Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

toaen

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    10 365
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av toaen

  1. Vid två olika båtköp har jag fått med "fiskekolod" med akterspegelsgivare. Det första monterade jag i min lilla hållöjulle. (plastkopia på en gammal bohusjulle) Givaren i en påse med vatten. Fungerade perfekt. Limmade fast givaren på det stället med sikaflex (efter att den torkat) Fungerade perfekt. I min nuvarande båt fanns det inget ekolod, så jag testade med givaren till det andra "fiskekolodet" i en påse med vatten på ett lämpligt ställe. Fungerade perfekt. Limmade fast givaren med sikaflex - fungerade inte. Sågade loss givaren och testade på ett annat ställe - fungerade. Limmade återigen fast givaren med sikaflex - fungerade inte. Sen provade jag på flera ställen med givaren i vatten och det fungerade. När jag limmat fast givaren med sikaflex testade jag direkt utan att låta sikan härda. Fungerade inte på nåt ställe. Dan innan jag skulle ut på den första seglingssemestern med den båten, fyllde jag en plastpåse med vatten, satte i lodgivaren och satte fast det hela med en klammra på nåt sätt. Lodet fungerade perfekt. Efter 4 dar hade vattnet läckt ur plastpåsen - då gav jag upp. Året därpå - 2010 - köpte och monterade jag ett ekolod med givare i en bottengenomföring - fungerar fortfarande. Avser båtarna med mast.
  2. Förlåt mig då. Nån talade om hastigheter på 20-30 knop. Snipa är en deplacementbåt och en depacementbåt har en maxhastighet enligt den formel jag skrev. Om du inte frågade efter aktersurra som alternativ, varför var då rubriken;"Rak axel, drev ellerutombordare?" Eller är det bara så att du inte har en aning om att vi här ute i väster kallar utombordare för aktersnurror. Ursäkta att jag finns och jag kan glädja dig med att jag skall inte svara på några frågor mer på MarinGuiden. Tack och hej för mig.
  3. Visst - jag läste det och jag talade om hur jag monterade en utombordare på min havsfidra - som ju i princip är ett snipskrov med barlast köl. Talade också om att köra en deplacementsbåt med aktersnurra var det sämsta motoralternativet. För mig är inombordsmotor som gäller. Om det är med rak axel eller drev har jag ingen uppfattning om: Jag har bara haft båtar - företrädelsevis kostrar - med rak axel.
  4. Hur menar du att vi hamnade utanför trådens ämne!? Vet du inte vad en snipa är!? En snipa är en båt som är spetsig i båda ändar - precis som en koster. Du ville veta hur man monterar en aktersnurra på en snipa - dvs en båt med spetsig akter. Jag delgav mina erfarenheter, vilka är mest negativa. Du frågade om hastighet på en snipa. En snipa är en deplacementbåt Jag lämnade den formel med vilken man räknar ut hur snabbt en depacementsbåt går maximalt går att köra. Vad är det du inte förstår!?
  5. Jag hade en havsfidra - koster. Hade lämnat in innombordmotorn pga ett oljeläkage till en motorverkstad när jag tog upp båten på hösten. När jag skulle sjösätta på våren hade de inte ens tittat på motorn. Vi hade en 9,5 Hk akternurra på jobbet, som sällan användes, så jag lånade den. Monterade en plyfa skiva på badstegen på BB sida och hängde akternurran på den. Det fungerade, men var det absolut sämsta alternativet i motorväg jag haft. Måste man ha en reservmotor i form av en aktersnurra på snipa, så är nog en badplattform inget dumt alternativ att montera motorn på. Fast det kanske är bättre att modifiera ett riktigt motorfäste att sätta på aktern om det inte finns nån badbrygga. En del i TS var hastigheten på en snipa. Nu är det ju inte ovanligt att människor inte vet vad en sipa är - men ändå. Den maximala hastigheten på en (riktig) snipa (deplacementsbåt) är enkel att faställa. Roten ur längden på vattenlinjen gånger en konstant, som ligger runt 2,5. Bilden är på min havsfidra nåt år efter att jag sålt henne. Badstegen borde va uppfälld och låst. Det var på den uppfällda stegen jag fäste en plyfaskiva som hållare för aktersnurran.
  6. Jag missade en liten detalj när jag gjorde mitt förra inlägg. Färden skulle utgå från Malmö. Det är ju i stort sett "innomskärs" i Öresund. När jag tänker "Gå till Danmark" så har jag 40 distansminuter närmaste vägen - över öppet hav. Men ändå gäller det jag skrev. Sist jag var i Skagen - det är längesen - låg några killar här hemmifrån och lastade hela sin lilla racerbåt full med öl under fördäcket. Själv hade jag 8 timmars segling hem. Kanske inte dikt bidevind, men nära på, där jag i princip satt och "bälhöll" mig i lovarts skotvinch för att hålla mig kvar på sittbänken.
  7. Det är ju egentligen inte båten eller dess storlek, utan besättningens kunskap och erfarenheter som sätter begränsningarna. Det var två killar från Lysekil, som skulle gå från Lysekil och jorden runt med en öppen styrpulpetbåt. De gick rutten Lysekil, Färöarna, Island, Grönland, USA. Panamakalen och upp till Alaska. Där tog färden slut. Anledningen - de blev ovänner. Sen kan man ju kanske tänka som så - måste du ställa frågan på MarinGuiden, så har du inte tillräckligt med kunskap och erfarenhet. Dock. Verner von Heidenstamm - sonen till fyringenjören Nils Gustaf von Heidenstam - skaldade bl.a. "Det är stoltare våga sitt tärningskast än att tyna med slocknande låge. Det är skönare lyss till den sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge."
  8. Jag har både den aktermonterade "bogpropellern" och ankarspelet, kopplade till startbatteriet. Kablarna till bägge enheterna är ca 2+2 meter långa. Startar alltid motorn innan jag använder nån av enheterna (har segelbåt)
  9. Fast på "köpetankar" brukar väl utloppet va i botten och inte med dykrör. Det har det varit på de två rostfria tankarna och den skitsäck jag haft.
  10. Förarintyg kunde man inte läsa här där jag bor 1970 (om det ens var påtänkt då) - så det fick bli den gamla Skepparexamen i stället. Blå boken vet jag nästan inte ens vad det är! Men det har gått bra ändå.
  11. Jag går bara på grund på utmärkta grund, nåt annat befattar jag mig inte med. 😏 Jag har också bara gått på utmärka grund - och det har gått alldeles utmärkt. Varje gång kompisen är med ombord - har jag otur var det den sista gången jag gick på grund - brukar han peka på en prick och fråga varför jag gick på andra sidan den pricken vi ett tillfälle. Det tycker jag är en liten taskig fråga. Under våra gemensama seglatser har kompisen faktist styrt båten på grund 2 gånger och jag bara en. Å andra sidan när det gäller vems fel det var att vi gick på grund de tre olika gångerna, står det faktiskt 2-1 till mig.🥴
  12. Problemet är nog att många inte förstår skillnaden mellan serie-och parallellkoppling.
  13. När jag lagade upp den grundstöningsskada jag hade fått på min båt, pga två grundstötningar med ganska kort mellanrum, så var det ganska mycket löst aterial jag var tvungen att ta bort. Jag har en in plastad järnköl, som sitter i en sandgjutning. När man lagar en sån skada vill man ju dels ha bort allt som är löst och jag slipade in en del i sandgjutningen för att va säker på att få bort ev fukt. Därefter spacklade jag upp i sandgjutningen, så jag fick en slät yta att börja laminera mot. med 300 gramms väv blir det rätt många lager för att få upp nån tjocklek. 3 lager väv ger väl knappt 1 mm laminat. Vid första lagningstillfället lagade jag bara ihop själva skadan. Min båt ligger ju alltid i vattnet och jag hade bara uppe båten under några dar för normal "vårutrustning". Ett par år senare hade jag båten inne i varmhall över vintern, för att göra lite andra jobb, och då passade jag på att återställa kölprofilen.
  14. Undrar då hur varven gör som kan leverera nya båtar färdigmålade med epoxi + bottenfärg. Där väntas inga 15 veckor bara för att vänta ut polyestern....🤔 Det var en bra fråga. Fast - jag tror inte att jag som privat båtägare skulle vilja satsa på att göra ett så past stort jobb som också kostar en hel del pengar, för att sen kontatera att jag får problem i efterhand.
  15. Lite skämtsamt brukar jag säja till ägare av HallbergRassy-båtar;"Jasså - du har ett hemmabygge" Det brukar inte alltid tas upp helt possitivt. HR-båtarna är ju byggda här hemma. De två första skrovfabrikerna kan jag se från mitt vardagsrummsfönster och den nuvarande skrovfabiken kan jag ana. Hade en båt med en lilartad skada som din - kanske tom värre. Upptäckte den också när jag slipade ner för att lägga på en epoxygrundfärg. Jag är helt övertygad om att det inte var det åldriga par som jag köpt båten av, utan en tidigare ägare, som förorsakat skadan. Jag skulle slipat bort gelcoaten ungefär som jag ritat in på din bild. kanske med en utkoning ner mot skadan. Spacklat upp en del med epoxy blandad med mickroglasbalonger och sen laminerat upp med epoxy och väv. Nu för tiden köper jag väv och epoxy mm på BILTEMA. Fungerar lika bra som det som är dubbelt så dyrt. När du har byggt upp profilen och slipat till den så finspackling med epoxy blandat med microglasbalonger. Vissa tycker att man skall laga en båt tillverkad av polyeter med polyester, men International säger att poyestern skall härda i 5 veckor innan man målar över med deras epoxygrundfärg. BILTEMA sa 15 veckor när det gälde deras epoxygrundfärg. Jag har en benägenhet att BILTEMA har mer rätt. Avhörde ett samtal mellan en uppretad kund, som målat sin båt med Internationals epoxygrundfärg, och den färghandlare som hade sålt färgen. Därför skulle jag aldrig laga en sån skada med polyester om jag skulle epoxybehandla min båt efteråt. Även på min nuvarande båt lyckades jag och kompisen gå på grund var sin gång under samma sommar, men bägge gångerna tog det längre ner än skadan på din båt och även på min gamla fidra. Dessvärre måste jag erkänna att bägge grundstötningarna var mitt fel.
  16. Min stora båt har nog legat i sjön i ca 25 år. De sista åren har det i stort sett varit isfritt, vilket ju gett möjlighet till en och annan tur under vintern. Nu för tiden brukar jag inte göra så mycket åtgärder inför vintern. I stort sett daglig tillsyn och en frostvakt i motorrummet när det riktigt kallt. Varmkör motorn regelbundet - ofta i form av en tur i närområdet. Motorgång mot vinden och lite segling tillbaka. Bilden är från menlösa barns dag 2019.
  17. Det är i så fall ofattbart. Fast det kanske har växt väldigt mycket i år. Så här såg min propeller ut efter ha legat i sjön över ett år - efter avspolning med högtryck. Båten gjorde 5 knop innan jag tog upp och 6,5 med ren propeller. Ar du säker på att säljaren inte med dig "skoja aprillo"!?
  18. Den propellern har nog legat i sjön länge. och den som dök tog bara bort det värsta. Skrapa bort resterna av havstulpanerna med kniv och polera med nåt. tex en sån härfrån JULA https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/elverktyg-och-maskiner/slipmateriel/roterande-sliptillbehor/polerrondell-052013/ När jag polerat klat kunde jag inte låta bli att polera över med Autosol på en skumgummidisk på polermaskinen. Efteråt smärjde jag över med ett vattenfast fett - det jag hade tillgängligt. Härom dan var det nån som rekomenderade detta fettet. https://www.hjertmans.se/produkter/motor-tillbehor/olja-smorjmedel/fett/super-lube-patron-400g?fbclid=IwAR0znufiam3aVtT7iHUqq3h4qK42eWeW3SXO0Ab7ILXCTDK-04_WCkUMCMU
  19. Jag har en kopia på ett handritat sjökort över sydkosters skärgård fån nån gång på 1940-talet. Det kortet helt fantastiskt.
  20. Jag had faktiskt fjärkontroll till den TV- som var Gravarnes (Kungshamns) första TV. Min morfar köpte den begagnad och jag tog över den, i mitten på 1960-talet, när de köpte ny TV. Hade den på mitt tonårsrum. Visserligen bara en kanal, men fjärkontrollen var sladdansluten och man kunde höja och sänka ljudet och justera kontrasten på bilden. Det fanns bara ett väggutag på mitt rum, men som elev på ellinjen på Vekstadskolan i Mölndal, instalerade jag ett stort antal väggutag på rummet. Utvändigt montage med kulo. Väggutaget där TV var ansluten manövrerade jag med en strömbrytare vid sängen. Så jag kunde ligga på sängen och sätta på och stänga av TVn och höja och sänka ljudet. Nu har fjärrkontrollerna utvecklats så att man begriper bara en bråkdel av vad alla knapparna har för funktion. Om det var bättre förr - de vette katten. En sak som jag med visshet var bättre förr - det var JAG. Jag har nån liknade lampa som Peter. En sak som kunde förbättras på den var att den alltid visade var jag lagt den när jag behövde den och att alltid batteriet hade ström. När jag nån sällsynt gång behöver den, så brukar jag inte hitta den och om jag skulle råka hitta den, så är batteriet slut - men det brukar lösa sig - man har ju mobiltelefonen.
  21. Jag har faktiskt en kompis som fick det precis så i sommras. han köpte en snipa med en MD7b i fjol. Han körde i början på sommaren - inga problem. Hans semester sammanföll med att man släppte på reserestriktionerna för Coronan och han åkte i ett par veckor till sin stuga i Småland. När han kom hem, skulle han ut med båten efter att den legat still i tre veckor. Den gick inte att få den att gå. Han kom på att en bränsleslang säckat ihop. han bytte den, men de hjälpte inte. Efter att ha grejat med motorn en del tog han båten på land och har plockat ner tanken och hela bränslesysemet fram till motorn. Det var så mycket skit över allt. Ett nätfilter runt dykröret i tanken var helt igensatt mm.
  22. Fast skillnade här är kanske att om man kommer med tex en gammal motor, så fixar man det, även om det skett ett generationskifte och de gamla mekanikerna borta idag. Men det är ju som du säger att man är ju lokalkänd. Vi är ju ganska många i vår kommun, ca 10 000 innevånare och man känner nästan alla hantverkare personligen. När man ringer behöver man nästan inte presentera sig och de kan fatureringsadressen och i princip allt om mig - på gott och på ont. I Stockholm är det väl bara ca 1,5 miljoner människor. 🤔
  23. Får du fram bränsle. Jag var en tur till Danska Limfjorden för en massa år sen. I en hamn ganska långt norrut började motorn att krångal. Den startade och soppade som din efter en liten stund. Motorer är inte direkt mitt stora intresse i livet - snarare tvärt om. Fick för mig att den stoppadepga luft i bränslesystemet. Luftade och provkörde. Den gick en lienn stund och sen stoppade. Luftade igen och efter att hållit på så några gånger, så gick motorn i en halvtimme. Kastade loss och var precis i hamninloppet när motorn stannade. Rullade ut genuan och och seglade några distansminuter till en bukt med lite grundare vatten och i lä av en hög kalkklippa. Svajankrade och började leta efter problemet. Konstaterade att det nästan inte kom nån olja i ledningen från dieseltanken. Lossade ledningen efter avstängningskranen på tanken. Kom nästan inte en droppe när kranen var öppen. Hade en ståltråd som jag krökte på toppen och stoppade in i tanken. När jag drog ut den, kom detut en trasselsudd - sen rann det ordentligt med olja. Jag hade flyttat tanken vintern innan och gjort en mindre ombyggnad på den. När jag var klar med jobbet hade jag gjort ren tanken och tydligen glömt eller tappat en liten trasselsudd i tanken. Plockade ihop bränslesystemet och luftade - sen fungerade motorn oklandligt. Hade även problem i min nuvarande båt att skitig diesel satte igen filtren och även en 90-graderskrök på dykröret i den tanken.
  24. Skulle säga att det inte är kopplat till kompetens, utan brist på personer som servar båtmotorer. Då kan man välja kunder och objekt som mekaniker, och gamla grejer prioriteras lågt. Det är ju ytterligare en nackdel med storstan. Den upplevvelsen jag har är att i Stockholm finns all, men har man inte kännedom är det helt hopplöst att få tag på det man behöver. Jag har ju barn och barnbarn och en egen stuga i Stockholmsområdet och det har hänt vid ett flerat lillfälle att jag gett upp att leta efter det jag behöver och betällt på lokala firmor här hemma. Då har jag prylarna inom en vecka och ofta till ett lägre pris.
  25. Jodå Peter Visst finns det mekaniker som servar din motor. Det kan ju möjligtvis va så att du befinner dig på felsida på Sverige och att kompetensen hos de som du kan få tag på, inte är så hög. Å andra sidan är det ju inte så svårt att serva en motor med de vanligaste åtgärderna - inte ens för mig som är totalt ointreserad av motorer och mer ser dem som ett nödvändigt ont. De 40 första åren som jag hade innombordsmotorer i mina båtar gjorde jag alla servicåtgärder och mindre reparationer på dem. Även nyistallerat och plockat i och ur motorer (av olika anledningar). De senaste åren har jag, pga av stigande ålder, besvärande rygg och på andra sätt vacklande hälsa, låtit de unga friska pojkarna - som inte gör annat än jobbar med båtar och motorer - göra nödvändiga serviceåtgärder. Fast varje gång jag får fakturan tänker jag.........
×
×
  • Skapa nytt...