt". 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Diklordifenyltrikloretan 

 

"DDT är inte akuttoxiskt, men höga doser av DDT kan orsaka stickningar och domningar i ansiktet, samt orsaka illamående och kräkning".
https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/ddtdddochdde.pdf 

 

Jag är uppväxt på ett lantbruk i Skåne. Som tonåring sprutade jag ddt-pulver med bälgspruta i grönsaksland och ladugård. Min hälsa tog veterligen ingen skada. Nu vid 76 års ålder har jag, Ingemar Mellgard, alltjämt klippklättring och alpinklättring som främsta fritidsintressen.

 

Har förresten inte någonstans sett antydningar om att någon skulle vilja göra bottenfärger med TBT tillåtna, och jag har rätt bra koll på världsläget vad gäller TBT.

Share this post


Link to post
Share on other sites
37 minuter sedan skrev Mellgard:

Nej, min ståndpunkt är att de rester av TBT som efter 30 år ännu finns kvar på en del fritidsbåtar är helt ofarliga för människor och miljö. Förutsatt att man låter resterna vara kvar på båtbottnar och inte rör omkring dem.     

Det här är ju inte speciellt svårt, egentligen. Men du måste kunna bevisa ditt påstående om att gammal TBT-färg är ofarlig. 

Du behöver bara göra en vetenskapligt utförd undersökning där du kan bevisa ditt påstående om att det är ofarligt om det sitter kvar på botten, skriva en rapport, få den publicerad och granskad, så är saken biff. Du kanske kan ta kontakt med ett universitet i din närhet och se om du kan bedriva din forskning där, och om några år kan du skicka den till länsstyrelsen och be dem ompröva de förbud som finns. 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det tycks mig som att det är två sidor som argumenterar mot varandra utan att närma sig konsensus ett dyft. Ena sidan har epoxibehandlat sina båtar med stora kostnader och mycket jobb och vill inte ha gjort det i onödan, andra sidan vill inte ta på sig dessa kostnader och jobb om man kan slippa.

Kunde man inte göra ett test genom att tigga till sig ett stycke tbt-haltigt båtskrov från en båtskrot, hänga upp det i en vattentank med ett tbt-fritt bottensediment och efter ett par månader mäta påverkan?

Share this post


Link to post
Share on other sites
23 minuter sedan skrev trewq:

Det tycks mig som att det är två sidor som argumenterar mot varandra utan att närma sig konsensus ett dyft. Ena sidan har epoxibehandlat sina båtar med stora kostnader och mycket jobb och vill inte ha gjort det i onödan, andra sidan vill inte ta på sig dessa kostnader och jobb om man kan slippa.

Kunde man inte göra ett test genom att tigga till sig ett stycke tbt-haltigt båtskrov från en båtskrot, hänga upp det i en vattentank med ett tbt-fritt bottensediment och efter ett par månader mäta påverkan?

Epoxibehandling behöver inte vara särskilt dyrt, vår gick på 9 000:- kronor och då lejde vi bort blästringen. Eget arbete minns jag inte, men det drog iväg en del, kanske 40, 50 mantimmar. Det var en hel del lärtid - bla. slipade vi för noga - plus att det regnade en skvätt nästan varje dag. FÖR övrigt vet jag inte om vi hade någon TBT på skrovet, men det är väl troligt.

 

Övertygelse är svårt att rå på, men...

ingen tänker väl att man vill att TBT ska vara farligt att ha kvar bara för att man själv tagit bort sin gamla TBT. Bäst är naturligtvis om det visar sig att det inte är någon fara att ha kvar TBT-färg på skrovet, men hittills verkar det inte vara så.

 

Ett test skulle vara bra, men jag tror att de största läckagen sker på land när man jobbar med sin båt. Man passar tex. på att skrapa rent hela rodret när färg börjar flagna utan en tanke på att det kan skada miljön.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy