ThomasVikhog

Sök "dinitrol" på denna site så ser du vad jag skrev om mitt rostproblem. Jag var igår ute och gjorde en liten förbättring, annars har det faktiskt fungerat med dessa rostskyddsmedel. Nu sist köpte jag ett billigare medel på amazon.de: WEICON Rost-Umwandler / 400 ml kostar 14 Euro. Precis som RC900 reagerar den med rosten och skapar ett nytt skyddande skikt. Skrapa och slipa av allt löst, sen tvätta med lösningsmedel. Man sprayar 3-4 gånger med några minuters mellanrum. Den är först transparent, men blir sedan svart. Sen kör du på med VP grön.

Termostathuset är samma konstruktion. Röret som du menar är under är en gummitätning (6), som är hysteriskt jobbig att montera. Ett plaströr (2) finns däremot vågrätt mot avgaslimpan, som har 2 o-ringar (3) som ska täta. Dessa senare kan justeras genom att ta ut termostaten och peta med något påsande. gummiringen (6) mot cirkulationspumpen är cirka 8 mm lång och måste köpas av VP för att vara tillräckligt mjuk. Jag köpte från annat håll och fick det aldrig tätt - bara byta och göra om. 2019 mekade jag detta och renoverade cirkulationspumpen. I 2 år efteråt läckte gummiring (6) någon droppe per dag - samma vid drift som stillestånd (även på land). Nu har den slutat läcka vid år 3. Cirkulationspumpen skulle jag köpt ny, för jag fick den aldrig tät (tätning 9 släpper vatten som kommer ut ur ett dräneringshål på översidan). Den läcker fortfarande 5 droppar per dag. Samma med den, både i drift och på land - möjligen mindre i drift! Dessutom har jag nästan alltid ett gäng droppar ut ur backventilen som sitter i kompesationskärlets lock, detta efter hård körning. Klart irriterande med några droppar glykolvatten per dag. Men att byta cirkulationspumpen var riktigt jobbigt - så den får sitta kvar och ge några droppar per dag. Det viktiga är att inte motorn och speciellt oljesumpen börjar rosta! Det är inte ovanligt att motorer måste monteras ut för en rostig sump. Så håll koll på läckagen och se till att ytorna är rostskyddade och så torra som möjligt.

Hur länge en motor lever, eller till den behöver helrenoveras beror helt på hur den belastas - förutsatt att den sköts enligt föreskrifter. Staketmotorn (30, 40, 41, 42, 43, 44, 300) klarar mellan 1000 och 6000 h mellan renoveringar. Där då 1000 h gäller för en belastning vid marchfart över 80% och 6000 h för 20-30%. Min KAD42 med 1500h ser ut att nå 3000 h innan renovering, och jag ligger på 65% belastning. Turbo och avgasknä rostade dock bort efter dryga 20 år och cirkulationspumpslager, spännrullar och sjövattenpumpstätningar byttes med. Hur vet man då på en så gammal motor utan elektronik och mätinstrument vilken belastning man har. Jo det ser man i VP angivelse på förbrukning vid 100% belastning. Min båt (28 fot och 3 ton) drar 1 liter per sjömil i 30 knop. Det är den hastighet jag kör i, förutom vid hamnfart o liknande. Då snurrar motorn (1 st) på 3000rpm och grafen visar 46 liter/h . 30/46=65% Egentligen är timmarna ointressanta, det som vore en bättre mätning på slitage är hur mycket bränsle motorn förbrukat. Även de första D6/D4 med dåligt rykte går 6000-10000 h i professionella båtar på låg belastning. Men tvingas de att svettas på 75-85% varje timme är det slut vid 800-1000h. VP brukar ange att marchfart är 400rpm under toppvarv, vilket ger 3500rpm på staketmotorerna. Men mina proppar kör jag då i 35 knop, vilket jag tycket är onödigt fort. Hade jag gått ned en propstorlek för att ligga på 30 knop i 3500rpm antar jag att jag hade sänkt belastningen ytterligare, kanske till 50%. Kan vara värt att fundera på. Jag antar att nya motorer (kanske redan KAD44 och 300) anger momentanförbrukningen och då är det lätt att se vilken procentuell belastning man har på sina maskiner. Jämför med en dieselbil. Toppfart 220 typ. 75% belastning är nog omkring 180 km/h. Inte ens i Tyskland kan man snitta 180 km/h, man snittar 110 km/h på autobahn när man försöker hålla 180 km/h. Visst är bilarna mer slitna i Tyskland än Sverige beroende på högra hastigheter, men man sliter aldrig ut en motor innan bilen är skrotad. Man snittar troligen omkring 20% motorbelastning på en bil, med snittfart på 60 km/h. Motorn håller lätt 30 000 mil => 5000h. Så köper man en begagnad båt är det bra om den är övermotoriserad.

Sealine S38 verkar ha ett rymligare maskinrum. Även om du inte själv vill skruva så blir det dyrt när man måste ta ut maskinerna för varje reparation. Jag får plats runt om min maskin, därför kan mycket fixas på plats och eventuellt av en själv.

Kom du fram till vad som var problemet? Hade slangarna lösts upp eller membranet i matarpumpen? VP-bulletinen har jag, den säger att det är ok med syntetisk diesel som uppfyller EU590. Notisen gäller slangarna, som då eventuellt kan lösas upp. Jag hade problem 2017 med dieselbakterier och fick byta mina slangar (moderna dieselslangar) och 90-graders banjo-kopplingar som sattes igen. Jag har nu kört upp 1 200 liter HVO100 och GTL med start sedan säsongen 2019 (fyra säsonger). Jag har inte upplevt något negativt. Men jag är klart nyfiken på andras erfarenhet.😉 HVO100 och Shell GTL innehåller 3% mer energi per kg än fossil diesel, men den har 6% lägre densitet. Det ger 2,2 % mindre energi för Shell GTL per liter, jämfört med dagens fossila diesel (se bild). Den diesel som fanns när VP utvecklade våra motorer innehöll ytterligare 1,7% energi. Så jämfört med våra ursprungliga 200 och 230 hästar, så får man med GTL idag 192 och 221 hästar. Detta eftersom våra motorer inte kompenserar för den lägre densiteten. Med ett enkelt vrid på spridarpumpen kan man kompensera detta själv, vilket en del gör. Dock så klarar jag mig bra med mina 221 hästar för att plana ut och nå 38 knop med mina 28 fot och 3 ton. HVO100 har nu blivit för dyr för mig i Sverige (beroende på reduktionsplikten), så nu tankar jag bara GTL i Danmark (oftast Lynetten). Jag njuter av att den syntetiska dieseln är helt luktfri både före och efter förbränning. Jag kan sätta ned näsan i bubblet från DPE drevet - ingen rök och ingen lukt. Vetenskapliga studier och tester har visat att om man tankar HVO100 minskar utsläppen även med: • 33 % lägre nivå av fina partiklar • 9 % mindre kväveoxider (NOx) • 30 % mindre kolväten (HC) • 24 % mindre kolmonoxid (CO) • Reducerade nivåer av polyaromatiska kolväten,

Du kan hålla med handen på termostathuset. Varmt är 45 grader, hett är 50 och 55 grader så drar du bort handen som en reflex.

Du kan mäta motståndet på givaren, med kablar av (eventuellt i kastrull på spisen). Jämför med reparationshandboken: Kylvätsketemperaturgivare Motståndstoleranser, efter 3 min temperaturutjämning Provningstemp. C° 60° ± 4° 134,0 Ohm±13,5 90° ± 3° 51,2 Ohm ±4,3 100° ± 3° 38,5 Ohm±3,0

När jag kör min KAD42 på land på tomgång utan sjövattenkylning (utan impeller), så ger inte mätaren synligt utslag ens efter 15-20 minuter. Ökar jag till typ 1000rpm så går mätaren upp till typ 40-45 grader efter sång tid. En diesel blir inte varm utan att den belastas. En del båtägare startar sin dieselmotor i hamnen och tror att de varmkör - detta är meningslöst. Detta ger bara ljud och rök till grannarna. För att varmköra får man lägga i gångläge, då kommer min upp i 45 grader efter 10 minuter. Varmkörning gör jag i 7 knop på 1000rpm, då tar det 5 min till 60 grader - då är jag ute på öppet vatten och kan plana ut.

När jag hade diesel problem första gången 2017 hade jag samma frågeställning. Jag var lite feg, så jag sålde dieseln (150 liter typ) till en bonde i trakten som använde den i värmepanna. Dieseln var dessutom grön (sedan förra ägaren), så det var skönt att bli av med den. Jag har haft mycket problem med smutsig diesel, mest igensatta banjokopplingar (90 graders). Jag får en hel del i Racorfiltret nu när jag tagit bort alla 90graders kopplingar. Jag har ingen möjlighet att komma åt tanken och dess manlucka, men gjorde en liten titt-lucka. Ganska mycket dieselbakterier. Jag sköljde bort dom med 10 liter T-sprit. Några år har jag tankat HVO100 på mack i 25 liters transparenta dunkar. Det kommer lite smuts även från macken. Mestadels (och sedan förra årets reduktionsplikt i Sverige) tankar jag bara i Danmark (Shell GTL - syntetisk diesel gjord på naturgas). Återkommande har jag dieselbakterier ändå, även om HVO100 och GTL inte ska ge bakterietillväxt. Använt Grotamar, utom nu när jag kör syntetiskt diesel. Jag har inte haft marin diesel eller vanlig mackdiesel i båten på 3-4 år. En gång om året, när bränslenivån är låg (under 100 liter), pumpar jag ut dieseln genom Racorfiltret i mina rengjorda dunkar. Innan jag pumpar ut, kör jag båten i hög sjö för att smutsen ska lossna i tanken. Sen häller jag på det igen. Jag köpte en liten elektrisk pump av Ali. Dieseln som passerat Racorfiltrets 10my är att betrakta som ren.

Superintressant propeller! Självklart bättre grepp i vattnet med dubbel yta att jobba med. Det intressanta är att fördelarna med dubbel yta inte äts upp av dess nackdelar (mer friktion och förlust). Tydligen kan virvlarna vid vanliga propellrars yttersta spets undvikas, vilket ger stora fördelar. Priset ligger på 50 000 kr i stället för 5 000 kr, så det blir inget för vanliga människor. Skulle man sätta på en så lär den nog snabbt bli stulen. Tester som gjorts är fördelaktiga, dock är den största fördelen ett tidigare planingsläge. Testerna pekar på detta område, men det är ju tokfel att jämföra en motor som inte planat med en som har det.

Kolla upp vad som ska göras på denna service. Är det remmar och annat svårt så lämna in. Generellt sett gör jag service själv, men inte om det har med garanti eller andrahandsvärde att göra. Min bil från 2006 (11 000 mil) fick nog sin sista dyra (25 000kr) servicestämpel förra året. Nu får det bli billigare framöver.

I min motorbåt är varmvattenberedaren 80-90 grader - det kommer från motorn. Den elektriska värmaren har jag ställd på 65 grader. På båten kommer det inte vara ett problem med legionella. Hemma har vi luft till vatten värmepump. Denna värmer även varmvattnet. På sommarhalvåret orkar den upp i 45 grader, och kör upp till 55 grader några gånger per dygn. Nu på vintern orkar den upp i 35-38 grader, vilket räcker för golvvärmen, dock inte för att duscha - på får man aktivera elpatronerna. När elen är dyr har jag dessa av, när det är billigt har jag de på. I början av 90-talet så var legionelladiskussion på mycket hög nivå i mina trakter. Vi och många med oss var rädda. Vi skruvade därför upp varmvattenberedaren en gång i veckan/månaden till 85 grader. Men sen flyttade vi till Tyskland - där var denna diskussionen inte bekant för enskilda hus och lägenheter, bara större anläggningar som badhus..

Stämmer det vad jag hört - att man aldrig påvisat legionella i privata hem, utan bara i stora anläggningar?

Hos oss får inte båtarna sticka ut mer än en meter från bommarna längd. 7 m båt och 5 m bom, det låter konstigt. Jag har 8,5 m båt och 8 m bom. Det kallas ofta för Y-bom, för att de som på bilden ovan går ihop inåt bryggan. Jag skulle gärna också vilja backa in, men då sticker jag ut mer än en meter förbi bommarna. För att inte slå i Y-bommarnas innersta vinklar måste båten badbrygga stanna 0,5 m innan bryggan. Kör jag med fören in kan fören befinna sig 20 -30 cm in över bryggan. Så det blir att ha fören in för mig - jobbigt att gå iland för den ovana, då det är en DC. Förtöjningarna mot bryggan är 2 stålfjädrar, med säkerhetskedja plus 2 med gummidämpare. På bommens ytterspetsar har jag korta linor utan ryckutjämnare - dessa är alltid spända. Går jag på bommen hålls den uppe av båten. Drar båten uppåt vid sjögång lyfts bommen. Vid storm har jag midskepps ytterligare en kort fast tamp per sida och ett spring, fram i bryggan.

Klubben har en Yamaha 2takt 20hk och liknande båt. Den planar helt med 1*85kg och tål även en 65 kg person längst fram - och planar. Vuxna 70kg? 2*70kg ska kunna plana, beroende på motor.

Japp - den är luftkyld. Underbart enkel motor, jag har haft 2 stycken i min ungdom (Cresent). De problem jag fick lösa med dom var: 1. Dragsnöret och dess fjäder. 2. Magneten till tändningen blev svag. Jag har fortfarande en, men med Vovlo Penta plastkåpa (dock sprucken). Den använder vi på hamnen flytande plattform.

Jag köpte utbytes hos: http://www.marinturbo.se/

Ja troligen har du ingen givare. Jag ser att både givare och instrument är dyra, så det var väl att beställa extra. Konstigt att min inte har oljetrycksmätare installerat - givare har jag. Ja, jag hade samma dip vid 2300-2500 rpm när kompressorn stannat (för mig 23-25 knop) och turbon inte laddade tillräckligt. Avgashuset hade rostat bort kring turbinen, det var nog 1-1,5mm spalt. Detta skedde efter 1450 h, nu har jag en utbytesturbo och kan köra utplanat i 22-24 knop igen (2200-2400 rpm) och har då 0,3-0,4 bar övertryck. Normalt kör jag i 27-30 knop (2700-3000rpm) på 0,5 bar överladdning. Full fart 38 knop och 3800 rpm har jag 1,2 bar.

Hej Georg, Ja även original mätgivare för laddtryck sitter insuget och mäter laddtryck (turbo + kompressor-motorsug). Har du inte en givare på insuget som jag? Se bild (mellan oljepåfyllnadslock och bränslefilter, den med gul och svart sladd. Ja naturligtvis kan man ansluta en analog tryck/vacuum- klocka till samma anslutning på insuget. Så som visas i manualen.

Oj, jag som tänkte montera oljetrycksmätare (som jag saknar). Vet du om man kan få tag på ett el-schema som är korrekt?

Köp och montera fasta turbotrycksmätare, kablaget är redan förberett. Turbotrycket indikerar även belastningen på motorn och därmed förbrukningen. Hur agerar motorerna när du gasar på i friläge - varvar de upp lika snabbt utan belastning? Blir de lika varma vid längre drift?

Företaget jag arbetade på för några år sedan hade 35% av omsatsen i oljebranschen, så priset på råolja påverkade oss direkt. Våra kunder agerade så här på oljepriset: Över 100 dollar per fat: INVESTERA MED ALLT SOM FINNS - LÅNA PENGAR O ANSTÄLL FOLK Över 80 dollar per fat: Investera med tillgängligt kapital, jobba övertid Över 60 dollar per fat: Business as usual Under 50 dollar per fat: Ingen investering, inget nytt köps. Underhåll av befintlig utrustning. Under 30 dollar per fat: INGET UNDERHÅLL, inte ens reservdelar köps Detta kan ge en indikation på normalt oljepris

Jag börjar misstänka att det är ojämnheten som växelkonan har (och ska ha) som slår mot växelföraren. Växelkona.mp4

VP servicetekniker delade drevet i våras och bytte nållagren och kardanknutarna, samt spände ingående axel och shimsade in drevet innan han packade om det. Väl på båten innan sjösättning lät det bra från drevet, även i friläge. Efter säsongen på 265 sjömil lär drevet likadant som innan drevservice... 1.mp4

Hade i år aluminium för andra året. Inte alls så bra som förra året - då frättes 35-40% upp, i år bara 5-10%. Hur kan det skilja så mycket? Klart oroande. Ligger i Öresund, men en å flyter ut 2 km söderut. Tidigare med zink gick det åt mer, typ 15-20% - vilket dessutom är tyngre (mer material). Men Zinken blev gul och vit, därför bytte jag till aluminium, Nu blev i år aluminiumet mer gul och vitt än zinken nånsin blivit. Vad göra?