Dagskostnad 2017.

[bhemac 2 859]

2 timmar sedan, BSven säger:

Jaha, det finns redan.
Då är det bara att få någon båtjournalist att göra ett försök.
http://www.vake.se/media-2/media/

Nja, de flesta är riktiga mutkolvar, i synnerhet som tillverkarna av bottenfärg är stora annonsörer.

Jag skulle gärna testa men de enda snäckor vi har här är typ Ancylus och inget som växer på båtbotten.

[vega1959 106]

14 timmar sedan, vega1959 säger:

Man måste nog tänka lite större. Vad orsakar obalansen i havet? Yrkesfiskarna som rensar havet på fisk, där trålarna förstör bottnarna och förstör den naturliga bottnen. Nu finns det säkert någon här som känner sig trampad på tårna!

Industrier runt kusterna och fisket har stor skuld, i större omfattning än fritidsbåtar.

Men en ren miljö vill ju alla ha, men hur ska vi få bäst resultat per krona? Jag tror inte på att belägga våra båtar med höga avgifter är den enda rätta vägen.

Det kan inte vara rätt att vi ska åka 20M för att tömma våra toatankar, eller åka 20M för att tvätta båtbotten ett par gånger per säsong. Däremot, får vi tätt med bottentvättar/toatömning så börjar folk använda dessa, men de måste fungera när vi vill använda dessa. Vi vill som båtmänniskor göra rätt och ha rent omkring oss.

 

[Crabmeat 62]

16 timmar sedan, vega1959 säger:

Man måste nog tänka lite större. Vad orsakar obalansen i havet? Yrkesfiskarna som rensar havet på fisk, där trålarna förstör bottnarna och förstör den naturliga bottnen. Nu finns det säkert någon här som känner sig trampad på tårna!

Industrier runt kusterna och fisket har stor skuld, i större omfattning än fritidsbåtar.

Men en ren miljö vill ju alla ha, men hur ska vi få bäst resultat per krona? Jag tror inte på att belägga våra båtar med höga avgifter är den enda rätta vägen.

Det kan inte vara rätt att vi ska åka 20M för att tömma våra toatankar, eller åka 20M för att tvätta båtbotten ett par gånger per säsong. Däremot får vi tätt med bottentvättar/toatömning så börjar folk använda dessa, men de måste fungera när vi vill använda dessa. Vi vill som båtmänniskor göra rätt och ha rent omkring oss.

Det är lugnt, så länge du inte bestämmer vad andra tycker så skall väl du kunna uttrycka dina känslor. Att hitta på vad andra har för åsikter själv är annars en känd och felaktig diskussionsteknik.

 

I övrigt håller jag med om bottentrålning, det har sina brister, men den mesta trålningen som är kvar, är den som fiskar havskräfta.  I alla fall på västkusten. Och att det skulle vara trålfiskets fel att beväxligheten är borta där jag fiskar kan du glömma, jag fiskar med bur och kan inte fiska där trålarna är.

 

Men om du går till Askimsviken, Hinsholmen osv. Inte sjutton är det fiskets eller industrins fel att botten är helt död? Eller vilken industri skulle ha dödat botten?  Vill du så kan jag skicka in bilder på hur botten ser ut. Den ser ut som om det pytsas ut tonvis med växtgift år efter år. Och det är precis vad det har gjorts. Lagligt. Det ligger nog inte i någons intresse att det skall fortsätta så. 

 

[Crabmeat 62]

16 timmar sedan, BSven säger:

 

Mer än du anar.

Förmodligen mycket mindre än ni hoppas 

[raol 2 192]

I hamnar är det säkert så att giftiga bottenfärger orsakat en hel del påverkan på växt- och djurliv. Det tror jag inte nån tvivlar på. Men längre ut i havet är jag inte så säker.

Hur är det med muddring? Muddring frigör gifter från sediment i viss omfattning. Dessutom kan flöden ändras (pga muddring eller andra förändringar som påverkar vattenflöden) så att det som tidigare var en ackumulationsbotten blir en transportbotten eller erosionsbotten. Eller omvänt, att en erosionsbotten blir ackumulationsbotten. Olika växter och djur trivs i de olika miljöerna. Att en viss art eller hel fauna försvinner behöver alltså inte ha med gifter att göra, utan kan bero på mekanisk förändring av omgivningen.

[Crabmeat 62]

15 timmar sedan, bhemac säger:

Nja, de flesta är riktiga mutkolvar, i synnerhet som tillverkarna av bottenfärg är stora annonsörer.

Jag skulle gärna testa men de enda snäckor vi har här är typ Ancylus och inget som växer på båtbotten.

Det svåra måste ju bli att få bubblorna att gå olika vägar, risken är ju att de följer samma mönster.

[Crabmeat 62]

4 minuter sedan, raol säger:

I hamnar är det säkert så att giftiga bottenfärger orsakat en hel del påverkan på växt- och djurliv. Det tror jag inte nån tvivlar på. Men längre ut i havet är jag inte så säker.

Hur är det med muddring? Muddring frigör gifter från sediment i viss omfattning. Dessutom kan flöden ändras (pga muddring eller andra förändringar som påverkar vattenflöden) så att det som tidigare var en ackumulationsbotten blir en transportbotten eller erosionsbotten. Eller omvänt, att en erosionsbotten blir ackumulationsbotten. Olika växter och djur trivs i de olika miljöerna. Att en viss art eller hel fauna försvinner behöver alltså inte ha med gifter att göra, utan kan bero på mekanisk förändring av omgivningen.

Jag kan hålla med om att det finns frågetecken om det är färgernas fel längre ut. Men jag har den känslan.

 

Muddring tror jag inte är anledningen till öknen är på Västkusten men vi får väl aldrig reda på det. En stor faktor är väl även att övergödningen gör så att ljuset inte når ner. Men längre ut är ju vattnet inte så grumligt som det är vid land.

[bhemac 2 859]

18 minuter sedan, Crabmeat säger:

Det svåra måste ju bli att få bubblorna att gå olika vägar, risken är ju att de följer samma mönster.

Så kan det vara. För att hålla isen borta gäller det ju bara att få vattnet att röra sig.

Därför skulle praktiska prov vara intressanta.

[BSven 469]

Det är som med båttoaletterna. Visst har det en påverkan på vattenkvalitet och i synnerhet lokalt i populära båttillhåll men frågan är om det har en signifikant påverkan på helheten jämfört med andra faktorer.

Pragmatiken säger att man skall sikta in sig på två saker - den om har störst påverkan och den som är lättast att påverka. Symbolhandlingar gör sig bäst på sociala medier.

 

Hur är det exempelvis med roundup i avrinningen från jordbruket?
I Askimsviken ser det ut att rinna ut ett vattendrag som går genom hela Göteborg. Hur är det med avrinning från vägbanor  mm.

Vi kan säkert komma på fler källor till föroreningar som kan ha större inverkan än båtlivet.

[raol 2 192]

Avrinning från vägbanor ska i huvudsak gå till dagvattennätet där det sen renas (i viss omfattning). Hur avrinning från jordbruksmark ser ut vet jag inte.

Man får inte glömma heller att gamla synder kan ligga till grund för dagens problem.

[Crabmeat 62]

58 minuter sedan, bhemac säger:

Så kan det vara. För att hålla isen borta gäller det ju bara att få vattnet att röra sig.

Därför skulle praktiska prov vara intressanta.

 

Är säkert någon som är händig och läst detta som hugger. Den som får fram en enkel och fungerande lösning har nog en hel del medel att hämta. Det finns ju en rejäl kundkrets som bara väntar på lösningen.

 

Egentligen borde ju det inte vara så svårt att montera en slang under båten längs kölen. 

[raol 2 192]

Fast det finns ju massvis med organismer som fäster på ytor i stort vattenflöde, så jag vet inte om det skulle funka så bra.

 

[Crabmeat 62]

23 minuter sedan, BSven säger:

Det är som med båttoaletterna. Visst har det en påverkan på vattenkvalitet och i synnerhet lokalt i populära båttillhåll men frågan är om det har en signifikant påverkan på helheten jämfört med andra faktorer.

Pragmatiken säger att man skall sikta in sig på två saker - den om har störst påverkan och den som är lättast att påverka. Symbolhandlingar gör sig bäst på sociala medier.

 

Hur är det exempelvis med roundup i avrinningen från jordbruket?
I Askimsviken ser det ut att rinna ut ett vattendrag som går genom hela Göteborg. Hur är det med avrinning från vägbanor  mm.

Vi kan säkert komma på fler källor till föroreningar som kan ha större inverkan än båtlivet.

Båthamnen i Askimsviken ser ut som i Hinsholms båthamn. Döda skulle jag vilja säga, värst rakt under båtarna så klart. Hinsholmen har ingen avrinning att tala om, Askimsviken har en liten å med reningsverk. Längs med Askimsviken finns det båthamnar hela vägen. Hovås, Amundön, Lerkil mm.  Något jordburk är väl inte Göteborg känt för, det finns ju dock biltrafik. Det ligger en soptipp nästan längst inne i viken, där man fyllt över med jord. Där kan såklart det läcka ut både det ena och det andra.

 

Men hade din invändning varit sann, borde Hinsholmen varit bättre, men det kan jag knappast tycka. Om vi räknar med de båtar som bara finns i grefab, så pratar vi väl om 7000 båtar. Antagandet att 4 liter färg per båt, ger alltså 28 ton båtfärg bara på de båtarna per år. Ämnen som alltså är till för att förhindra växter från att växa. Jag har svårt att kunna hitta någon faktor som skulle kunna vara större än det, med det inte sagt att det skulle kunna finnas.

[raol 2 192]

Jag förstår inte riktigt varför, hur och när du varit nere och detaljundersökt bottnarna på så hiskeligt många ställen i hamnar och utanför längs västkusten? Det måste ju ha varit ett heltidsarbete under många år.

 

[Crabmeat 62]

Du skulle kunna konstatera samma sak som mig på en dag. Havet känns inte alls friskt.  60 % av ålgräset är borta på Västkusten, kartlagt av biologer. Ser man inte detta så bryr man förmodligen sig inte.

[raol 2 192]

Nej, du kommer med utsagor om bottnar som liknar månlandskap och hänvisar till ett flertal specifika platser. Antingen hittar du på eller så har du varit där och sett det själv, och då måste det ha tagit enormt mycket tid.

Jag kan inte se eller märka såna saker genom att vara på vattnet. Hur havet "känns" går inte att avgöra från uppe i en båt.

Att ålgräset försvinner kan vara ett konstaterande, men har man undersökt varför? Vilka platser? Vad har hänt med den fysiska miljön på och runt de platserna under perioden? Har strömmar, flöden och avrinning förändrats? Har nya arter tillkommit som trängt undan ålgräset? Har siktdjupet försämrats så att ålgräset fått energibrist pga minskat solljus? Försvinner ålgräset stadigt eller har det skett plötsligt under en kort period? Sker minskningen jämnt fördelat geografiskt, eller är det oförändrat på vissa platser medan det är kraftigt minskat på andra?

Jag vill veta mer för att kunna spekulera kring orsaker...

[BSven 469]

31 minuter sedan, Crabmeat säger:

Men hade din invändning varit sann

Det är ingen invändning utan en utveckling. Bottenlivet har väl blivit sämre på stora områden som inte är små vikar med småbåtshamn?

[Caribic410 757]

8 minuter sedan, raol säger:

Nej, du kommer med utsagor om bottnar som liknar månlandskap och hänvisar till ett flertal specifika platser. Antingen hittar du på eller så har du varit där och sett det själv, och då måste det ha tagit enormt mycket tid.

Jag kan inte se eller märka såna saker genom att vara på vattnet. Hur havet "känns" går inte att avgöra från uppe i en båt.

Att ålgräset försvinner kan vara ett konstaterande, men har man undersökt varför? Vilka platser? Vad har hänt med den fysiska miljön på och runt de platserna under perioden? Har strömmar, flöden och avrinning förändrats? Har nya arter tillkommit som trängt undan ålgräset? Har siktdjupet försämrats så att ålgräset fått energibrist pga minskat solljus? Försvinner ålgräset stadigt eller har det skett plötsligt under en kort period? Sker minskningen jämnt fördelat geografiskt, eller är det oförändrat på vissa platser medan det är kraftigt minskat på andra?

Jag vill veta mer för att kunna spekulera kring orsaker...

Okej.. informera gärna när du tagit reda på "fakta" sånt e alltid intressant.

[Crabmeat 62]

4 timmar sedan, raol säger:

Nej, du kommer med utsagor om bottnar som liknar månlandskap och hänvisar till ett flertal specifika platser. Antingen hittar du på eller så har du varit där och sett det själv, och då måste det ha tagit enormt mycket tid.

Jag kan inte se eller märka såna saker genom att vara på vattnet. Hur havet "känns" går inte att avgöra från uppe i en båt.

Att ålgräset försvinner kan vara ett konstaterande, men har man undersökt varför? Vilka platser? Vad har hänt med den fysiska miljön på och runt de platserna under perioden? Har strömmar, flöden och avrinning förändrats? Har nya arter tillkommit som trängt undan ålgräset? Har siktdjupet försämrats så att ålgräset fått energibrist pga minskat solljus? Försvinner ålgräset stadigt eller har det skett plötsligt under en kort period? Sker minskningen jämnt fördelat geografiskt, eller är det oförändrat på vissa platser medan det är kraftigt minskat på andra?

Jag vill veta mer för att kunna spekulera kring orsaker...

 

Vi vänder på det. Jag föreslår att du går till någon av de hamnarna jag angett. Hittar du ett enda ålgräs i de hamnarna skall jag bjuda dig på öl. Alltså ålgräs vid båtarna. Låter som en fair deal?  Jag ser då inga ålgräsängar där båtarna ligger.

 

Det finns en rapport angående ålgräset. I den anges 2 huvudsakliga skäl till att ålgräset försvunnit. Övergödning och att man har båtar på svaj. Jag är övertygad om att bottenfärgerna är inblandade med men rapporten säger inget om det. Dock är det bevisat att bottenfärger ökar övergödningen med, så vad som är hönan och vad som är ägget är oklart. Men samtidigt har övergödningen i Västerhavet minskat men ingen förbättring har setts i ålgräsängarna.  Om vi antar att bottenfärgerna dödar växterna, så ökar ju även övergödningseffekten på grund av detta då de bundna näringsämnena frigörs. När sedan hela kustbestånd av fisk konverteras till skarv- och säl-bajs på årlig basis, så blir detta ytterligare en faktor.

 

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1575/1575894_havet_2015_16.pdf

 

http://fiske.zaramis.se/2016/05/24/stora-forluster-av-algras-trots-minskad-overgodning/

 

Så min slutsats är att påverkan av bottenfärger är iblandat, i Göteborgstrakten är denna effekten stor misstänker jag.

Redigerad 25 Februari , 2018 av Crabmeat

[AndW 196]

Nu Har jag äntligen fått lite tid att raljera lite, jag också. Kanske har tråden redan bytt ämne. Läs vad ni orkar. 

Flera har redan ifrågasatt Crabmeats uppskattning om hur mycket koppar som läcker ut, relativt älvarna. Men det största felet är väl siffrorna om älvarna.

På 2018-02-20 på 18:41, Mackey säger:

Kopparhalte i Östersjön är ca. 0,0000001 g/l (1 mikrogram/liter).

Våra älvar på svenska sidan har flöden på mellan 100 och 500 m3/s.

Räknar vi på ett snitt på 300 m3/s och att varje älv släpper ut koppar så släpper varje älv ut 300 x 1000 x 0,0000001 = 0,03 gram koppar varje sekund eller 1000 kg/år.

Sveriges 12 större älvar släpper alltså ut 12 ton koppar varje år, men allt rinner ju ut i Atlanten.

 

[...]

Gränsvärdet för koppar i dricksvatten i Sverige är 0,2 mg/l (0,0002 g/l).

 

Mackeys underliggande antagande är att allt vatten i östersjön kommer från de svenska norrlandsälvarna och att kopparn inte sedimenteras eller på annat sätt försvinner förrän vattnet runnit utan i Atlanten. Det tycker jag är bra grundantaganden när vi inte har mer information.

Men i uträkningen får jag det till att Mackey sluntit, en mikrogram är 0.000001 g/l. Tio gånger mer alltså. Så det blir ca 113 ton per år. Sen verkar det kanske som det är 1.2 µg/l i Östersjön, men låt det utgöra extra marginal.  (Jag har inte kollat MAckeys andra data om 12 älvar med snitt 300 m3/s.) Som kuriosa kan vi tillägga att i en undersökning var medianhalten i dricksvatten 0.61 mg/l:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/koppar

 

 

[AndW 196]

Så till Crabmeats siffror, som inte är helt tokiga. Crabmeat säger:

På 2018-02-21 på 15:40, Crabmeat säger:

Kopparhalten i färgen på västkusten är 60% i regel.

Om vi antar att vi har 40 000 båtar i en radie på 2 mil och de i genomsnitt tar 4 liter bottenfärg och hälften av kopparen diffar ut, så har vi:

48 ton koppar på en sträcka av 2 mil medan älvarna släpper ut 12 ton på på hela Östkusten. Och ni tar älvarna som argument?

Jag kan inte se hur Crabmeats data ger 40 ton, så jag räknar vidare:

Det jag hittar är att max 35 % kopparhalt tillåts på västkusten, det borde väl vara av torrvikt som avses (eller? Kanske överskattar jag mängden koppar med det antagandet):

Källa på 35%:

https://www.dn.se/nyheter/sverige/batar-fortsatter-sprida-gift-fran-forbjuden-farg/

 

Sen finns det 104 427 båtar på ”Västkusten” enligt 2015 års båtlivsundersökning: 38 % av dessa säger sig använda bottenfärg som försvar mot påväxt, man får anta att det är s k giftfärg som åsyftas. Nu är säkert en del av detta den mikroplastbefängda koppar som vi skulle ha som ersättning för kopparn, men låt oss anta att alla dessa har kopparfärg. Det blir ca 40 000 båtar totalt på hela kusten.

Oklart nu vilken färg som är representativ. Tar vi en riktigt kopparspridande självpolerande färg som t ex hempel mille nedan, så har vi densitet på 1.8 kg/l, men 426 g är ”volatila”. Kan man gissa att det blir som mest 1.4 kg/l torrvikt. 35 % koppar blir då ca 0.5 kg.  En liter färg räcker till 13 m2.

http://www.hempel.com/en/product-list/PDS-AI-Download?download=1&quality=7110p&doctype=pds&lang=en-GB&fileName="HEMPEL'S MILLE PERFORMER PROFESSIONAL 7110P 7110p en-GB.pdf"

 

Hur stor är en båt? Jag ansätter att den är så stor att det räcker med en burk färg (små båtar är vanligare). Det blir ca 0.5 kg per båt, alltså 20 ton. Med två burkar landar vi på crabmeats uppskattning om 40 ton.

Hur mycket läcker båten då? Här håller jag inte med Crabmeat om att all koppar åker ner  i vattnet. Jag gissar att kopparn, som så mycket annat, avges i proportion till återstående mängd koppar. Så ska du avge hälften så mycket i sommarens slut som i början, får du maximalt tappa hälften av färgen. Då landar vi på 10-20 ton. Personligen tror jag det är mindre, färgen är ju dimensionerad för att klara de mest slitage- och påväxtutsatta delarna av skrovet. 

 

Det är fortfarande en signifikant mängde jämfört med älvarna, men bra mycket mindre och utspritt över hela "Västkusten".

[Peter_K 4 081]

Frågan som måste vägas in är ju också - vid vilken kopparhalt börjar växtligheten påverkas?

[Crabmeat 62]

3 timmar sedan, AndW säger:

Så till Crabmeats siffror, som inte är helt tokiga. Crabmeat säger:

Jag kan inte se hur Crabmeats data ger 40 ton, så jag räknar vidare:

Det jag hittar är att max 35 % kopparhalt tillåts på västkusten, det borde väl vara av torrvikt som avses (eller? Kanske överskattar jag mängden koppar med det antagandet):

Källa på 35%:

https://www.dn.se/nyheter/sverige/batar-fortsatter-sprida-gift-fran-forbjuden-farg/

 

Sen finns det 104 427 båtar på ”Västkusten” enligt 2015 års båtlivsundersökning: 38 % av dessa säger sig använda bottenfärg som försvar mot påväxt, man får anta att det är s k giftfärg som åsyftas. Nu är säkert en del av detta den mikroplastbefängda koppar som vi skulle ha som ersättning för kopparn, men låt oss anta att alla dessa har kopparfärg. Det blir ca 40 000 båtar totalt på hela kusten.

Oklart nu vilken färg som är representativ. Tar vi en riktigt kopparspridande självpolerande färg som t ex hempel mille nedan, så har vi densitet på 1.8 kg/l, men 426 g är ”volatila”. Kan man gissa att det blir som mest 1.4 kg/l torrvikt. 35 % koppar blir då ca 0.5 kg.  En liter färg räcker till 13 m2.

http://www.hempel.com/en/product-list/PDS-AI-Download?download=1&quality=7110p&doctype=pds&lang=en-GB&fileName="HEMPEL'S MILLE PERFORMER PROFESSIONAL 7110P 7110p en-GB.pdf"

 

Hur stor är en båt? Jag ansätter att den är så stor att det räcker med en burk färg (små båtar är vanligare). Det blir ca 0.5 kg per båt, alltså 20 ton. Med två burkar landar vi på crabmeats uppskattning om 40 ton.

Hur mycket läcker båten då? Här håller jag inte med Crabmeat om att all koppar åker ner  i vattnet. Jag gissar att kopparn, som så mycket annat, avges i proportion till återstående mängd koppar. Så ska du avge hälften så mycket i sommarens slut som i början, får du maximalt tappa hälften av färgen. Då landar vi på 10-20 ton. Personligen tror jag det är mindre, färgen är ju dimensionerad för att klara de mest slitage- och påväxtutsatta delarna av skrovet. 

 

Det är fortfarande en signifikant mängde jämfört med älvarna, men bra mycket mindre och utspritt över hela "Västkusten".

 

Du missade att jag beräknade att bara 50% av kopparen diffade ut.

 

I övrigt sköt du dig själv i foten. I vanlig fakenews anda, så anser du och båtlivet att endast 38% använder potent färg bland marina folket. Då kanske det är läge att förbjuda båtfärgerna  når så få använder giftfärg? Det verkar ju fungera ganska bra ändå menar jag. För det kan inte vara så att det är lite missvisande siffor?

 

Det finns 17 000 båtar i Göteborgs Hamnar. Min siffra på 2 mil fick med alla öarna, samt stor del av Halland. Därför räknade jag på 40 000. Men 17 000 skall vara rätt siffra för Göteborg. Det bör vara inom en radie på 1 mil.  Att 38% av dessa skulle vara målade med  potent färg, och resterande 62% skulle vara målad med ogiftig färg, ja det är jag inte beredd på att tro. Kanske är havskajaker med i din undersökning. Eller optimister. Ingen aning, men siffran 38% är löjlig. Rätt så säker på att alla målar med potent färg. Flera har säkert tenn i med. 

 

Vidare har du problem med läsa specen. Det står att det går 8,5 m2/galleon för att komma upp till rätt tjocklek=>  2 m2/liter. Det du missar är alltså antalet lager man skall måla båten med.

 

Om vi antar att medelbåten är 8 meter och 3 meter bred, så har vi alltså 8 *(3+1) = 24 m2 att måla eller 12 liter om man skall följa spec. Nu är människor i grunden snåla, så de målar inte båten med 12 liter, utan kanske 4 liter. Läser du vidare på specen så ligger kopparintervallet mellan 30-50%

 

Min uträkning för Göteborg blir förljdande 17 000 båtar * 4 liter * 0,3 * 0,5(bara hälften av kopparen försvinner) alla målar sin båt, för så är det i praktiken utanför fake news världen. ='10 ton koppar på en mils radie. 

Edit, massan och volymen orkar jag inte med att räkna på

 

 

 

 

 

Redigerad 25 Februari , 2018 av Crabmeat

[raol 2 192]

Vår båt, med bottenyta gissningsvis likvärdig med en Maxi 77, kräver ungefär två burkar bottenfärg för ett lager, pålagt med roller (samt pensel för finlir här och där). Borde bli ca 1.5 liter, det. Vi målar då bara ett lager. Ungefär ett halvkilo koppar då, kanske. Varav säkert hälften eller mer är kvar när båten lyfts för avspolning (på spolplatta) och det som inte försvinner i tvätten sitter kvar som underlag för det nya lagret färg.

Jag får nog hålla med om att siffran 38 procent låter låg, men jag skulle tro att en hel del båtar ligger i insjöar och då saknar bottenfärg. Där kanske tio procentenheter försvinner direkt. Majoriteten av båtarna är små, öppna plastbåtar, som kanske inte bottenmålas så intensivt. De är lätta att ta upp på kärra för avborstning ibland, och är kanske inte i så stor del av året ändå. Vips är en hel del procentenheter borta ytterligare. Ett fåtal, men förhoppningsvis ökande antal, motorbåtsägare använder flytduk. En mycket liten andel har båthiss. Ytterligare andra, inte så många, använder glidfärger i kombination med regelbunden bottentvätt. Vad blir kvar? Jag vet inte, men sanningen hamnar väl mellan 38 och 70 procent, skulle jag tro.
 

[raol 2 192]

Ursäkta, men två kvadratmeter per liter är ju helt rubbat. Du har läst fel! Det går knappast att måla så tjockt, i alla fall inte med en mjuk bottenfärg...

Redigerad 25 Februari , 2018 av raol

[Crabmeat 62]

26 minuter sedan, raol säger:

Ursäkta, men två kvadratmeter per liter är ju helt rubbat. Du har läst fel! Det går knappast att måla så tjockt, i alla fall inte med en mjuk bottenfärg...

 

Njae, jag har nog inte läst fel. Det står ju den siffran. Men det finns ju ingen som gör så tjockt. De vill väl sälja och tjäna pengar

[Crabmeat 62]

Vi vänder på det om vi för skojs skull antar att siffran på 10 ton koppar skulle vara rätt, bara rent hypotetiskt alltså.

 

För att vi skulle hamna på samma halt som 1 micro cu / liter så har vi följande. 10 ton coppar är samma sak som 

10 000 kg = 10 000 000g = 10 000 000 000 000ug. och är samma antal liter då. Det motsvarar 10 000 000 000 m2

 

om vi antar ett djup på 6 meter i snitt och en mil lång, så blir bredden alltså. 10 000 000 000 = 6* 10 000 * x =>

x = 10 000 000 000 / 6/10 000 = 1000 000/6 = 166 000 meter eller 16 mil. Byter vi ett djup på 40 meter så får vi en bredd på 25 000 meter eller 2,5 mil ut. 

 

Börjar ni greppa grejen nu?

[bhemac 2 859]

Varför inte diskutera vad som är bra miljön och som ändå håller beväxning borta?

Istället för att försöka hitta på ursäkter att kladda på div gifter som till absolut största delen skadar miljön på ett eller annat sätt.

Eller argument som att "så länge XXX släpper ut det och det så påverkar inte mitt lilla".

Borde inte alla båtägare försöka skapa en bättre miljö?

[raol 2 192]

Än en gång tror jag inte att koppar är boven bakom den eventuella påverkan bottenfärger har och har haft. Det som hindrar påväxt verkar ju vara tillsatta gifter utöver kopparn, eftersom ren kopparfärg (dvs "Coppercoat" eller hemmagjord kopparepoxy) inte håller båtarna påväxtfria.

Kopparn som löser ut från bottenfärgen gissar jag bildar föreningar med andra joner i vattnet, varav en del är olösliga och en del är svårlösliga, och fäller ut direkt. Ren kopparmetall, kopparoxid, kopparhydroxid, kopparfosfat och kopparkarbonat är olösliga i vatten. Kopparfluorid är svårlösligt. Kopparklorid och kopparsulfat är lösliga. Visserligen är kloridjoner och sulfatjoner vanligast, så jag vet inte hur stor påverkan det har. En hyfsad andel av kopparn kanske återfinns rakt under båten, eller åtminstone i hamnbassängen. På botten.

Men om vi nu ska räkna på 1 µg/L och tio Mg (ton) koppar, så ger det mycket riktigt en vattenvolym på 10 miljarder kubikmeter. Ungefär en kub med sidan 2.15 km. Om vi tar ett medeldjup på 20 m och räknar på 200 km kust (ungefär från norska gränsen ner till Varberg), så blir det 2.5 km ut.

[Crabmeat 62]

32 minuter sedan, raol säger:

Än en gång tror jag inte att koppar är boven bakom den eventuella påverkan bottenfärger har och har haft. Det som hindrar påväxt verkar ju vara tillsatta gifter utöver kopparn, eftersom ren kopparfärg (dvs "Coppercoat" eller hemmagjord kopparepoxy) inte håller båtarna påväxtfria.

Kopparn som löser ut från bottenfärgen gissar jag bildar föreningar med andra joner i vattnet, varav en del är olösliga och en del är svårlösliga, och fäller ut direkt. Ren kopparmetall, kopparoxid, kopparhydroxid, kopparfosfat och kopparkarbonat är olösliga i vatten. Kopparfluorid är svårlösligt. Kopparklorid och kopparsulfat är lösliga. Visserligen är kloridjoner och sulfatjoner vanligast, så jag vet inte hur stor påverkan det har. En hyfsad andel av kopparn kanske återfinns rakt under båten, eller åtminstone i hamnbassängen. På botten.

Men om vi nu ska räkna på 1 µg/L och tio Mg (ton) koppar, så ger det mycket riktigt en vattenvolym på 10 miljarder kubikmeter. Ungefär en kub med sidan 2.15 km. Om vi tar ett medeldjup på 20 m och räknar på 200 km kust (ungefär från norska gränsen ner till Varberg), så blir det 2.5 km ut.

 

Det blir värre. Om vi antar att 10 ton var rätt och utför ett experiment. Alla båtarna i Göteborg får hålla sig i en 3 mil lång korridor och 5 km bred.

https://kartor.eniro.se/m/losoU

 
VI antar som du skriver att kopparen faller ner(jag har läst rapporter från laxodlingar där kopparn mätts och det verkar vara så att den regnar ner) då har vi att 3 mil * 5km = 150000000m2

10 ton koppar på den ytan ger 66 mg per kvadratmeter. Om vi vidare antar att botten sedimenterar sig 2 cm per år, så har vi helt plötsligt 3,3 mg per liter sediment. Det är inte mycket för djur, men för växter och ryggradslösa djur, misstänker jag att det är dödligt. Helt jämt fördelat då. Men i hamnar och på rutter där båtar är och går, måste det vara mycket högre.