Gå till innehåll
fredag 03 juli 2026

rejas

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    1 066
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    6

Allt postat av rejas

  1. Tack för input. Det räcker för att jag sall välja att sätta den i stuven :-). /Marcus
  2. Allt går att laga om man vill och tycker det är kul. Tycker du inte att det är kul så skänk båten till någon som tycker det. Tycker du att det är kul att pula så har du mycket nöje framför dig. Kan säkert bli en bra båt. Blir nyfiken på skadan i aktern? Vad har hänt? Ser ut som om de backat på ett grund i 20 knop utan motor .... :-). Har de tappat den i marken? /Marcus
  3. Hejsan! Det finns många trådar om värmare nu, men jag hittar ingen som besvarar min fråga. Skall montera en dieselvärmare (äntligen) till vårt vattenburna system. En fundering jag har är var den bäst skall placeras. Jag har två alternativ. Antingen i ett utrymme under kojen i en av akterrufferna eller i en stuv bakom akterrufferna. Fördelen med att ha den under kojen är att den kommer inne i båten vilket gör att dess egen värme tas om hand. Samtidigt blir varmvattenslangarna så korta som möjligt. Nackdelen är att avgasslangen blir längre och ljudet från värmaren kanske stör den som ligger i kojen. Fördelen med att ha den i stuven längst akterut är att avgasslangen blir kort (om det spelar någon roll) och att ljudet från värmaren kommer längre bort från de som skall sova. Nackdelen är att spillvärme från värmaren går till spillo samtidigt som vattenslangarna blir längre. Så till några frågor till den samlade expertisen: 1) Hur varm blir värmaren? Skall man bry sig om denna värme? Kanske den blir så varm så den potentiellt är farlig? 2) Hur varm blir avgasslangen? 3) Hur mycket låter värmaren (Webasto 5.2kw) Lång text från en man med många funderingar ... /Marcus
  4. Ett alternativ för att få OpenCPN i plattan är att köra den "native". Se mitt blogginlägg där jag har några skärmdumpar.
  5. Att segelbåtar sällan är fastlåsta är inte så konstigt. De har inga motorer som är lätta att skriva av och du kan inte enkelt försvinna med en större segelbåt.
  6. En annan anledning kan vara att det är för mycket lina upprullat på "spolen". När seglet är inrullat skall det inte vara många varv kvar. Testa också att sätta an resp släppa på akterstaget. Vissa vittnar om att det går lättare om det är löst ansatt, andra tvärt om.
  7. rejas

    Koppla in AIS

    Att använda Marinetraffic till sjöss skulle jag helt avråda ifrån. Den förutsätter dels att du skall ha bra mobiltäckning för data. Sedan måste du vara i ett område där Marinetraffic har täckning och det är inte överallt. Även om du har bra mobiltäckning och Marinetraffic täcker området så sker inte uppdateringen i realtid. Marinetraffic är jättebra om man hemifrån vill följa sin eller andras båtar, men som hjälp i navigering, nej tack.
  8. rejas

    Koppla in AIS

    Många olika svar. Här kommer mitt. En AIS receiver (som gör att du kan se andra) sänder inte på VHF och borde klara sig utan varken tillstånd eller certifikat. En AIS transponder sänder vilket gör att du måste ha ett tillstånd från PTS, du får då callsign och MMSI nummer. Det är inte svårare än att man fyller i ett formulär och betalar ett par hundralappar per år. Man behöver inte ha an VHF-radio för att AIS skall fungera, men jag rekommenderar starkt att man har det. Med AIS ser ju de andra båtarna ditt båtnamn och callsign och kan vilja ropa upp dig. Detsamma gäller sjöräddning och andra på kustradionätet. För att använda VHF-radion behöver man ett SRC-cert vilket jag också rekommenderar. Det är inte svårt och inte speciellt dyrt att ta.
  9. Blir nog till att åka till Svinninge även i år (ca 16h t.o.r.). Servicevarvet i Rosättra kunde inte ens hjälpa oss med avmastningen i år. :-(.
  10. Kan inte låta bli att svara. Jag tycker visst att höger och vänster har sin plats. Inte med fartyg men väl i sjötrafik. Det gäller bara att veta vad som är vad. Jag och en kompis skall gå in i en trång hamn. Kompisen vill backa in för att det blir lättare att lägga till. Jag kör in med fören först. Då är det enklast och säkrast att säga vi tar höger efter första bryggan när vi kommer in i hamnen. Lite krystat, ja. Och ja, jag vet vad SB och BB är och hur de används. Men även höger och vänster har sin plats anser jag.
  11. Alla båtar med roder är mer eller mindre svåra att styra utan fart. Det är ju logiskt när man tänker efter. Det gäller att använda vinden, strömmen eller vad man nu har och se till att ha en plan. Har man ingen plan och det blir trångt och båten inte vill det man tänkt blir nog alla lite stressade. Helt normalt. Man får titta på vinden. Med träning vet man hur båten beter sig. I vissa lägen är det mer eller mindre omöjligt, till exempel om man skall backa ur en trång ficka med kraftig sidvind. Men har man bara räknat med det och med och bär av så brukar det gå bra i alla fall och man kan behålla lugnet. Offra några timmar och träna mot en boj, prick eller något.
  12. Det beror på flera saker. Dels att kranen är låg och eftersom masten är genomgående måste den lyftas ganska högt. Det är dessutom väldigt trångt där masten går i båten. Det är nära till ett skott och väggen till toaletten. Det gör att masten måste lyftas rakt upp knappt två meter. För att det skall bli så stadigt som möjligt lyfter jag helst högre upp i masten än vad kranen tillåter. En annan anledning är att jag inte är van med dessa handgrepp med så jag ser gärna att någon annan gör det. Jag har mastat av och på mindre båtar med 11-meters master stående på ruftaket många gånger, men för mig är detta en annan femma ...
  13. Tack för alla svar! Då vet jag att min idé inte är helt galen i alla fall. Får samla ihop några för att bära masten. Så tung tror jag inte att den är (hoppas) ...
  14. Den är för låg för min smak. Den når ca 10 meter. Det är för lågt för att jag skall våga lyfta vår genomgående mast med den. Finns säkert de som vågar, men inte jag. Däremot kan vi lägga masten på klubben så tanken var att låta proffs masta av och sedan transportera masten på båten till klubben.
  15. Tack för info. Planen var inte att ha masten på båten hela vintern, utan bara transportera den från mastkranen till klubbhamnen och sedan bära den till mast-stället. Skulle tro att det går bra, men även för den transporten får man nog fungera lite på hur masten skall ligga ...
  16. rejas

    Mastbekymmer

    Hejsan! Vi har ett litet problem med vår mast inför vintern. Vår båt (Mamba 36, mast ca 17m, genomgående) ligger i Norrtälje. Vi har ett fint varv nära och bra i Rosättra. Problemet är att de inte kan förvara vår mast då deras ställ är fullt. Det var samma sak i fjol. Vår klubb där vi förvarar båten tar inte upp med masten på. Klubben har en mastkran men den är alldeles för liten. I fjol löste vi det genom att ha masten på Svinninge Marina och Doghouse Marine skötte av/på-mastning och förvaring. Det fungerade kalas, men det är ju en hel dags resa dit och hem så vi skulle vilja ha den närmare. På klubben finns mast-ställ. Kanske en dum fråga, men kan man masta av båten och lasta masten liggande på båten? På så sätt skulle vi kunna masta av på Rosättra och förvara masten på båtklubben. Det skulle spara mycket tid. Jag har ju sett att man gör så med mindre båtar, men brukar man göra så med lite större? Vet ni någon annan i närheten av Norrtälje som kan sköta mastning och förvaring? /Marcus
  17. Liten rapport om hur det gick. Tackel och Tåg hade halkipen hemma. De kostade 40 kronor styck. Eftersom de var nya köpte jag två så att det skall se bra ut. Men att rikta listen var svårare. Jag har knackat med en klubba och det gick bra en bit. Den sista biten bara studsar den tillbaka. Jag skall testa med typ en stor skiftnyckel eller något när vi kommer i land. Eller är det någon som har ett annat förslag?
  18. Det var ingen knut bakom halkipen. Pollarna vi var förtöjda i var i ungefär samma höjd som halkipen. När de höga vågorna (ca 1.5m) rullade in uppstod ibland kraftiga ryck uppåt när fören var mycket lägre än bryggan. Det var troligen i ett sådant ryck som den brast. Vi hade förtöjt ut oss långt och hade ryckdämpare på tamparna. Ryckdämparna är dock underdimensionerade. Vi skall skaffa bättre till nästa gång.
  19. Vi har haft en Bella 512 Excel och även på den är kapellgaraget trångt. Man får ta bort sidorna för att få ner kapellet, däremot ryms sidorna om man viker dem och lägger ovanpå. Jag tyckte också att det var onödigt trångt.
  20. Tack för svar. Skall kolla hur hög listen är. Vi är på land några dagar nu så jag är inte vid båten. Skall kolla med firman som Andreas tipsade om också. Skulle vilja få tag i likadana som de vi har. Jag har sett dem på flera båtar, så de kan inte vara helt ovanliga.
  21. Jag har vindinstrument :-). Men precis som trewq säger är det enklaste att titta på vågorna. Vita gäss är en bra indikation. Några skumkammar här och där brukar det vara vid ca 5 m/s. Vid 7-8 är de nästan överallt.
  22. För en dryg vecka sedan låg vi i en väldigt vågig hamn. Trots ryckdämpare på repen och olika varianter på förtöjning ryckte det duktigt i båten ibland. Då pollarna flexade mer än vi gillade trädde jag tampen igenom änden på relingslisten för att få draget i en gynnsammare riktning. Den ser ju ut som att den är tänkt för det. Som en halkip. Men det gick som bilderna visar. Antagligen skall änden bara vara snygg? Är det någon som vet var man kan få tag i en ny "ände" till relingslisten? Själva listen är också böjd av repet, tror expertisen här att man kan knacka tillbaka den? Något att tänka på? Om listen går sönder blir det jobbigt ...
  23. Den har inte NMEA2000 ifall man har ett sådant nät. Annars är den säkert som de andra :-)
  24. Borde vara Nmea Standard (4800). Högfart är 38400. Det kan vara så att du har motsvarande inställning i VHF:en. Jag vet inte hur din modell fungerar. Om du provat alla inställningar i GPS:en så leta i VHF:en :-)
  25. Det kan vara en inställning i VHF:en, men en annan sak kan vara att du har fel inställningar på datahastigheten (Baudrate) på plottern. VHF:er brukar vilja ha 4800. Men det bör framgå i manualen. Detta måste du ställa in på den port du använder i plottern.
×
×
  • Skapa nytt...