Jump to content
Thursday 28 January 2021
StyrmanKarlsson

Rostfritt under vatten

Recommended Posts

11 minuter sedan skrev StyrmanKarlsson:

Ett bildexempel på att rostfritt inte funkar så bra unde vatten. Understa 5-6 länkarna ligger under vattenlinjen.

 

20181107_125825-2.thumb.jpg.660744e02e5cbb66c0a19274112077cc.jpg

Du får nog ge lite mer information som:

Ligger hon i söt/bräckt/saltvatten?

Landström inkopplad (du eller båt granne).

Bottenfärg, kopparbaserad?

Trä/plast/stålbåt?

Dålig el ombord (VVB 220 volt tex med jord).

Kvaliteten på kedjan.

 

Allt detta kan ge galvaniska strömmar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns många kvalitéer på rostfritt. Att blanda olika kvalitéer av rostfritt är illa på samma sätt som som att blanda olika metaller, det blir galvanisk korrosion som äter upp det med oädlast kvalité. Med närliggande potential så tar det lite längre tid, men det kommer att korrodera.

 

Har du samma kvalité på kätting, schackel och fästögla?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ursäkta mitt otränade öga, eller möjligen att fotot luras, men jag tycker att det där ser ut som vanlig galvad kätting.

Prova gärna med en vanlig liten magnet, det duger med ett skåplås.

Håll den intill, känner du dragkraft, så är det inte rostfritt.

Jo, vissa RF-sorter är också svagt magnetiska.

Jämför i så fall med hur magneten känns mot stålvaggan.

 

Tillägg: Jo, jag tycker också det ser ut som om du råkat ut för galvanisk korrosion.

Edited by Wingan

Share this post


Link to post
Share on other sites

Punktkorrosion kan ske på rostfritt stål i kloridhaltig gärna sur och syrefattig miljö.

En skada på det skyddande oxidskiktet eller en förorening i stålet ger stålet möjlighet börja rosta och det går ofta väldigt fort.

 

Skadan som blir ett hål agerar anod och det omgivande oskadade marerialet blir katod. Det behövs inga andra metaller för att denna galvaniska korrosionen ska starta och fortsätta. Det enda som behövs är fel rostfria material i fel miljö.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 timmar sedan skrev Mackey:

Punktkorrosion kan ske på rostfritt stål i kloridhaltig gärna sur och syrefattig miljö.

En skada på det skyddande oxidskiktet eller en förorening i stålet ger stålet möjlighet börja rosta och det går ofta väldigt fort.

 

Skadan som blir ett hål agerar anod och det omgivande oskadade marerialet blir katod. Det behövs inga andra metaller för att denna galvaniska korrosionen ska starta och fortsätta. Det enda som behövs är fel rostfria material i fel miljö.

 

Mackey

Bästa Mackey,

Var kan jag läsa lite mer om det där?

Share this post


Link to post
Share on other sites

syrafast  rostfritt stål motstår väl det mesta,haft båt i 45år inga problem med den bästa sorten rostfritt stål.fäster inte en magnet mot stålet då är det syrafast.

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 minuter sedan skrev LonelyBird:

Bästa Mackey,

Var kan jag läsa lite mer om det där?

Jag vet faktiskt inte, gissar att man hittar en del om man googlar på punktkorrosion och rostfritt stål.

 

Jernkontoret och Damsthal har säkert en hel del info.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
25 minuter sedan skrev karluno:

syrafast  rostfritt stål motstår väl det mesta...

Både ja och nej.

Om vi håller oss till fritidsbåtar är det mest ja, men fortfarande lite nej.

 

Om vi börjar med kättingen denna tråd handlar om så kan den mycket väl vara i någon syrafast kvalitet, men om den täcks av beväxning så kan det ändå bildas väldigt ogynnsamma förhållanden. Under växtligheten kan man få reducerande och sura förhållanden som gör att det skyddande oxidskiktet inte kan byggas upp.

 

Svetsa i rostfritt stål funkar inte alltid så bra som man först kan tro. Svetsning kan ge upphov till sprött material, material med sämre korrosionsskydd och en värmepåverkad zon på vardera sidan om svetsen (HAZ, Heat Afected Zone) där korrosion kan ske mellan kornen i metallen ungefär som om man tar bort murbruket mellan tegelstenar. Gör man rätt går det bra...

 

Ovan vatten funkar syrafast rostfritt stål nästan alltid bra, men det finns även andra typer av rostfritt stål som funkar bra ovan vattenytan.

 

26 minuter sedan skrev karluno:

... inga problem med den bästa sorten rostfritt stål.fäster inte en magnet mot stålet då är det syrafast.

Så lätt är det inte. De austenitiska rostfria stålen (austenit är en typ av struktur i själva stålet) är inte magnetiska och det har inget med om de är syrafast att göra eller inte.

Är det rostfria stålet inte magnetiskt kan det vara sk. syrafast, men det är inte alls säker.

Är det rostfria stålet magnetiskt är det säkert inte sk. syrafast.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 timmar sedan skrev Bjorns_snipa:

Jag fick ”hjälp” att svetsa på ett par stoppklackar vid rodret. Tyvärr använde svetsaren rostfritt, med detta resultat.

Ingen bra idé att blanda svart och vitt, vanligt stål och rostfritt stål menar jag.

 

Något som inte heller är bra är att "smitta" rostfritt stål med vanligt stål genom att använda samma verktyg eller genom att förvara de båda stålsorterna inpå varandra.

Det "smittade" rostfria stålet kommer att unna rosta där det svarta stålet gnidits av.

Även slipdamm från svart stål kan få rostfritt stål att rosta.

 

Mackey

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Wichinox heter en produkt för att polera bort uppkommen rost på rostfria detaljer. Krämen passiviserar de metallpartiklar i det rostfria stålet som är orsaken till rosten så inte  rosten återkommer lika lätt igen. Wichinox verkar på samma sätt som när rostfritt stål "betas" efter att det bearbetats och polerats, men är mer anpassat för konsumentmarknaden.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
21 timmar sedan skrev LonelyBird:

Bästa Mackey,

Var kan jag läsa lite mer om det där?

Rekommenderar läsning av de två PDF:erna enligt bilden nedan.
Inte för att jag blir särskilt mycket klokare men en uppdelning görs i.a.f. mellan så kallat "aktivt" (nedsänkt) respektive "passivt stål" (ovan vattenytan)
   Ingen annan metall har två skiljda positioner i den galvaniska spänningskedjan beroende endast på under- eller övervattensläge, nånting knepigt verkar drabba vid nedsänkning som faktiskt gör att metallen verkar "oädlare"?  


Just rostfritt stål kan tydligen uppföra sig knepigt jämfört med andra metaller, uppvisa inre metallegenskaper som varierar dess "ädelhet" beroende på omgivningen.
Vi båtägare är ju vana vid att RF  ovan vattenlinjen uppför sig som en sorts sinnebild för ett evighetsmaterial. (Typ... när trä- stål- eller plastbåtar förmultnat kommer framtida arkeologer att finna perfekt bevarade stålrör som de klassificerar som push- eller pullpit?)


Punkt/grop-korrosion yttrar sig först som  små slumpmässiga sår i metallytan som sedan kan  äta sig in och bli djupare. Vilket ju TS foto  nog tyder på!
(Teorin bakom detta med  punkt/gropkorrosion i allmänhet gör gällande att korrosionen accelererar "lokalt" vid såret, man får en sorts självförstärkande galvanisk lokal reaktion som ökar/självförstärks ju större gropen blir??)

Som Ma key påpekar så har vattnets surhetsgrad sin betydelse, detta enligt wikipedia.
Vete katten men så hära får mitt foruminlägg för tillfället bli.

Bildkällor: Fig 1 PDF, Fig 2 PDF

RFgroprost.galvan.png

Edited by Thomas-1
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu är jag inte speciellt intresserad av korrosion men kättingen verkar angripen av gropkorrosion, troligen på en mindre lyckad legering. Gropkorrosion brukar vara vanligt på aluminium.

Rostfritt är inte alltid så bra som man gärna vill tro, namnet är lätt överdrivet.

Det som kan vara riktigt dåligt i en båt är spaltkorrosion som kan uppstå på tex en rostfri bordgenomföring. Där är brons mycket mera lämpligt, det har fungerat bra i tusentals år.

Rostfria genomföringar låter bra men är lite lurendrejeri att sälja. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 timme sedan skrev bhemac:

Det som kan vara riktigt dåligt i en båt är spaltkorrosion som kan uppstå på tex en rostfri bordgenomföring.

Därför kör jag plast genomföringar. Finns med krom för dom som vill synas.

Att tilläggas är alla dessa metaller vi blandar under vattenlinjen.

Exempel: bottenfärg med KOPPAR, offeranoder i ZINK/MAGNESIUM/ALUMINIUM, propeller i ROSTFRITT/ALUMINIUM och alla dessa bordsgenomföringar... Det är väl inte så konstigt att det blir som det blir, självklart så äts en metall upp först, med lite 220 volt också så påskyndar man det hela.

Min båt granne ligger med Landström alla dagar utom när han är ute. I år la han inte i, mina offeranoder ser nästan nya ut mot föregående år då jag fick byta minst 2 gånger.

Edited by patrikflink

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan skrev patrikflink:

Därför kör jag plast genomföringar.

Jo det är troligen det mest optimala, det bara känns lite läskigt. Men det gjorde bajstank i plast också på 90-talet men där vet man nu att det är bäst.

Brons är alltid brons men i praktiken brukar det bli mässing. När jag bytt båt brukar jag vilja byta genomföringar, slangar mm. Då vet man vad man har.

Olika metaller bekymrar inte mig, jag kör bonding dvs alla metalldelar ihopkopplade eftersom jag vill ha en bra jord och framförallt ett gott åskskydd.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tittade noga på bilden och det är tydligt att skadorna ligger under vattenytan. Jag antar att kättingen tvättades i samband med upptagningen. Beväxning i form av bakterier och alger är syreförbrukande vilket ställer till det för enkla/billiga " rostfria legeringar". När syret försvinner försvinner också det skyddande Kromoxidskiktet. När det är borta kan saltvattnets aggresiva klorjoner (NaCl= Natriumklorid= salt) skada metallen på det sätt som bilden visar. Hur allvarliga angreppen blir beror på legeringsämnena i materialet. Man har utvecklat speciella tåligare "rostfria" material för just levande havsvatten. I syntetiskt havsvatten, sånt man använder i labb, utan bakterier och alger fungerar vanliga enkla rostfria material bättre. Tabellen nedan visar en uppställning av olika rostfria material där man ser det så kallade PREN- tal för respektive legering. Detta tal är empiriskt framtaget och visar materialets känslighet för pitting. Det är mycket användbart för att bedöma hur bra rostfritt är i havsvatten. Det fenomen som vi ser på bilden av kättingen uppstår också om man tex målar kätting och annat rostfritt under vatten med tät färg exempelvis Epoxy. Då blir kanten på färgskiktet utsatt för spaltkorrosion. I spalterna blir det syrefattigt  på samma sätt som under påväxt. Så måla aldrig med epoxy på rostfritt under vatten.

Skulle föreslå att Du sätter dit en massiv del tillverkad av ett bättre material tex SMO254, som går att få tag på, under vattenytan och skarvar in kättingen ovanför. 

 

image.png.12879a0a53f41e13556396dc98eb02a7.png

 

 

Edited by TK1
utseende

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om jag inte minns fel är alla de gråmarkerade utom SS2333 syrafasta rostfria stål.

Misstänker att de omarkerade inte kallas för syrafasta utan är framtagna för speciella tillämpningar som starka syror eller kloridhaltiga miljöer.

 

Det intressanta är att rostfritt syrafast stål som funkar bra ovan vatten är olämpligt i saltvatten under vattenytan, särskilt om det växer något på stålet.

 

Mackey

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag bytte en kulventil förra året och inför bytet valde mellan mellan brons, komposit och rosfritt (syrafast). Men rostfritt valdes bort efter att ha hittat information om att korrosion skulle kunna uppkomma, speciellt i saltare vatten. Jag valde sedan en kulventil i brons.

Här finns en artikel "Corrosion in Through-Hull Fittings and seacock valves in yachts and boats" som pekar på att rostfritt AISI 316 kan fungera där salthalten i vattnet är låg men risk för rostangrepp finns och ökar med tiden. I saltare vatten går rostprocessen fortare.   

Share this post


Link to post
Share on other sites

Begreppet syrafast har inte mycket värde när man bedömer materialets korrosionsmotstånd i saltvatten.  Materialet SMO254 togs fram när Avesta började bygga för offshoreindustrin. Man gjorde mycket prov för att förstå vad som händer i verkligt Atlantvatten. Materialet används bl.a.. av Volvo Penta i slangklammor som sitter på de bälgar som sitter på utsidan av dreven. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack, Utmärkt och informativt länkinnehåll.

 

Enda användningen av Hasteloy C (inom vårt område) som jag noterat är som material till kölbultar.

Annars ett uppenbart materialval för många kritiska tillämpningar ombord, istället för SS2343 (316) som bör undvikas (åtminstone under vatten). . Formgods i Hasteloy går hyfsat lätt att finna så vaterstaget med kätting I ursprungsinlägget skulle kunna ersättas med rundstång I Hasteloy + vantskruv + ev kätting ovan vattnet.

När det gäller rörmokeriet är det förmodligen enklare att finna genomföringar och ventiler I brons.

Om inte annat så kostar Hasteloydelarna en skjorta eller två när motsvarande bronsditon kostar en t-shirt.

 

/mats

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy