Jump to content
Sunday 19 May 2024

Tristan_301

Medlemmar
  • Content Count

    47
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by Tristan_301

  1. Så länge det är massivt trä så är receptet att skrapa/slipa bort gammal lack för att börja om med ny ytbehandling. Det finns inte så många genvägar att ta om man vill få ett bra resultat, att bara lokalt bättra brukar sällan ge ett resultat man är riktigt nöjd med. Din durk ser ut att vara plywood, i princip gäller samma sak där men man får vara försiktig så att man inte slipar igenom yttersta skiktet av trä. Vad gäller ytbehandlingen så vill jag slå ett slag för International Woodskin. Ger en sidenmatt yta och är betydligt mindre jobb att lägga på, då det inte kräver några mellanslipningar och det krävs färre lager än fernissa. Min erfarenhet är att fernissa sällan sitter länge på teak, antar att det beror på att det är ett så fett träslag. Jag lade på Woodskin på min badbrygga och durk i båten för ett par år sedan och är nöjd med hur det håller.
  2. Om jollen är byggd i plywood så är det inte själva plywooden som behöver åtgärdas, såvida den inte är rutten. Plywood är genom att det är tunna träskikt som är ihoplimmade helt dött och sväller/krymper inte med fuktighet. En frisk båt byggd i plywood ska inte läcka en droppe när man sjösätter den på våren. Så, dina läckage sitter antagligen i skarvarna mellan plywoodskivorna. Svårt att se hur de är utförda på dina bilder, men jag tänker att det kanske inte är mer jobb att se över/limma om dem än att plasta jollen. Säkert billigare i alla fall, plast/epoxi är inte gratis även om det inte går åt några stora mängder till din lilla båt.
  3. Är de felfria så är de lättsålda på Blocket, om du inte vill ha en uppsättning med dig i reserv i båten.
  4. Jag köpte också Solas och fick samma problem med trimfenan som du fick, en bågfil löste problemet för min del. Jag har inte saknat den. Vad jag däremot skulle fundera på är om man verkligen skall åka med olika propellrar på de SB resp BB drev, det funkar säkert utmärkt. Men det är garanterat skillnad på den verkliga stigningen, du får väl experimentera med att köra en motor i taget på ett givet varvtal och se om du märker någon fartskillnad.
  5. Vad står det på etiketten, det är inte så bra att volymen står där?
  6. Om man är ute efter att rädda klimatet, miljön osv så tror jag att de flesta förstår att lösningen på det problemet inte är att tillverka en ny bil. Oavsett vad som driver bilen framåt så ger tillverkningen en dålig belastning på klimat/miljö. Själv har jag just köpt en begagnad elbil, ekonomin är väl ungefär som att köpa en nyare bil med ICE. Men för mig är elbilen något nytt, och sånt är ju alltid kul. Man får väl se om några år ifall det var bättre eller sämre än en traditionell bil. Så här långt är jag nöjd, den funkar utmärkt för mina behov och går tyst och fint när man kör i stan. På landsväg/motorväg är skillnaden inte så stor mot en vanlig bil tycker jag.
  7. Helt orimligt är det inte, jag har själv inte köpt något nytt kapell men goda vänner har betalat något åt det hållet. Typ 10% av kostnaden är en resa till Kalmar, finns det ingen lokal kapellmakare som kan åta sig jobbet så du slipper den kostnaden åtminstone?
  8. Jag har gjort jämförelsen själv, då jag står inför att byta min bil mot en något nyare. Om man använder Mackey's siffror ovan för däckslitage, tvätt mm. och lägger till kostnaden för drivmedel, skatt och service på min dieselbil hamnar jag på en kostnad på ungefär 22kr per mil jämfört med ca 8kr per mil i hans elbilskalkyl. Så räknat på tusen mil om året så spar man redan där 12 tusen kr. Det som saboterar för mig personligen är att jag inte har möjlighet att ladda hemma, vilket gör att en elektrisk bil är omöjligt att räkna hem på kostnaden för drivmedel. Laddar man på publika laddstationer så får man ett betydligt högre pris på el jämfört med vad man betalar om man laddar hemma. En annan aspekt är att en elbil är dyrare i inköpspris, så om man inte kan betala kontant utan måste finansiera bilen så drar den dyrare elbilen betydligt högre räntekostnader.
  9. Även om du kopplar ifrån slangen som tillför kylvattnet på utloppet så kommer du när motorn startas att spola ut det vatten som står i avgassystemet/ljuddämparen vilket gör att du ändå får vatten i lokalen. Varför inte göra på det enklaste sättet och ansluta en slang till avgasutblåset på utsidan av båten och leda ner det i ett lämpligt kärl för att samla upp vattnet som kommer ut där? Det känns enklare än att hålla på och kladda med att samla upp glykolvattnet inne i båten.
  10. Jag har svårt att tro på direkta förbud, det skulle vara ganska impopulärt om man med några lagändringar över en natt gjorde alla fritidsbåtar värdelösa. Däremot kan man räkna med att allt som skapar miljö/klimat -ovänliga utsläpp blir hårdare beskattat i lite lagom takt så att man antingen upphör med tex koldioxidutsläpp från förbränningsmotorer genom att sluta åka båt eller byter till något miljövänligre alternativ. Lite som man redan håller på med, skatt på fossila bränslen har ju inte direkt minskat de senaste åren. Det har ju lett till att man för att fortsätta åka motorbåt i samma utsträckning som tidigare behöver lägga ner mer pengar på det.
  11. Vilket är helt rimligt, det kan omöjligt vara dyrare att bygga en elbil än en bil med förbränningsmotor.
  12. Du kommer att märka att man ofta får helt olika svar på samma fråga beroende på vem man frågar.. 1. Svart trä beror i allmänhet på fukt, svårt att se vad du syftar på med den bilden. Ta reda på var fukten letar sig in, se till att täta och fundera därefter på vad du skall göra åt det missfärgade virket. Det finns en massa olika huskurer för att bleka missfärgat trä, jag har provat några olika och har inte tyckt att det funkat något vidare. Se till att skrapa rent från vad det nu är behandlat med, låt det torka. Om virket är friskt brukar man kunna få till det genom att slipa. Om man inte lyckas med det så är det inte friskt längre, det är min erfarenhet. 2. Att olja med rå linolja under vattenlinjen är brukligt, så om du skall skrapa rent där så tycker jag att du ska göra det. Färgen skulle kunna vara blymönja av färgen att döma, så se till att du inte får den i dig när du jobbar med den. 3. Vad är det på insidan av borden idag? Det kanske är enklast att fortsätta med samma behandling som är gjord tidigare?
  13. Titta hur det ser ut på baksidan av reglaget, de reglage jag varit i kontakt med har haft möjlighet att flytta reglagekabeln för skjutande eller dragande just för att de skall passa alla installationer.
  14. Jag har Solas propellrar, började med A5 som är 19" stigning på båda men tappade fart jämfört med mina gamla propellrar. Så då gick jag upp till A6, dvs jag bytte ut den aktre propellern till en med 21" stigning. Farten kom tillbaka, men känslan är att det inte är lika harmoniskt. Det drar lite mer i ratten när man kör i planingsfart jämfört med tidigare. Sen om det beror på att det är propellrar med olika stigning eller något annat vet jag förstås inte. Tanken är att jag till våren skall se om motorn orkar med A7 propellrar, då blir det samma stigning på båda propellrarna och då får man se om det blir mer harmoniskt.
  15. Jag har A-propellrar, dvs en trebladig och en fyrbladig. Så om det är antalet blad som påverkar slingrigheten så skulle det sannolikt inte innebära någon skillnad för mig. Man skulle hitta någon som bytt från A till J för att se hur de upplevde eventuell skillnad.
  16. Generellt så slingrar sig båtar med dubbelinstallation mycket mindre än om man har bara en motor med drev. Intressant att du upplever en förbättring med J-propellrarna. Jag köpte nya propellrar i våras, var lite sugen på att testa med original men i slutänden fick plånboken styra. Det kanske man ska omvärdera, om man kunde få båten att slingra sig lite mindre så kan det vara värt att byta propellrar igen.
  17. Dreven har så klart olika utväxling, en dieselmotor med ett maxvarv på 3500 kan inte ha samma utväxling i drevet som en bensinmotor som varvar uppåt 5000 rpm, det är inte praktiskt möjligt att kompensera stora skillnader i varvtal med att byta stigning på propellern. Jag tror inte du har någon fart att vinna på att byta drev i din setup, om varvtal och slip är rimligt så kör vidare med ditt drev så länge det fungerar.
  18. Provborra, lämpligen med hålsåg som föreslagits ovan. Ett annat alternativ kan vara att mäta med en fuktmätare för att få ett hum om hur utbrett det är.
  19. I de Coronet som jag varit i kontakt med så är det mahogny i inredningen, massivt i lister och mindre bitar av inredningen och plywood i skott och tex toadörren.
  20. Innan du funderar på att riva upp (ner eller vad det nu kan heta när man gör det underifrån) är att ta reda på hur stora skadorna är. Hade du inte haft teak på däcket så hade det hörts ganska väl när man går på det om det sitter ihop, eller om distansmaterialet släppt eller förmultnat. Med lite tur så är skadorna lokala runt skruvarna och man skulle kunna laga det genom att gröpa ur den blöta balsan och fylla utrymmet som blir med förtjockad epoxi. På min båt har jag något enstaka ställe på däcket där distansmaterialet har släppt från ytterlaminatet, men det tycks inte vara fuktigt. Jag tänker leva med att det knarrar när jag går där. Taket i salongen däremot var rejält ruttet och det luktade mögel i båten. Så såg det ut när jag började kapa det undre laminatet, den blöta balsan ramlade ner och det som inte var fuktskadat fick man ta till våld för att det skulle släppa. Jag ersatte den dåliga balsan med divinycell som jag limmade mot ytterlaminatet med förtjockad epoxi. Därefter laminerade jag över med epoxi och glasfibermatta. På andra sidan av salongen kapade jag ur en större del av laminatet som jag sedan återanvände genom att limma tillbaka det mot divinycellen och laminerade bara i skarven med glasfiberremsor. Var betydligt enklare än att göra ett nytt laminat underifrån. Byta blött distansmaterial är tyvärr något som de flesta Coronetägare får göra någon gång. På min båt hade det läckt in länge genom hål där det tidigare suttit diverse utrustning monterad på taket. Fönstrena är också en vanlig källa till läckage på Coronet, jag har haft ur de flesta rutr på min båt och tätat om dem. Vad gäller maskiner så har jag använt både multiverktyget och vinkelslipen. Det är lättare att finlira med multimaskinen, men om man behöver slipa så avverkar vinkelslipen med en flapdisc mycket bättre än vad en vanlig slipmaskin gör.
  21. Grattis till en klassisk båt, det är något speciellt med Coronet. Själv har jag en 26 Family. På min båt är däcket en sandwichkonstruktion, det är det säkerligen på din båt också. Vilket gör att det inte är bra om det läckt in vatten där. Räcket ser inte ut att vara original, därav skruvarna rakt ner i laminatet. Så det är viktigt att du gör en bättre lösning än att dra fast räcket med träskruv rakt in i plasten.
  22. Förutom övningen ovan med att mäta direkt på batteriet under startförsöket så kan man prova att koppla förbi huvudströmbrytaren, det är rätt vanligt känns det som att problemet sitter i den.
  23. Jag tror att det blir svårt. Har en gummibåt som är i typ samma storlek med en 2,5hk utombordare. Den orkar precis upp i plan när sonen 11år kör den, med mig (knappa 80kg) så orkar den inte.
  24. Ja, är det någon som blivit stannad och kontrollerad under sommaren? Jag har knappt sett KBV under sommaren.
×
×
  • Create New...