Zwen

Många använder vattenfyllda smådunkar som hänger i öljetterna istället för att knyta fast. Jag tycker det funkar bra. Ett annat alternativ är att spänna en något elastisk men rejäl lina under båten, t.ex. längs ramen på vagnen på bilden och knyta linorna från presenningen i denna istället. Det blir lite mindre stumt då när det rycker. Det har jag också testat ibland. En annan grej som jag gjort senaste decennierna som en avslutande åtgärd är att dra ankarlinan lite diagonalt fram och tillbaka, eller lite som en polkagris, över alltsammans. Den har tyngd och lugnar ner allt fladder betydligt

Skulle kanske vara kul med en ny tråd om hur många som har VHF som har certifikat?

Jo så kan det nog vara. Jag tror fortfarande att en isolerad DC/DC omvandlare är en enkel och robust lösning. Då tror jag nog man skulle kunna koppla in sig på startbatteriet också.

Tyckte jag såg nånstans att man kunde sköta detta med certifikat på nätet, går inte det? Har aldrig haft VHF tidigare men funderar på att skaffa en i vår.

EDIT: Jaha... Nej nu menade jag ju inte att TS skulle använda sig av 24 V !! Tänkte att han kunde sätta en isolerad 12/12 V DC-omvandlare för att ladda sitt 12 V batteri i aktern. Att jag vill ha 24 V har en del andra orsaker. Nej det blev nog inte dyrare. DC/DC omvandlaren är isolerad och den var inte så dyr (det var liksom en del av poängen att den skulle vara isolerad). Jag hade ett nästan nytt litet startbatteri och kunde köpa ett identiskt för runt 700,-. Ett 12 V batteri med tillräcklig CCA för 12 V bogis hade blivit en del dyrare. Jag slapp 70 mm2 kablar av icke försumbar längd och extra ANL-säkring och kunde dra 10 mm2 istället. Har inte räknat i detalj, men nog tror jag besparingarna i batteri, kablage och ANL-säkring betalade Victronomvandlaren. Själv tyckte jag inte det var ett dugg krångligt utan en ganska elegant lösning🙂 (då har jag iofs en bakgrund inom elektriska drivsystem och automation) Har även planer på ett ankarspel i fören, då kan jag välja 24 V till det också och använda samma batterier.

Bara en liten brasklapp... Skiljerelän är ju bra, men innan man springer och handlar in detta kan det vara bra att kolla så man inte redan har dubbla B+ på sin generator. Då slipper man detta krångel. Så har jag jag.

Om man tycker det är besvärligt att dra grovt kablage längre sträckor i båten och därför vill ha ett dedikerat batteri nära akterprop/bogprop/ankarspel kan man smidigt lösa laddningen med en DC/DC-omvandlare på t.ex. 10 A. Då kan man dra en mycket klenare kabel. I detta fall lever detta batteri i sin egen galvaniska värld, dvs minuspolen kopplas ej ihop med övriga batterier. När jag installerade min bogpropeller på 4 hk ville jag inte dra så grova kablar från några andra batterier. Ville också kunna använda vanliga billiga svenssonstartbatterier och klenare kablar och valde därför 24 V trots att övriga båten har 12 V. Nu har jag 2 ganska klena startbatterier i serie och hälften så grova kablar mellan dem och bogisen. Laddningen sköts från startbatteriet via en Victron 10 A DC/DC omvandlare 12/24 V som jag ställt in på ca 28 V. Den har en enableingång så jag bestämmer själv när/om jag vill ladda eller ej. Vill minnas att jag drog 10 mm2 som laddkabel. Är mycket nöjd med denna lösning och om jag byter motor framöver kommer jag ha 24 V på allting.

Håller helt med dig om att man nog ska passa sig för D-serierna🙂 Jag har ju hängt här några år nu och även om jag bara är lite periodare när det gäller att skriva så har jag dock läst en hel del. Bl.a. annat följt dina strävsamma och noggranna äventyr med Nimbusen, som du ska ha en stor eloge för, och kan som tur är hjälpa dig komma ihåg ditt oljekylarhaveri.... Själv vet jag inte om jag hade stått upp efter allt som du råkat ut för med denna båt....🙂 Tror det var första sommaren du hade den i sjön som oljekylargaveln sprack och fyllde ditt motorrum med olja. Oljekylarna på dessa pentor har ju ett hus i aluminium och gavel i mässing. Totalt vansinnig konstruktion. Mässingen får huset att korrodera och till slut ger sig gaveln och all olja far ut (minns dock inte om ditt haveri berodde på just detta dock). Detta är en känd haveririsk som alla med dessa staketmotorer borde ha ögonen på ibland. Och visst har det varit mycket kylproblem genom åren. Vill minnas att Penta gick över till plattvärmeväxlare senare just för att få effektivare kylning. 40:an är ju extra känslig för hög temp eftersom de har förkammare som lossnar ibland. Just det problemet finns ju inte på 41 o nyare eftersom de inte har förkammare. Steyr är jag mycket intresserad av. Det är ju en monoblock motor och bl.a. därför väldigt slitstark i jämförelse med mycket annat. Men tyvärr har ju den också elektronisk insprutning nuförtiden så då får man väl sånt krångel istället....

Nja... nej, direkt dåliga motorer är det väl kanske inte. Den jag har för tillfället har dock levt ett lugnt liv eftersom den sitter i en halvplanande båt som mest körts i lite drygt deplacementfart och bara dragits ur lite då o då. Tycker annars det är vanligt med Penta 6- o 4 cyl staketmotorer som renoveras efter ett par tusen timmar. Däremot ser man en hel del andra, t.ex. Ford o Perkins, som gått väldigt länge utan större revisioner. Men det är klart, tar man ut 200-300 hk ur 3,6 l motorer på över 3000 rpm ska man kanske inte förvänta sig allt för mycket. Verkar även vara mer kylproblem med dessa Pentamodeller överlag tycker jag. Dåligt dimensionerade värmeväxlare som blir mkt känsliga för föroreningar. Dålig konstruktion av oljekylare, har du ju själv erfarenhet av. Läser man i olika forum och ser alla trådar som handlar om kylproblem gäller det ju nästan alltid Penta. Hörde att Marinen bytt ut alla sina 42WJ i G-båtarna till Steyr nu p.g.a. hållbarhet. Annars kunde de väl ha valt D4 kan man tycka. Men vi har ju alla våra preferenser😁 Ber om ursäkt om vi hamnade lite OT!

Nej, då tror jag snarare den är på 124 hk. Tror inte de som är nedställda varvar så högt. För "light commersial use" gällde max 3000 rpm. Förresten undrar om jag du inte råkat läsa 91 kW / 124 hk som 91-124 hk?? Jag är även förvånad att du får upp Orrskären i 23 knop med en TMD40. Är du säker på att du inte har en TAMD40?

1: Tror alla har en bokstav egentligen; A, B etc.. A är den äldsta, jag har en av de allra äldsta. A tillverkades 76-85, B 82-86, C 83-86. 1986 kom 41:an. 2: 91-124 hk är nog "ratingen", dvs om den skall användas yrkesmässigt mer kontinuerligt, eller som mer stressad fritidsbåtmotor som ofta inte körs så många timmar. Min 124 hk har iofs gått 4700 tim och själva motorn tuggar på än. Dock har en massa kringutrustning som matarpump, startmotor, oljekylare, vattenpump, avgaskrök etc fått bytas. Tror Penta är ganska dåliga på dessa mariniseringsgrejor egentligen. Det är ganska vanligt med fel på dessa manicker så det är mycket man bör kolla om man ska köpa en äldre maskin. Tycker man oftare hör talas om sådana problem med Penta än andra fabrikat. Men det kan ju kanske till viss del bero på att det finns så mycket Pentamotorer här i Sverige?

När jag hade min senaste drevbåt med Penta TAMD42WJ och DPE-drev skruvade jag bara av vattenfilterlocket, tog ut silen, satte en tratt i i det hål som gick till sjövattenpumpen, fyllde upp så slangen var full, startade och fortsatte hälla undan för undan med vattenkanna med glykolblandning. Under drevet hade jag en stor balja som samlade upp. Detta förutsätter givetvis att vattenfiltret sitter före pumpen, men det kanske du inte har?

Jag har alltid köpt durkplåt i lämplig storlek och skurit till själv. Har använt både rejäl sticksåg och vinkelslip. Det är lätt att raspa och fila sedan så det blir snyggt. Det sägs ju att man ska vara försiktigt med att montera aluminium mot rostfritt men jag har inte märkt av något. Det är ju ganska tjocka durkplåtar med använder till detta så det skulle nog ta tid innan något nämnvärt inträffar. Det är ju också vanligt att aluminiumgrejor skruvas med RF-skruv. Men det är klart, det går väl att lägga något tunt isolerade material mellan Al o RF också om man är orolig. Tror dock inte det är något problem med just sådan här saker. Det är ju inte som med ett skrov. Den senaste jag använde var 5 mm tjock exkl. halkskyddsrefflorna på ovansidan. Hur tjock man behöver ha beror ju på hur tätt de underliggande bärande "reglarna" sitter.

Minns att vingköl slog ned lite som en bomb i kappseglarvärlden en gång i mitten av 80-talet och att det pratades mycket om det. Vet även folk som hakade på trenden och hemmapulade dylika lösningar med varierande resultat. Kanske detta är ett sådant exemplar? Det ser i alla fall inte ut som något som skulle kommit ut från Maxivarvet. De båtar som såldes/säljs med detta brukar ha lite mer rundade och arbetade former på vingarna.

Jag hade ett oljud i en Mercury en gång i tiden. Den gick men lät illa. Det visade sig vara vevaxeln som var av.

Vill du att det ska se vackert ut eller bara vara praktiskt och underhållsfritt? Om vill ha en snygg trä- eller träliknande look kan du sluta läsa här... Om man står ut med en mer "rustik" touch kan jag rekommendera durkplåt i aluminium. Det har jag använt till 2 peken och när det blir dags att byta teakribborna på min nuvarande badbrygga kommer det bli sådant. Bara kapa till och skruva dit. Sedan kan man glömma den.

Ojoj... Om man inte är alujumjumsvetskunning eller har någon billig lämplig bekant som är så beskaffad låter det kanske som det skulle vara billigare att sälja den för skrotpengar och köpa en bättre begagnad? Eller kanske man kan göra som man gjorde för att förlänga livet ett tag på ruttna träbåtar på 70-talet... plasta botten. Men plast kanske inte fastnar på aluminium? Kopparförhydring skulle dock nog absolut vara en dålig idé...🥶

Becker 22 heter den båt som var min första kölbåt, inhandlades för ganska exakt 40 år sedan. Den var rymlig och luftig inuti för sin storlek och kändes alltid trygg att vara ute med. Som seglare var den dock inte helt lyckad i mitt tycke. Upplevde den som trög och stampig i bidevind. Förmodligen beroende på den ganska bulliga och platta skrovformen. Bortsett från kryss-egenskaperna tyckte jag dock det var en mycket trevlig båt för storleken och hade den i 6-7 år.

Jopp😁

Jag vet ingenting om hur polyester etc funkar till septictankar men använder en av mina rostfria 150 l dieseltankar som septictank till min eltoa med kvarn (undrar om det inte är en sån båt som är på din avatar). Den har skvalpskott. Har inte tänkt på att detta skulle vara ngt problem, men kan inte tänka mig det. Bortsett från beläggning som antagligen blir på ytorna borde det väl inte bli någon egentlig "gegga"? Det är är ju material som bryts ner ganska snabbt. Spolar även ner vanligt toapapper. Eventuellt kanske man kunde ge tanken en tarmsköljning nån gång genom att fylla lagom med vatten i tanken och åka ut och skumpa runt i vågorna ett tag och sen tömma ut.

Ohlson 22 har alltid varit känd för att segla bra och vara en överhuvudtaget bra båt för sin storlek. Även Hydran har fått en del bra kritik genom åren. Kolla i senaste numret av PB.

Kör inte större fartyg med tjockolja som gör att de har lite andra processer med detta också? Vet inte detta i detalj, men det är väl tjockolja som är bunker och så värmer man väl och processar detta för att få till lagom motordiesel allt eftersom det behövs? Det växer kanske inte bakterier i tjockolja?

Jag tror det viktigaste är att man inte brygger kaffe i nylonstrumpan.

Nej... det var mest som ett skämt.😄 (även om många gamla dieselmekar, även nån Pentagubbe föreslår det ibland) Red Line har dock en smörjande dieseltillsats som jag använt någon gång med gott resultat när varvtalsregulatorn trögat lite.

Den billigaste dieseln (antar det menas bilmacksdiesel?) är ganska torr redan som den är jämfört med riktig diesel och smörjer sämre. Häller man dessutom i bensin lär den nog smörja ännu sämre. Då blir lösningen att därför också hälla i 2-taktsolja... mycket hällande blir det😁