toaen

Nu fick personen ifråga betalt för att hålla huvudet under vattnet. Kommunen skulle renovera den pontonbrygga där jag har min ordinarie plats till min motorseglare och där jag legat de senaste vintrarna. På min sida den brygganoch utåt är det i regel isfritt. I brevet från kommunen, där de talade om att bryggan skulle renoveras, stod det att om man hade båten i sjön på vintern - ganska vanligt här ute - skulle båten va borta vid en viss datum, och man skulle kontakta en namngiven person för att få annvisat var man kunde ligga. Försökte kontakta personen ifråga under ca 1 månad, både via telefon och besök på komunalkontoret. Hon var aldrig tillgänglig och hörde heller aldrig av sig, trotts begäran om detta. I samband med att jag tagit upp min bohusjulle, kontaterade jag att det fanns tillräckligt med plats att lägga min motorseglare längs med den bryggan där jag hade min plats till jullen. Förutom min plats fanns det ytterligare tre lediga platser. La motorseglaren där. Denna brygga ligger längst in och där är det i stort sett alltid is på vintern. Ett par dar efter att jag laggt motorsegaren längs A-bryggan, ringde damen som jag jagat för att få plats anvisad. Det var helt ok att jag låg där jag lagt mig. När beskedet kom att bryggan där jag har min motorseglare var klar, låg det fortfarande ganska mycket is mellan A- och B-bryggans innersta del. Tog min dränkbara länspump och tinade upp isen på utsidan båten, så att jag kunde svänga ut fören. När man sen börjar försöka bryta isen kommer man ju inte så långt vid första försöket. Efter några försök var jag halvvägs ut till fritt vatten. Backade in igen för att ta fart och lyckades få en lina i propellern. Fick in båten till den possitionen, men när jag skulle blancera iland på Y-bommen klarade jag det inte. Gubben börjar bli allt för gammal och darrig för sånt. Några gubbar iland såg in situation och kom mig till hjälp. Jag kastade iland en lina och band fast den en bitupp i masten. Gubbarna på bryggan sträckte upp linan, så att jag kunde hålla mig i den och ballancera iland. Sen kontaktade jag en man som gillar att bada på vintern. Det finns sådana. Han skar loss linan som var lindad runt propellern. Dom där pojakarna är tvärt emot andra badgäster - de klär på sig när de skall bada - även på sommaren. När han klätt av sig och lastat sin utrustning i bilen och även minskat på min plånboks tjocklek, skulle jag försöka ta mig ombord. Jag hade naturligtvis förtöjt båten gaska tajt i ytteränden på Y-bommen och rubbade den inte nåt nämnvärt Spände upp linan i en lyktstope, men jag kände mig ganska skakis när jag skulle balancera på Y-bomen ut till båten. Tog bilen och åkte hem. Jag deltar ju som gitarrlärare i för en grupp invandraungdomar som spelar i en gitarrorkester. Mötte ett par av dessa på väg hem och frågade om de kunde hjälpa mig. Det var inget problem. De cycklade ner till båten och en av dem sprang ut på Y-bommen och klev ombord ochLossade förtöjningen. Några dar senare gick isen mellan A- och B-bryggan. Jag hade ju brutit upp den ganska mycket i mina försök att ta mig ut. Flyttade båten och splitasade nya förtöjningsändar. Efter det har jag bytat båtplats - men det är ju en helt annan historia - men jag kunde använda mina nyasplitsade förtöjningsändar även på den nya båtplatsen. Trevligt att du är observant.

Nej - jag har inga spillbitar kvar. Finns en firma, som tidigare låg på Roparebacken, nästan rakt nere under ABBA-fabriken - som du ju väl vet var den ligger, som jag köpte rutorna, färdigutsågade av. Fick även med plastbrickor för att montera glasen för att det inte skulle sprika i skruvhålen plus ett specialslipat borr som jag skulle borra hål för brickorna med. Sen har jag kommit på, sen jag skrev det här inlägget att jag inte alltid talar helt sanning. Tidigare var öppningen i båtens överbygge ett ca 5 m långt fönsterhål, som var täckt med en tredelad plexigalsskiva. Det var därför det 35 år gamla plexiglaset (eller vad det nu är) hade sprukit och vatten som läckt in och lite av huvudskottet mot förpiknen ruttnat och lite av inredet på toaletten lika så. Eftersom jag inte är en man som gör de enklaste lösningarna, monterade jag en tunn plexiglas skiva på insidan av fönstret i förpiken och i toaletten och sen plastade jag igen hela öppningen på utsidan och efter slipning mm målade jag en ram med tvåkompånentsfärg. Nytt genomskinligt plexigalas finns bara i däcksalongen. I resten av hålet monterade jag ett nytt 10 mm plesiglas och för om det en liten bit plexiglas, för att fönstrets form skulle harmonicera med resten av båten. Det fanns inget så långt plexiglas på lager, så att jag kunde få allt i en bit. Därför är det bara kladd inne i däcksalongen på bägge sidor och möjligtvis på utsidan under fönstren. Där är det ju formgjutet glasfiberlaminat täckt av gelcoat, som överbyggnader brukar va, så där är problemet inte lika stort och ute får jag ta när jag kan lägga mig längs en pontonbrygga. Hur det ser ut, syns ju på bifogad bild. Det mörkare är "plexiglasrutan" och det ljusare för om är den igenplastade fönsteröppingen. Har valt att låta den va ofärgad, för det blir ett ganska bra ljusgenomsläpp, dock kan jag inte se ut varesig från förpiken eller från toaletten, men det tycker jag inte är så viktigt. Att åtgärda det på båtplatsen är inget för en allt för storväxt stel gammal gubbe. Jag tar till mig allt som skrivs i ämnet och ser hur jag löser detta egentligen väldigt lilla problemet.

Nej jag är nog också lite skepptisk till aceton i detta fallet. Har inga reste kvar efter dessa rutorna då jag fick rutorna tillskurna av ett företag som bara jobbar med sånt.

Jag läste nånstans långt efter att jag var klar med jobbet och efter att jag fått sett att det runnit ner på undersidan, att man skall dra en sträng sikaflex runt butylgummit pga att det annas kan rinna. Skall under veckan försöka fixa till prolemet. Det är i däcksalongen som problemet är som störst. I förpiken och toa och i garderoben har jag inte tagit bort skyddsplasten ännu. Efter att jag gjort en stor renovering av båten vintern 2016/2017 men inte blev 100% klar, gick mitt båtliv helt i stå av flera olik anledningar. Nu har allt annat gått i stå, så nu har jag äntligen kommit igång med båten igen. Torkade troligtvis av med nåt där tätingen skulle sitta och jag för mig att jag även målade med nån primer. Det är ju inte så länge sen, men mitt minne är bra men kort.

Jag har en gammal motorseglare. En Fjord 28 CS. En konstig båt med däckssalong och masten bak i sittbrunnen. Längs hela överbygget går en 10 mm tjockt "plexiglasruta": "Plexigalset" hade sett sina bästa dar och hade sprukit och tätningen hade gett sig på ett par ställen, så jag bytte våren 2017. Tätade med bytylgummi. Det jag inte visste då att jag bordet tätat runt butylgummit med typ Sikaflex. Försommaren 2018 åkte jag på en bypassoperation och båten låg still även sommaren 2019 - av andra orsaker. I värmen, speciellt sommaren 2018 har bytylgummit smällt och runnit ner efter "plexiglaset". Har de senaste månaderna gjort en del jobb på båten och nu återstår bara lite av städningen i boutrymmena. Kikade på rinnet från butylgummit igår och är på gång att åtgärda det. Är det nån som har erfarenhet av nåt liknande? Hur får jag bort kladdet, utan att skada de relativt nya "plexiglasrutorna"? Vadför typ av lösningsmedel löser butylgummi? Exakt vad det är för material i rutorna, kommer jag inte ihåg . Det finns ju en del olika som för mig faller inom benämningen "plexiglas".

Har ett liknande ankarspel och en sån automatsäkring på 80 A. Har ankarspelet kopplat på startbatteriet och kör alltid motorn, så generatorn laddar, när jag tar upp ankaret. Har inget gränsläge som stoppar ankarspelet är helt inne och det har hänt nån gång att automatsäkringen löst om jag kört "upp"en aning för länge.

Det finns många metoder att tillverka saker i glasfiberlaminat. Snyggast blir det ju om man kan tillverka en regelrätt form, men ibland när man bara skall tillverka enstaka detaljer och ytan inte behöver va absolut, brukar jag göra en prototyp av markfrigolit som plastar utvändigt. Vi de tillfällena laminerar jag med epoxy, eftrsom markrigoliten inte tål polyestern. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser vad som går att tillverka - och att man tar sig tid. https://thallatha.blogspot.com/2011/01/doghouse.html Bilden visar den markfigolitmall som så småningom blev konsoll på min styrpedistal

Jag brukar tillverka div udda förmål av glasfiberlaminat. Sist gjorde jag ett stort ventillationsgaller. Det gamla galvade hade totalt rostat sönder i det söderlöge det satt långt i väster på Smögen. Rostvattnet hade runnit utefter plastfasaden. I samband med monteringen pusade jag plastfasaden med autosol kromglans och därefter båtvax. Tillverkade en enkel form av plexiglasskiva (som jag hade ståendes) och en 2x2 tumsregel som jag snedsågade. Två detaljer som skulle va vinkelrätta plastade jag i en gammal form av formplyfa, som jag byggde när jag skulle plasta upp ett skydd över elpatronen i dopgraven i Smögens missionskyrka. Det läckte vid elpatronen och pga att jag är elektriker blev jag inblandad i projektet. När jag blev inblandad i projektet, tyckte jag det var lika bra att jag löste det hela. De försök som gjorts att täta var bara halvmessyrer. Jag löste problemet genom att kapa bort biten runt elpatronen och bygga en ny vägg med enkellaminat. plus ett "trampskydd" över elpatronen i glasfiberlaminat. I den plastade jag upp ett antal detaljer, som jag sen plastade ihop. Plastade även upp en stor trekantig skiva som skulle ersätta en täckplåt av plåtisol, som måste tas bort. Eftersom jag kunde stå ute med plastjobbet gjordes det med polyesterplas, så jag kunde måla det hela med gelcoat. Måste jag plasta inomhus gör jag det helst med epoxy. Epoxy har också stora risker - men det luktar inte så förfärligt som polyestern.

Hade en bekant från Vänersborg - han sa alltid när det var nåt som hände för länge sen;"Det var det året då Vänern brann, och dom släckte med halm"

Jo - vi bohuslänningar bryggseglar ju hellre än vi ger oss ut på det farliga havet. 🙄 De som bestämde att ni inte får segla inom hamnområdet på er marina, kan antagligen inte segla. 😉 Hade båt på Svinninge marina, Åkersberga under några år. Ibland när jag var i båten kunde man få höra ett ljud som avvek från det normala. Vi de tillfällena var det alltid en segelbåt av skärgårdskryssartyp som var på väg in för segel. De hade sin båtplats lite längre in i hamnen än min. En av killarna gick lungt fram till fören utrustad med en paddel och tog ett tag i vattnet med paddeln, så att fören kom på rätt sida om Y-bommen. Alltid lika trevligt att se deras tilläggning.

Lastbilschauffören i Göteborg, som ibland har gpått under signaturen "peudonym" byggde ju ett utdragbart peke på den båten som Raol har. Det är visserligen en liten båt. Själv har jag ett kombinerat <Gennakerpeke och stege permanent monterat i fören. En stege som jag monterade bort på min storfidras pulpit när jag satte ett peke för att få fram förstaget. Det finns många lösningar. Det är ingen nackdel att få fram gennakern en bra bit framför förstaget.

När jag täcker båten med masten på brukar jag ha dubbla presseningar. Hur jag lögge dem får du försöka att lista ut själv. Förr förvarade jag båten med masten på - land. Nu förtiden får båten tom ligga kvar i sjön.

Jag har en granne som inte har bottenmålat på många år. Det fungerar alldeles utmärk - vad jag förstår. Beträffande båtbottentvätt på Smögen. https://boatwasher.se/smogen/

Man får inte lova för mycke bara! En motorbåstkörare - han lovar väl aldrig!?

Visst kan du få Glembring med vattenslinga? Dickinson också. Jag skulle också gärna ha en kamin. Kanske onödigt men himla mysigt. Finns ingen plats tyvärr. Men du har jag fått en ide, sätta kaminen i garderoben som ändå är för liten, hänga kläder i förpiken och kanske sova i dinetten. Men det är projektstopp just nu. Visst kan man få Glembrinkskaminerna med vattenslinga, men Reflex har en liten speciell standardkamin som skulle passa att placera i min motorseglare så jag kunde dra upp skorstenen genom rufftaket till däckssalongen och upp framför masten. Pacering av den typen av kaminer är ju ofta inte helt enkelt i en liten båt. Min båt är ju en aning udda - precis som ägaren.

Hoppas att jag missuppfattade dig, men om man skall ta smygvägen förbi Tjurpannan bör man ha en ordentlig amfibiebil. Det var väl tänkt att man skulle bygga en kanal även där in i Sannäsfjorden med AK-finasnierade medel, men pengarna tog dessvärre slut. Ja du måste ha missupfattat mig ordentligt. Fattas visserligen en punkt efter meningen om Islandsberg - men...... Alternativet att passera de tre ställena som inte har nån smygväg förbi, är ju att gå ute på havet. Betydligt säkrare. Som det gamla talesättet säger;"Det faligaste på havet - det är land" Är inte helt säker på att det var pengar som tog slut. Det kanske helt enkelt blev lite bättre tider och så kom kriget å sen minskade behovet av kustfraktfarten.

Det finns många fina ställen i Norge - den delen jag sett. Det är klart att du skall försöka segla till Lofoten. Under en peroid hade jag ännu vildare planer, men livet förändras och dessutom blir man inte yngre med åren. Man säger ju ibland att man skall försöka nonstoppsegla i början på seglatsen, så att man kommer så långt ut som möjligt. Sen kan man ta det lugnare på hemvägen. Skulle du råka komma vägen om Kungshamn på nån av vägarna får du gärna höra av dig. Mailadressen under mina inlägg fungerar.

Jo jag har funderat på att sätta in en lite Reflexvärmare. Just Reflex (inte Glembrings) har en liten vattenburen kamin som skulle passa att sätta in i min motorseglare och ha avgasröret strax för om masten. Detta i kombination med min luftburna Webasto. När det gäller ankarkätting beställde jag en längd på 60 meter när jag monterade ankarspel för några år sen. När det kom var det bara 40 meter. Jag fick ett bra pris pga att den var mindre än vad jag beställt, men redan det är i kortaste laget - om jag vill svajankra från fören. Har ankaret och ankarspelet i aktern. Funderar på att köpa 40 meter till och skarva i. Vid nåt tillfälle räknade jag efter hur mycket tågvirke jag har ombord och kom fram till ca 400 meter - fast det är alla typer av linor från ett antal kopletta ankarutrustningar (4st) till förtöjningslinor, skotlinor och falllinor mm. Nu har jag väl i stort sett seglat klart, så någon Lofotensegling blir det inte för min del. En del förtjänst att slippa köpa till 360 m ankarkätting. 😊 Va ju lite inspirerad av killen som seglade Finland, St Petersburg genom ryska sjöarna och kanalerna till Vita havet, runt Kolahalvön och längs den norska kusten till Sverige. En inte helt omöjlig seglats, men man måste nog va i bättre skick fysiskt än vad jag är. En annan är glad om man nu för tiden kan ta dagsturer i närområdet.

Passerar man då Lindesnäs blir det ett helt annat landskap. I Bohuslän finns det ju ett antal passager som ibland är luriga. Islandsberg - som ju har en alternativ smygväg Stånge Huvud, Valö Huvud och Tjurpannan - som man måste passera - om man envisas med att gå "innomskärs" De här sträckorna är är på sin höjd 1 distansminut långa. Det finns liknande sträckor längst den norska kusten också - men då pratar vi på 10-15 distansminuter som måste passeras. Men det är inga större problem. Tänk den som fick och kunde segla till Lofoten.

Jag sättlimar ofta inredningsmattorna med mattlim. Man kan ju i regel kontaktlimma med mattlimmet om man låter det torka lite innan man trycker dit mattan. När jag limmar i rufftaket brukarjag ibland stämpa upp mattan med en bräda och sen lima ena halvan. Sen tar jag bort brädan och limmar andra halvan. Där jag vill ha bättre hållfasthet kontaktlimmar jag med riktigt kontaktlim

Det är trevligt att segla i Norge - tyvärr har jag inte gjort det sen 1990-talet. Själv föredrar jag att segla runt Skåne mot att gå kanalen - seglar dock i regel själv. Det längsta jag varit i Norge är en bit norr om Stavanger. Lysefjorden bl.a med besök precis under Preikestolen. 600 m uppåt och jag tror det var ca 450 meter under kölen. Naturhamnar i norge är ofta i form av "Friarealer" på sörlandet har de ofta bryggor att förtöja vid. På fyra månader kommer ni nog en bit. Det där med att lägga upp båten i Norge, har man ju hört en del skräckhistorier om. Kommer inte riktigt ihåg, men var det inte nåt om nån båtägare som krävdes på moms för att båten var över ett år i Norge!? Annars kan man ju lägga upp båten tex i Kungshamn på vägen hem - då sparar man ju ett par veckors seglats. I sin bok "Vagabond till Lofoten (1987)" berättar Åke Mattson om sin seglats till Lofoten med sin Maxi 68. https://thallatha.blogspot.com/2010/05/ake-mattson.html Skrivit lite om min seglats till Norska Sörlandet i Augusti 1994 http://thallatha.blogspot.com/2010/03/norska-sorlandet-1.html Finns 5 inlägg om den seglatsen. Bilden är från en av mina favorit när det gäller norska "friarialer" Stokken inte långt från Kristiansand. Kom dit under ett ösrengn i kulingvindar och la mig längs bryggan. Vaknade på morgonen till ett strålande solsken. Har varit där ett antal gånger. Med tanke på molnen på bilden, kan den va tagen vid ett annat tillfälle än det jag reffererade till.

Det får du gärna ha svårt för. Vi har alla olika erfarenheter. Det är väl inte ovanligt att okunniga människor pratar "som de blinda slåss". Nu förstår jag inte hur du kunde lägga det Raol skrev i min mun, trotts det är det ju så att om man upprepar en lögn/felaktighet tillräckligt många gånger, så blir det så småningom en sanning för människor som inte har en aning. Fast det är ju bra om alla som är ute med båt åtminstone hade förarintyg. För de allra flesta räcker den kunskapen som de får i den kursen. I intyget efter kursen för skepparexamen jag gick 1970 står det. "På grund härav har Andersson...." Jag kan garrantera att de gånger jag gått på grund, så berodde det inte på de kunskaper jag fått när jag läste skepparn - grundstötningarna berodde på helt andra orsaker.

Det får du gärna ha svårt för. Vi har alla olika erfarenheter. Det är väl inte ovanligt att okunniga människor pratar "som de blinda slåss".

Mitt förhållande till motorer och andra dyliga tekniska aplikationer är inte gott. Jag har seglat hem ett antal gånger när motorn av olika anledningar har krånglat. Gått hem för motor har jag bara gjort en gång pga att jag bröt masten - det var i början 1980-talet. Första gången jag bröt masten - i början av 1970-talet - fick jag paddla hem. Jag skulle aldrig ge mig ut på sjön, om jag inte hade möjlighet att segla.

Här är väl den optimala tråden om att bo i båten. https://www.maringuiden.se/forum/topic/39849-projekt-bo-i-båt/#comments