Volvo_Penta

Det var bättre förr. Nja, kanske inte eftersom det långt tillbaka inte fanns någon turbo att byta om vintrarna, än mindre att kolla laddtrycket på.

Vi får väl hoppas att farsoterna inte ställer till det för mässorna till våren. Vad gäller Hjertmans katalog så är väl den någorlunda smittsäker vad gäller Covid, men den och dess kusiner brukar ställa till det rätt rejält vad gäller andra kända och okända åkommor...

Justering under gång, ja. Du kommer att behöva göra ett antal testkörningar och kolla turbotrycket vid de varvtal som är intressant för Din motor och justera vartefter. För mig, som glad amatör gällande skruvandet, i jämförelse med många andra, behövdes 8 "testvändor". Efter justeringen av pumpen så att turbotrycket blev rätt var det en helt annan båt. Ena grabben lånade båten någon dag efter bytet och han ringde till mig efter han hade fällt reglaget fullt framåt och undrade vad jag hade gjort. Han har kört båten under flera år innan och visste hur den betedde sig. Efter justeringen av bränsletrycket har jag monterat en storlek större DP-propellrar och den båtens gång går inte jämföra med tidigare "version". Att bränslemängden/pumptrycket behöver justeras är egentligen fullt logiskt. Staketmotorn med varianter är specificerade för svavelrik europadiesel årsmodell -90-tal. Den diesel som vi numera bränner i våra motorer är inte i närheten av det dåvarande bränslet. Dagens miljödiesel ger mindre avgaser som i sin tur ger mindre snurr på turbon. Om inte jag missminner mig skiljde det 8-12% på prestandan när 41:orna på slutet 90-talet bänkkördes på europadiesel kontra svensk diesel. Europadiesel gav c:a 197 hk på AD41P och med den dåvarande svenska dieseln orkade AD41P ge c:a 185 hk, några motorer gav ännu mindre medan några gav lite mer. Då kan vi ju fundera på hur mycket det skiljer på 90-tals europadiesel mot -21 års svensk miljödiesel. Så om vi skulle ta den helt oanvända AD41P som står i ett av mina förråd och sätta den i testbänk så skulle den, oskruvad, inte ge i närheten av 200 hk.

Justera pumpen behöver Du med stor sannolikhet göra när Du bytt turbo, oavsett uppgraderad eller inte. När jag bytte på en AD41P förra sommaren laddade den nya under 1,0 på 3900 rpm, den ska ladda 1,5. Det blev c:a 2,25 varv på pumpen för att nå 1,5. I mitt fall innehöll monteringssatsen stålpackningen samt nya packningar till oljerören.

Utvändig rengöring: CRC Wipes. Fungerar faktiskt riktigt bra. Drevet blir som nytt, nästan... Invändig rengöring: varm diesel i en bra pumpflaska. Ska jag göra riktigt rent så blir det CRC Bräkleen efter dieseln.

Jag vill minnas att Du hade en KAD42 eller 43. Du har säkert hittat en massa matnyttigt redan, men ifall inte så har Du här lite data att roa Dig med...

Krya på Dig så Du får vara med om att vara 100% ledig så småningom!

Barytonsax. Jo den vill ha friska lungor. Står både baryton, tenor, alt och sopran hemma i skamvrån. Vackra prydnader som emellanåt får både rör och andedräkt...😉 Ursäkta, helt OT. 😢

På den tiden räckte det med att se marknadsföringen av filmen för att inse att den var farlig för köttet... Statist? Nä, inte ens det. Fick inte frågan.

Var Du med i "Fäbodjäntan"... 😲

Väj alltid för seglare, även på land...😉

En av skillnaderna mellan 42 och 43 är insugningsljuddämparen. Du kan jämföra slang 861567 (42) med ljuddämpare 3580938 (43). 42:an fick nämligen rejält med kritik för sitt ylande vilket VP försökte åtgärda till 43:an. Till 42:an såldes senare ett ombyggnadskit som innehöll i princip de produkter som skiljde 42 från 43 gällande bl.a. "insugsylet". Därför är många 42:or ombyggda och bidrar därför till att många inte ser skillnaden på 42 och 43, för den synbarliga skillnaden är ju i detta fall borta då. Om den skillnaden kan anses vital eller inte är nog upp till var och en, men detta är en av de saker som VP marknadsförde när 43:an introducerades.

VP verkstäder har en bra analog mätare som på många av deras verkstäder går att hyra och i vissa fall även låna en stund. Den metallomspunna tryckslangen är ganska lång så i många båtar når man fram till styrplatsen.

Varför inte mäta turbotrycket innan Du kostar på turbon?

Undrar Du det? Nu skojar Du rejält... De flesta beslutsfattare drivs av 3P: - Politik - Princip - Prestige

Hur var det dom sa: "Less is more, let's make it on the floor."

Jag varken vill eller ska styra Ditt val av offeranoder. Vi har inom familjen båtar som ligger i sötvatten, båtar som ligger i bräckt vatten och båtar som ligger i salt vatten. Båtarna som ligger i sötvatten är utrustade med offeranoder av magnesium fastän de rätt ofta besöker bräckt vatten. Offeranoderna på dessa drev behöver bytas vartannat år och då är de uppätna till ungefär hälften. Våra båtar som ligger i bräckt vatten är utrustade med offeranoder av aluminium även om de emellanåt hälsar på i saltare vatten. Men den av våra båtar som stadigvarande vistas i de salta dyningarna har offeranod av zink. Kostnaden för offeranoder är, enligt min åsikt, i sammanhanget låg så det finns liksom ingen anledning att köpa den som håller längst...

Helt riktigt. Zink i saltvatten, aluminium i bräckt vatten och magnesium i sötvatten.

Precis tvärt om. Om anoden är 25 år gammal och uppvisar lite håligheter är det helt fel material i anoden. Risken är då att Du har flyttat effekten av de galvaniska strömmarna till något dyrare än anoden. Anoderna är nämligen offeranoder.

Kan detta vara något?

Tänk så mycket diverse elprylar, kretskort, brytare, kontaktdon osv som jag har smörjt och konserverat med 5-56, WD40 och liknande, både gällande vattenburna och landburna farkoster. De landburna ända upp på bilsportens absolut högsta nivåer. Inte har det medfört några problem inte, men det har nog mest berott på en sagolik tur...

Håll båten borta från varmförzinkat (vfz) så långt det är möjligt. Använd aluminium av hög kvalitet på ovansidan i detta fall eftersom brickan kommer att möta rör av aluminium. På undersidan kan Du i detta fall använda tryckfördelande brickor av syrafast (A4) mellan bultskallen och plastlaminatet. Snåla inte med metallernas kvalitet när det gäller båt, det biter Dig i nacken inom kort...

Mann är en av VP:s leverantörer av filter...

Jag kanske var otydlig. Det jag menade var att jag hade strukit två lager med ungefär 15% Gelomat efter varandra på samma trädetalj. Antalet gånger jag har använt Gelomat är några fler än dessa två...

Jag har provat att stryka två gånger med c:a 15% Gelomat och det blev mycket bra i mitt tycke. Men Gelomat verkar ha ett kort "bäst-före-datum" när burken en gång är öppnad. Den verkar lätt bli klumpig och grynig. När jag har använt en öppnad burk har jag "vispad upp" Gelomaten separat innan inblandning i Le Tonkinois. Men som sagt, jag är van vid att ha fel på detta forum...