Jump to content
Friday 21 June 2024

Tristan_301

Medlemmar
  • Content Count

    52
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by Tristan_301

  1. Innan du funderar på att riva upp (ner eller vad det nu kan heta när man gör det underifrån) är att ta reda på hur stora skadorna är. Hade du inte haft teak på däcket så hade det hörts ganska väl när man går på det om det sitter ihop, eller om distansmaterialet släppt eller förmultnat. Med lite tur så är skadorna lokala runt skruvarna och man skulle kunna laga det genom att gröpa ur den blöta balsan och fylla utrymmet som blir med förtjockad epoxi. På min båt har jag något enstaka ställe på däcket där distansmaterialet har släppt från ytterlaminatet, men det tycks inte vara fuktigt. Jag tänker leva med att det knarrar när jag går där. Taket i salongen däremot var rejält ruttet och det luktade mögel i båten. Så såg det ut när jag började kapa det undre laminatet, den blöta balsan ramlade ner och det som inte var fuktskadat fick man ta till våld för att det skulle släppa. Jag ersatte den dåliga balsan med divinycell som jag limmade mot ytterlaminatet med förtjockad epoxi. Därefter laminerade jag över med epoxi och glasfibermatta. På andra sidan av salongen kapade jag ur en större del av laminatet som jag sedan återanvände genom att limma tillbaka det mot divinycellen och laminerade bara i skarven med glasfiberremsor. Var betydligt enklare än att göra ett nytt laminat underifrån. Byta blött distansmaterial är tyvärr något som de flesta Coronetägare får göra någon gång. På min båt hade det läckt in länge genom hål där det tidigare suttit diverse utrustning monterad på taket. Fönstrena är också en vanlig källa till läckage på Coronet, jag har haft ur de flesta rutr på min båt och tätat om dem. Vad gäller maskiner så har jag använt både multiverktyget och vinkelslipen. Det är lättare att finlira med multimaskinen, men om man behöver slipa så avverkar vinkelslipen med en flapdisc mycket bättre än vad en vanlig slipmaskin gör.
  2. Grattis till en klassisk båt, det är något speciellt med Coronet. Själv har jag en 26 Family. På min båt är däcket en sandwichkonstruktion, det är det säkerligen på din båt också. Vilket gör att det inte är bra om det läckt in vatten där. Räcket ser inte ut att vara original, därav skruvarna rakt ner i laminatet. Så det är viktigt att du gör en bättre lösning än att dra fast räcket med träskruv rakt in i plasten.
  3. Förutom övningen ovan med att mäta direkt på batteriet under startförsöket så kan man prova att koppla förbi huvudströmbrytaren, det är rätt vanligt känns det som att problemet sitter i den.
  4. Jag tror att det blir svårt. Har en gummibåt som är i typ samma storlek med en 2,5hk utombordare. Den orkar precis upp i plan när sonen 11år kör den, med mig (knappa 80kg) så orkar den inte.
  5. Ja, är det någon som blivit stannad och kontrollerad under sommaren? Jag har knappt sett KBV under sommaren.
  6. Om du petar i "blåsorna", ligger det första lagret fernissa oskadat under, eller har båda skikten släppt från träytan? I så fall så är Peter inne på rätt spår med att det andra fernissalagret löst upp det första, men varför? Har du tidigare fernissat på något som har varit vitlaserat? Om inte, kan det vara lasyren som inte är kompatibel med fernissan? Om det är silicon i något, tex slippapper eller trasa/borste du använt så ser det inte ut på det där viset. Fernissan torkar och blir relativt slät, men med "ögon" i ytan.
  7. Jag tror det är en gammal Monark Camping, skrovsidorna påminner väldigt mycket om den.
  8. Jag har läst på ett annat forum där en person med god insyn i Volvo Pentas motorer skrivit att insprutarna (Spridarna, vad det nu heter på en modern diesel) skall bytas med ett visst intervall, för att de helt enkelt tar slut efter att en viss mängd diesel flödat igenom dem. På en marinmotor som oftast ständigt kör med ett högt effektuttag flödar det mycket diesel genom insprutarna, vilket gör att de tar slut snabbt om man jämför med i en bil där man sällan kör med kontinuerligt höga effekuttag. Jag har själv varit med om att en trasig insprutare gjort hål i en kolv på en personbil, så det är nog en vanlig orsak till att man får hål i kolvarna även på en marinmotor. Som sagt, detta är uppgifter från internet som man som vanligt ska ta med en nypa salt. Speciellt om det inte finns någon officiell information om detta med kontroll/byte av spridare från tillverkaren. Men när jag läste det och även så här efteråt låter det rimligt att insprutare slits med tiden.
  9. Jag får varken upp bilder eller filmer, man måste vara inloggad för att kunna se dem tydligen. En tanke angående ljudet är väl att innan man lyfter ur motorn tar dit den tänkta mekanikern som kan åka med och lyssna hur motorn låter. Då kanske man kan komma fram till vad problemet är och du kanske slipper lyfta ur motorn. Om det inte är något mekaniskt fel på motorn som behöver åtgärdas så borde det gå att demontera värmeväxlare oljekylare osv. för att rengöra dem utan att lyfta ur motorn.
  10. Har du VVB eller gångvärme? Man skulle kunna gissa på att slangen går till något sådant.
  11. Jag har mitt ankarspel monterat på ett liknande sätt, och precis som du konstaterat att ankarlinan behöver styrning för att komma ner under durken. Löste det med en bit avloppsrör som styr den blyade linan. Linan kan kinka någon enstaka gång, men det är den bästa lösningen jag provat. Under durk ramlar linan ner i ett naturligt fack som förstärkningen av akterspegeln skapar, efter att bilden tagits har jag gjort en extra vägg då linan ibland kunde åka ner under motorn. Jag har även flyttat pumpen till trimplanen så att inte ankarlinan skall kunna fastna i slangen som tidigare gick i utrymmet som ankarlinan ramlar ner i.
  12. Jag tror att många som har båt i den prisklassen har haft båt ett längre tag och bytt upp sig genom åren, åtminstone är det så i vår båtklubb. Det kanske oftare gäller ännu lite större (och dyrare) båtar. Även om man räknar bort ränta och amortering så är det inte ett jättebilligt nöje att ha båt, om jag skulle göra en motsvarande kalkyl för vad kostnaden för mig att ha båt är per månad så är det rätt många tusenlappar trots att jag har en billigare och kontant betald båt. För mig är det värt pengarna för att båten är mitt stora intresse, när jag äger båten så ligger den redo för mig att använda närhelst jag vill, istället för att hyra en båt och vara tvingad till att ha båtsemester den regnigaste veckan under sommaren. Solsemester är något jag sällan åker på, mycket tack vare att jag istället lägger pengarna på båten. Kort sagt, i min ekonomi är båten prioriterad och för mig är det värt det.
  13. Om du inte räknar med att göra något arbete på båten själv är det snålt tilltaget med bara service på motorn i budgeten, båten och dess system ska vinterkonserveras och lite tvätt och polering kan vara trevligt också. Även om du gör jobbet själv så kan jag tycka att servicekostnad plus 10k om året för investeringar är i underkant, å andra sidan har jag en betydligt äldre båt som kanske kräver mer i underhåll. 300M per år är inte speciellt lång distans för en planande motorbåt som redan påpekats, men det är ju naturligtvis olika beroende på hur mycket man använder båten.
  14. Jag hade Telia i både 4G routern och i telefonen förra året och tyckte att det funkade okej, ända tills man kom lite längre ut typ Nassa. Normalt sett håller jag till i Mälaren, och trots att man ser tex Västerås så har det varit dålig fart på det mobila bredbandet och ännu sämre med mobilen. Jag bytte abonnemang i mobilen till Comviq, och än så länge har jag bara åkt i mina hemmavatten så jag kan inte uttala mig om hur det funkar i skärgården. Men här hemma är det en rätt stor skillnad, Comviq i mobilen funkar så bra att jag inte har brytt mig om att starta det mobila bredbandet än.
  15. Samma sak händer varje vinter på min AD41, den läcker några liter glykol. Jag tror utan att veta att det är vattenpumpen som är boven. När jag fyllt på med glykol i värmeväxlaren så försvinner det inget under hela sommaren, jag har nöjt mig med det och inte letat vidare efter var det läcker. Har sett fler trådar om samma ämne, så vi verkar inte vara ensamma om fenomenet.
  16. En annan sak att beakta är att småskador som känns katastrofalt fula när båten står på land och man tittar på dem på nära håll kanppt syns när båten väl är sjösatt eftersom man sällan eller aldrig ser båten på så nära håll som när den ligger på land. Min båt har levt ett hårt liv (ser det ut som) och har rätt mycket repor och fula lagningar av gelcoaten på skrovet. Men när den väl ligger i vattnet och är polerad så ser den rätt okej ut för att vara snart 50 år gammal. Med det vill jag säga att om du inte haft båten i sjön och vet hur den ser ut då, lägg inte ner en massa tid och pengar på att reparera kosmetiska skador på skrovet. För att båten skall se trevlig ut är det viktigare att hålla överbyggnaden samt sittbrunnen i fint skick. Tycker jag åtminstone.
  17. Tristan_301

    Albin 25

    Halloj, Du är spekulant på en båt som är runt 50 år gammal, klart det finns fallgropar. Om jag letade efter en Albin 25 så skulle jag kika efter en som motorn är utbytt på, gärna nyligen. För övrigt så handlar det mycket om hur ägarna genom åren skött om båten. Luktar det gott ombord, ser elsystemet fint ut, dynor och kapell är i gott skick, är pentryt uppdaterat (nyare kyl/gasolinstallation) och toalett/toatank med slangar är fräscht så bör det inte finnas så många fler dyra saker att vara orolig över. Det är en båt med rak axel och platt akterspegel, så den kan säkert upplevas som lite knepig att manövrera i trånga utrymmen. Det är svårt att styra den när man backar tex. Men med lite träning så är det inte så svårt, det är ju ändå inte en speciellt stor båt. Allt är relativt, jämfört med en modernare båt så är inte friborden så höga. Det i kombination med att det trots allt finns lite köl under den så är den inte överdrivet vindkänslig skulle jag säga. Ett tips är att köpa en De Luxe, den (nyare?) varianten har lite annorlunda skrovform i aktern och går att köra något snabbare jämfört med den äldre skrovformen.
  18. Angående kylvätskeläckaget, jag har samma sak på min AD41. Det läcker ut typ en liter någonstans i framkant på motorn under vinterhalvåret, till sjösättning så fyller jag på och sedan läcker det inte en droppe under säsongen.
  19. Jag har i min båt en gammal Volvodiesel, AD41 med ett 290 DP. Förra året körde jag så lite med båten, men tyckte mig höra ett missljud när man svängde. I vintras så blev drevet renoverat och i samband med det dömde de ut knutarna och bytte dem. Bra tänkte jag, då försvinner säkert missljudet jag hörde när jag svänger. Så blev inte riktigt fallet, utan missljudet med tillhörande små vibrationer kvarstår. Det hörs som bäst när man har lite belastning, runt 1500 rpm. Det låter och vibrerar om man svänger lite alternativt trimmar drevet upp eller ner, jag skulle säga att ljudet är lite värre om man inte svänger utan bara trimmar. På lägre varv märker man just inget av det och när man kör i planingsfart, ja då är inte missljudet tillräckligt högt för att överrösta motorn.. Jag plockade upp båten och har tagit av drevet, hittar liksom inget fel på knutarna eller det ingående lagret (på drevet) som sitter vid knutarna. Man kan inte hitta något glapp alls. Lagren i struten är glappfria så vitt man kan känna när man bryter i mellanaxeln som sticker ut. Volvo Pentas konstruktörer har ju inte gjort det så lätt om man vill byta lager i struten då man vad jag förstår behöver ta loss struten från motorn för att byta dem. Den operationen vill man ju helst slippa, speciellt att göra det på chans. Så, jag har två frågor som jag hoppas någon med erfarenhet av Volvo kan svara på. 1. Finns det något annat än knutarna eller lagren i struten som kan skapa vibrationer och missljud när man svänger/trimmar drevet? 2. Hur kollar man lagren i struten utan att demontera motorn? Går det att dra ut axeln lite (bakåt) så den släpper från motorn och man kan rotera den fritt och därmed kan höra om lagren låter illa? I så fall, hur gör man lämpligast det?
  20. Ett rejält trådlyft... Men om trådskaparen är kvar, eller någon annan som gjort motsvarande operation har info om hur långt man måste få fram motorn? Jag står inför samma operation, lagerbyte, och det är så klart trångt som f*n framför motorn. Om man nu kommer åt att lossa struten från motorn och demontera där istället för att lossa struten från skölden, krävs det mindre utrymme framför motorn då? AD41 och 290DP är det även i min båt.
  21. Det finns även matt 2-k fernissa, vilket borde bli mindre halt. Men det bästa ur flera andra synvinklar är i mina ögon en blank fernissa, det borde vara det enklaste att hålla rent samtidigt som det är snyggast. Inte helt oviktigt 😉 Durkarna är (eller snarare har varit) högblanka och det har fungerat så här långt. Jag fernissar dem högblanka och blir det för halt så är planen att lägga ett lager med matt fernissa överst. Tack för tipset om halkanix, det har jag inte tänkt på att man kan använda. 👍
  22. Hej, Du får titta i andra änden av styrningen, det är storleken på hydraulkolven som är kopplad till rodret/drevet som avgör vilken pump till autopiloten du skall välja. Möjligen kan du räkna ut hur stor volym hydraulkolven har genom att räkna antalet rattvarv mellan fulla styrutslag. Pumpen du har vid ratten ger ju 25cc per varv står det på den. Om du har fyra varv på ratten mellan fulla styrutslag så bör kolven ha en volym på 100cc.
  23. Jag har använt Woodskin på durkarna på akterdäck på min båt, akterdäcket har kapell över sig så jag vet inget om hur det tål väder och vind. Däremot tycker jag det blir slitet och trist väldigt fort, så min bedömning är att det är lite för mjukt att använda på en gångyta där man går med skor på. Annars var det enkelt att stryka på och som tidigare nämnts så blir ytan inte hal att gå på. Renoverar durkarna inne i båten i år, där får det bli 2-komponents fernissa trots att det blir halt. Den tål att gå på mycket bättre.
  24. Coronet hade också någon galonliknande duk som kapell på 70-talet. På min 26 Family skrotade jag det i våras och lät tillverka ett nytt, fast i normal kapellväv. Så det var bra livslängd i de gamla kapellen. Jag skulle inte vilja vara utan kapellet över akterdäck, det gör så att man får ett extra rum i båten. Inuti hytten är det rätt trångt om man jämför med utrymmet på akterdäck. Se till att göra alla sidor löstagbara så du kan ha enbart taket uppe som solskydd de fina dagarna. Jag tror att du får svårt att få till en snygg och praktisk lösning med presenning, tältduk eller något annat billigt. Det finns säkert tältduk som skulle fungera, men jag killgissar på att den inte är speciellt mycket billigare än riktig kapellväv. Även om det är en stor kostnad för att tillverka ett riktigt kapell så tror jag du har igen det, dels får du något som blir bra under den tiden du själv äger båten och dels så höjer ett nytt kapell värdet på båten. Det fasta taket på patrullbåten är säkert praktiskt, men det var inte så vackert.
  25. Varma avgaser i drevet, är det ett problem verkligen? På raskare båtar med drev monterar man ofta drevkylar, som spolar vatten på drevets överhus för att kyla det. De flesta sådana båtar har inte avgaserna genom drevet, utan raka rör genom akterspegeln. Nu har inte jag satt mig in i exakt hur det fungerar, men avgaserna går (väl?) till största delen genom den delen av drevet som alltid ligger i vattnet även när man planar. Dessutom så blandas avgaserna med vatten i kröken efter turbon så de kyls av där. Bockhornet i min båt blir då aldrig speciellt varmt, även om man kört med hög belastning under lång tid.
×
×
  • Create New...