Jump to content
Tuesday 11 May 2021

yachtolivia

Medlemmar
  • Content Count

    43
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

8 Neutral

About yachtolivia

  • Rank
    Fänrik

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Tyvärr är cruiserswiki lite rörigt upplagd men ge den en chans. Mycket information! Vår erfarenhet är att bästa och mesta informationen om ankringar och hamnar får man från seglare man möter på vägen, så ge er iväg. Ni kommer inte att ångra er. /m
  2. För att spara dig lite googlande https://www.noonsite.com/ https://activecaptain.garmin.com/en-US/Map https://www.cruiserswiki.org/wiki/World_Cruising_and_Sailing_Wiki /m
  3. Denna sträcka har jag seglat många gånger och om tid inte är en begränsande faktor så är kustsegling verkligen att rekommendera. Med ngn enstaka längre etapp (100M) går det utmärkt att dagsegla ända ner till La Rochelle i Frankrike. Där ifrån är det ca 200M till Bilbao/Santander i Spanien. Vidare västerut/söderut ånyo kustsegling ner till Algarvekusten i Portugal. Mycket att uppleva på vägen. Utflykter görs enkelt med ett väl utbyggt lokalbussnät i Europa. Staande Mastroute är ett trevligt avbrott från tidvattennavigering längs en rätt så intetsägande bit nordsjökust. Djupet är sådant att vi med 2m djupgående tar oss igenom. - Vi frågade en gång oroligt en holländare om just detta och vi fick omedelbart motfrågan "hur stark motor har ni?" - . Vårt ekolod har som minst visat 1m och farten på fullvarv har varit nere på 1knop, men inga stopp. Ibland kan det vara svårt att komma intill vid förtöjning men för det mesta löser det sig genom att mer djupgående båtar förtöjer utanpå sådana med mindre djupgående. Och med lite vana lär man sig att parkera i dyn i väntan på bro- och slussöppningar. Obs kanalintyg krävs och att "ANWB Wateralmanak 1" finns ombord. Strax söder om La Rochelle ligger (en liten bit upp i en flod) Rochefort. Där går det att övervintra båten i en skyddad marina. Vi har inte legat där över vinter men läget är fint. https://www.portlarochelle.com/en/berthing-rates/ På 2-3 månader tar man sig i lugn takt till Lagos i Portugal. Där finns möjlighet till vinterförvaring både på land https://en.sopromar.com/ eller i vattnet https://www.marinadelagos.pt/ Båda ställena kan remommenderas. Stor cruising community vintertid. /m
  4. Obs, "nominell", och, "lär klara" är ingen god ingångsparameter för elnätsdesign. /m
  5. Varning dock, om du tänker distribuera 120V ombord via en 230V-installation så krävs nominellt dubbla ledningsarean. Omvänt är inga problem. /m
  6. Om du i USA har tillgång till landströmstag med 50A kontaktdon så har du redan 240VAC 60Hz att tillgå i donet. Där finns tillgång till 2 faser. Mellan resp fas och nolla har du 120VAC, mellan de två fasledarna har du 240VAC. Det går utmärkt att koppla din 230V landströmskabel över dessa. Om bara 30A-uttag finns, de har bara har en fas framdragen, kan man sno en fas vardera från varsitt uttag och kombinera fram 240V. Finns speciella adaptrar att köpa för detta ändamål. Googla shore power 240VAC för instruktioner om hur det skall kopplas och vilka kontaktdon du behöver,. Kontaktdon finns i de allra flesta båttillbehörsaffärer. https://www.westmarine.com/WestAdvisor/DIY-Shore-Power Jag rekommenderar varmt en isolationstransformator med jordfelsbrytare både före och efter så att du har kontroll över ditt ombordnät. Det kopplas friskt i båtarna runt omkring och experimentlustan verkar vara stor så det är bra att vara så avskild som möjligt. Obs att vissa elapparater är frekvenskänsliga, - t.ex. fungerar inte vår tvättmaskin på 60Hz (programverket). Man får undersöka från fall till fall. Det enda jag lyckats köra sönder är laddaren till eltandborsten. Resistiva laster som brödrost och VV-beredare är inga problem. Induktionsplattan blir lite varmare än normalt men har hållit i många år. Undviker också att köra vattenmakaren på landström då den drivs av en 230VAC asynkronmotor som blir varm i överkant. Vid osäkerhet fråga leverantören eller läs åtminstone märkskylten på apparaten ifråga. /m
  7. Prova att läsa informationen i länken som jag refererade till. Scrolla ner till "NORTHERN EUROPE" (vår del av världen). Om det land du söker information om inte finns listat, klicka då på länken "EU Commission Website" (hittas den i det inledande stycket under rubriken "NORTHERN EUROPE") för mer detaljerad information. /m
  8. https://www.noonsite.com/news/novel-coronavirus-2019-ncov-special-procedures-being-introduced-in-ports-of-entry-worldwide/
  9. Mina 2 cent. Rensa ur hålen i respektive del (låt den gängade delen vara kvar). Använd ev brotch eller borr, oxiden skall väck. Fetta av noga. Skaffa dig en rostfri hylsa som passar tajt i hålen (glidpassning). Limma i hylsan först i ena delen och sedan, efter härdning, skjut ihop och limma med andra delen. Använd Loctite lagerlåsning. Alt. gänga båda hålen och använd en gängad hylsa och gör samma igen med Loctite gänglåsning. Garanterar att det håller. Hylsa/gänghylsa? Närmsta mekaniska verkstad med en svarv hjälper dig med det om du inte har en jävla tur och hittar ngt i "braohalådan" ombord. Passa också på att korta ner den långa sexkantsnippeln på "fetknoppen" till en mer tjänlig längd. Betr de två planen som möts, - fila av och dutta på lite JB-Weld el. likn. epoxi före slutmontaget så säkrar du mot vickning och ev spaltkorrosion. /mats
  10. Nu är det väl ingen som talat om vad som används i restaurangkök, så det är väl helt irrelevant. Epoxi, livsmedelsgodkänd sådan, används fortfarande i vattentankar. Och, ja, bly (och för den delen kadmium har använts för att färga porslinsglasyr, - för att inte tala om att arsenikföreningar en gång i tiden användes för att färga tyg till eleganta damers klädedräkter, - med fatalt resultat. Men detta är urminnes teknik som i okunskap och som i närtid blivit tillämpad av mindre pålästa/nogräknade, och i strid med bestämelser. Det finns många saker som ser otäcka ut i mikroskop så jag unviker att använda detta instrument vid matförtäring. Man skulle ju rent av kunna få för sig att undvika mat med bakterier som kroppen nödvändigt behöver för sitt välbefinnande. Försiktighetsprincipen: Sluta segla! Det finns säkrare fritidsintressen. godnatt/m
  11. Melaminformaldehyd som är den korrekta benämningen patenterades andra halvan av 1930-talet. Köksutensilier i detta material blev populära och började användas på 50-talet. Tips: Kanske är det därför vi nu börjar falla ifrån i 70/80-årsåldern. Beträffande de exempel du tar upp: Asbest är farligt när det bearbetas (och så är kanske också fallet med melamin) men väl i drift helt harmlöst. Har svårt att se situationen där jag sågar, borrar, och fräser i melamin så det dammar. Kanske när du får för dig att börja slipa på båtens inredning att det är läge att se upp. Tobak är en beroendeframkallande drog och dess nyttjande drivs av helt andra skäl än hälsoeffekter, positiva eller negativa. Du glömde alkoholhaltiga drycker. Tror ingen blir hög på melamin och/eller beroende, så normala regler för dess utvärderande är säkert tillförlitliga. Om du bara visste vad det finns för trevliga legeringsmetaller i ditt rostfria bestick. Du får väl börja med ätpinnar på asiatiskt vis (av trä). /m
  12. @bhemac Med melamin som nämns i denna tråd avses naturligtvis melaminplast. Så saxat från samma wikipediaartikel som du citerade: "Melaminplast tillverkas genom kemisk reaktion mellan melamin och formaldehyd, och är en hård och mycket tålig härdplast som används till exempel till plasttallrikar, plastkoppar, plastskålar och i laminat till bordsytor, köksluckor och bänkskivor." Och "Melamin används också som vattenavstötande ämne i sedlar." Om formaldehyd i Wikipedia: "Formaldehyd förekommer naturligt i de flesta levande ting och är en viktig del av vår ekologi. Vi får dagligen i oss formaldehyd via födan, ett äpple innehåller exempelvis 6,3-22,3 mg/kg. Formaldehyd bryts naturligt ned av den mänskliga kroppen och ackumuleras ej. Formaldehyd produceras även i kroppen. En vuxen man har normalt ca 16 milligram formaldehyd i blodet." Tror du på fullt allvar att kärl avsedda för livsmedelshantering skulle vara tillåtna till försäljning i Sverige om hälsorisker förelåg. Många massproducerade båtar av idag är dessutom invändigt målade med fernissor som är melaminbaserade (hög torrhalt (färre lacklager), hård yta). Även laminatytor är vanligt förekommande i pentryn och hygienutrymmen ombord. Så se upp alla ni som seglar Bavaria, Jeanneau, HR, etc. Bär alltid hjälm (lacken är som sagt mkt hård) och andningsskydd, - och slicka för guds skull inte på skotten! HälsaGreta/yachtolivia PS Ngt vi funnit fungerar bra ombord är benporslin, - lägre vikt (tynnre, tallrikar tar mindre plats) och väsentligt hållbarare än vanligt porslin. Googla! https://en.wikipedia.org/wiki/Bone_china https://www.cervera.se/search?query=benporslin https://www.amazon.co.uk/s?k=bone+china+plates&ref=nb_sb_noss Melamingods fungerar bra när man inte använder kniv och gaffel (sårar ytan illa) men duger bra till filbunke, soppa, gröt, etc. Missfärgas gärna av te, rödbetor och annan färgglad föda. Ibland krävs renovering av ytan med fint (mkt) vattenslippapper, - men nå't kul ska man ju ha att hålla på med.
  13. @Rascal Don't worry , blev mest sur för att du fick mig att framstå som den där skäggige fiskaren i sydväst som syns på känt hötorgsalster. Och faktum är, att bland det värsta som går att köra in i propellern är det som på engelska kallas monofilament, alltså sådan där heldragen genomskinlig fisklina. Den smälter faktiskt. Tunn och homogen nog för att kunna smälta ihop till ett solitt förband och svårt att få bort (här gör propellerkniven stor nytta, - ofta förekommande: längder av flytlångrev varstans. Och som sagt även stämjärn är ett händigt verktyg. /m
  14. @Rascal Nu var det ju inte en spännande historia jag försökte berätta utan ett förslag till en seriöst menad och väl utprovad metod. Har du provat, har du erfarenhet, eller baserar du din åsikt på att du sett ngn praktisera med en brödkniv? Alla kommersiella fiskedon på 60-talet var polymerbaserade sedan länge (nylon användes tex i bogsertrossar under 2:a världskriget mm mm). Det du beskriver är vad som händer när den icke lyhörde i panik varvar upp och försöker köra sig loss i stället för att snabbt lägga i friläge. Och då kanske det är dags för brödkniven, eller för den delen stämjärnet, - eller skärbrännaren.
  15. Det där med bada låter inte kul och är kanske inte nödvändigt heller Här kommer ett trick jag lärde när jag jobbade på laxfiskebåtar på 60-talet. Linor i propellern var inte ovanligt och det var vinter så bada var ingen option. Om man kan få tag i fria linänden så är det bara att starta om maskinen och låta en bestämd hand hala hårt i fria änden samtidigt som ngn med nätt hand smyger fram-back något varv på axeln. Den som halar märker omedelbart vartåt det lutar (roterar) och kan sedan kommendera fram o back i maskin i takt med att linan lindas av. Fungerar så gott som alltid. Har hjälpt åtskilliga medseglare med detta. Inte så ovanligt att backa in i de fasta bottenförankrade förtöjningslinor som är vanliga på många ställen. Vid frånläggning är man gärna lite för ivrig och linan har ännu inte hunnit sjunka och så ... Bäst är om man vet om man körde fram eller back vid tillfället, då vet åt vilket håll man ska börja. Det måste dras hårt och bestämt men för guds skull se upp så fingrarna inte hamnar i kläm, eller ännu värre att man dras överbord. /mats PS Seglar själv med en engelsk propellerkniv (Ambassador Marine nå'nting? - finns fortfarande, tror jag). Den fungerar utmärkt. Man hör på motorvarvet när ngt blir hackat. En enda gång har den fallerat men då fick vi också en halv trål i propellern. Mitt i natten vid kanalöarna, busigt väder. Efter idogt fiskande i grov sjö lyckades vi få till en lina med löpsnara runt trålen som släpade efter. Satte an linan över en winch och upprepade tricket ovan. Funkade!
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy