Tristan_301

Ifall slangen som kommer upp bakom motorn är till motorrumsfläkten, så bör du flytta den så att den suger ut luften så lågt som möjligt. Bensinångor är tunga, och därför ska man suga ut luften så lågt som möjligt. Bara ett tips som kan vara värt att tänka på.

Nu spelar det inte så jättestor roll vilken version av motor det är, oavsett om det är en 260 hk eller som min 320 hk så använder man samma effekt vid en given hastighet och då bör förbrukningen vara rätt lika. Det som gör skillnaden är de yttre förutsättningarna som vikt på båten och bottenform etc. vilket kan göra att SeaRayen drar mer eller mindre än min Coronet. Jag har dock svårt att tro någon som säger att de kör på under litern per distans med en V8, det måste vara ungefär lika vanligt som solsken på midsommar.. Min bränsleförbrukning kommer från motorns egna data och jag ser den i realtid, så om man vill kan man ägna sig åt att fintrimma för att åka så snålt som möjligt. Jag gjorde på skoj en liten tabell härom året, som visar att man kör som snålast i 4,5 knop. I alla andra farter drar den mer än just vid sweetspoten runt 3000 rpm. Nu kör jag oftare runt 30 knop i marchfart, och då är det 1,7-1,8 L/M som går åt. Tur att bränslet är billigt i år.

Min 24-fots Coronet med 5,7 GXi har en sweetspot på 1,4 L/M runt 3000 rpm (25-27 knop beroende på vind), strax över tomgångsfart drar den något mindre. Så mellan 1,2 till 1,5 L/M får man räkna med i marchfart. Mindre än så är knappast realistiskt.

På en av mina tidigare båtar så hade jag ett liknande dilemma, för att få kapellet att bli bra när det var på plats så blev kapellbågarna i vägen när man skulle fälla undan kapellet. Främsta orsaken till det var att den aktre kapellbågen hamnade för långt akterut för att kunna komma ur vägen om man bara fällde den. Lösningen på problemet blev att infästningen till kapellbågen monterades på en skena, så når man hade kapellet uppe så satt kapelbågen i den bakre delen av skenan. När man inte ville ha kapellet uppe så sköt man kapellbågen till den främre delen av skenan och lutade den mot överbyggnaden och fick mera plats. Det kanske skulle kunna vara ett alternativ för dig också. Om jag ser rätt på din bild så har du någon form av handtag infällt på sidorna av sittbrunnen. Gör ett fäste runt handtaget och använd det som skena.

En stilla dag är det inga som helst problem att själv hantera en 40-fots båt med dubbla maskiner och som antagligen även har minst bogpropeller. Så har du möjlighet att välja rätt dag för dina ensamövningar till macken så är inte båtstorleken något problem. Jag har flera vänner med båtar i storlek runt 40 fot, de semestrar med två personer ombord. Det blir tungt och en del springande blåsiga dagar, men det funkar.

De länspumpar jag har haft har man kunnat ta bort ifrån den delen som (märkligt nog) är tänkt att skruvas fast i båten. Så jag har löst fastsättningen med att ställa pumpen på en klick sikaflex eller motsvarande.

Då är det kanske en myt då, att de skall bytas. Funkade den i höstas så tror vi väl att den ska gå lika bra i vår. Snart dags att testa 🙂

Vad jag förstår så servar man inte spridarna, utan de skall bytas efter ett visst antal driftstimmar. Det är dyrt och jag gissar att man helt enkelt struntar i det. När en spridare ger upp brukar det resultera i att den står fullt öppen och då fyller man snabbt förbränningsrummet med diesel vilket resulterar i ett stort hål i kolven och en skadad cylinder.

Som tidigare sagts så är däck och hjullager det som slits, speciellt lagren om vagnen backats ned i vattnet. Tänk på att en vagn med hjul från en lastbil är i stort sett värdelös om inte däcken är användbara, det är dyrt att byta dem. Om du någon gång behöver skrota vagnen så är det bara att kapa upp den till hanterbara delar och antingen sälja materialet till någon alternativt kasta i containern för metallskrot på närmaste soptipp.

Eftersom tråden väcks till liv så kan jag bidra med min erfarenhet när det gäller just denna fråga. En kollega till mig körde ras på en av våra V70 med dieselmotor. Motorlampan tändes och motorn gick märkbart sämre, efter det tog det cirka 20 sekunder innan det var hål i en kolv och det var över för den motorn. Felkoden bilen hade satt som tände motorlampan handlade om en spridare, det som hänt var samma sak som brukar hända i marinmotorerna, spridaren öppnade för fullt vilket resulterade i en kolv med ett stort hål i. Så, går en spridare sönder när man kör så har man väldigt kort tid på sig innan det är försent.

Fast det gör det faktiskt, CS Free har ett inbyggt batteri och man kan använda den som en batteriladdare så länge det inbyggda batteriet (66wh) räcker. Om jag förstått informationen korrekt.

Nu har jag svårt att tro att det är mycket kinkigare än att spänna remmen lagom hårt, spänner man kamremmen för hårt brukar man få ljud från remmen. Ett tips (om du inte redan visste) är att din MD22 är en Perkinsmotor, och säkert mycket vanligare som Perkins än som MD22. Perkins Prima kan du googla på för att se om det finns mer kunskap om kamremmens spänning hos någon Perkinsägare. När jag hade Perkinsmotor i en tidigare båt köpte jag alla delar jag behövde från en firma i England, Parts4engines. Det var dock innan brexit, men det var ändå såpass billiga delar att det kanske lönar sig att köpa därifrån idag också. Hursomhelst så är de kunniga och svarade på frågor, de kanske har något tips om hur du ska spänna kamremmen.

Det är inget fel att lägga in saker i rätt kategori från början, men jag kan inte se att det är ett jätteproblem om något hamnar lite snett. När man kommer in på forumet är väl det naturliga att man klickar på "ej läst innehåll" och får då upp all aktivitet sedan man senast var inne på forumet.

Jag har använt International Woodskin på min badbrygga. Verkar hålla helt okej, ser snyggt ut och är inte superhalt då den inte är högblank.

Mest troligt för att du förutsätts lämna in din motor på service och således är det onödig information. Mänskligheten generellt blir latare och dummare. Läste ett exempel nyligen angående just instruktionsböcker för bilar. På 50-talet så stod de data man behöver veta för att själv justera ventilerna på sin bilmotor. I en instruktionsbok från 2010-talet varnas det för att dricka bromsvätskan. Det är 60-års utveckling av mänskligheten i ett nötskal.. 😄

Det där är väl ett typexempel på att saker som görs i stor volym blir billigare. Det där är dessutom en reservdel, man får inte med någon kringutrustning, utan det är bara själva värmaren. Om jag vore som dig skulle jag som sagt titta på en värmare av alternativt fabrikat än de två stora tillverkarna.

I många fall sedan ca 20 år. Jag har själv brottats med en Webasto som var originalmonterad i min BMW, utan BMW's diagnostikverktyg kommer man ingenstans i den installationen. De som normalt servar och säljer eller för den delen importerar Webasto kunde erbjuda mig en komplett ny enhet. Men felsökningen kunde de inte hjälpa till med.

Värmaren som TS nämner är en universalprodukt, som är gjord för att kopplas in i vilket fordon som helst. Det är inte en värmare som suttit originalmonterad i en modernare bil. Det är inte bara att koppla in en sådan någon annanstans än där den är tänkt att sitta, att hitta manualer för dem är inte heller så enkelt när det står ett Volvo, BMW eller Audiartikelnummer på den och värmaren är specifikt anpassad till just den applikationen.

Nu är det som Ingemar påpekar rätt många som köpt kinatillverkade värmare, förutom att man i högre grad måste veta vad man gör när man installerar dem (pga lite väl enkelt utförande på tex avgassystemet) så tycks de fungera utmärkt till en bråkdel av kostnaden för en Webasto/Eber. Har flera kompisar som är nöjda med sitt kina-skit. Att leta efter en begagnad Webasto/Eber på skroten från en bil att konvertera till marint bruk är rent av ett uselt råd. I de flesta fall måste man vara duktig på programmering för att få dem att fungera i något annat än bilen de kommer ifrån, då originalmonterade värmare i moderna bilar (från 2000-talet) är inkopplade och styrs via bilens CAN-bus system.

I vilken del av Mälaren seglar ni? Jag håller till i den västra delen av Mälaren och hittar bra där. Det har funnits en guidebok för Mälaren, men den gavs ut 2013 så även om du hittar en så är den rätt gammal.

Jag monterade en ny Volvo Penta D1-30 i en båt jag ägde för ca 10 år sedan. Gjorde allt jobb med bytet själv, sedan kom den lokala auktoriserade Penta-verkstaden ut till min båt och tittade lite på installationen och fyllde i att leveranskontrollen var utförd i service boken. Det ingick i kostnaden för motorn, så det är (var) något som Penta centralt betalade mekanikern för att göra. Utan stämpel om leveranskontroll gäller inte garantin. Som sagt, var tio år sedan, så jag vill reservera mig för att det kan gå till annorlunda idag.

Jag har slutat använda Sika 291 och använder istället TEC7, ett av skälen till det är att man inte behöver fundera på temperaturen då TEC7 funkar ner till minus 10 grader.

Till din D1-20 borde det vara ett mekaniskt backslag, så då har du antingen full kraft eller ingenting. Du kan inte ha ofullständig koppling, åtminstone inte utan missljud. Nu vet jag inte var du har båten ligger, men om det är i vatten där det växer mycket så kan det absolut vara påväxt på propellern som ger det symptomet du beskriver. Det får du svar på så snart båten lyfts upp om inte annat.

Jag brukar välja mellan olika ytbehandlingar beroende på hur utsatt för fukt detaljen är och vilka finishkrav jag har. Owatrol (D1 och D2) ger en mer hållbar behandling när saker är väldigt utsatta för fukt, men det blir inte samma finish som en fernissad yta. Jag håller inte med om att det skulle vara lättare att använda Owatrol istället för fernissa. Det är bara olika jobbiga moment. Förarbetet, att ta bort den gamla ytbehandlingen och sedan slipa det trä som ska behandlas så det blir snyggt är exakt samma. Det blir mer penslande med Owatrol då D1-oljan skall läggas vått i vått tills träet är mättat. Sedan ska man lägga D2-oljan 8 gånger eller vad det är. Vill man ha en någorlunda slät yta krävs att man mellanslipar ett par gånger. Med fernissa är det mer slipande, då det kräver mellanslipning på typ vartannat lager för att få ett bra slutresultat. I ditt fall så är det rutramarna som skall ytbehandlas antar jag. Är alla skarvar tighta så att det inte letar sig in fukt den vägen så skulle jag säga att det inte spelar någon roll om du väljer att fernissa eller olja. Glipar det lite i skarvarna så måste det fixas till innan man fernissar, annars så kommer det att komma in fukt under fernissan omgående och då är det bara att göra om. Owatrol är lite mer förlåtande eftersom man mättar träet på ett annat vis, men det är inget undermedel. Det var ett par rader om mina erfarenheter.

Det är ett DP-SM skulle jag säga.