Ledartavla

Jag var ju med nästan från början i PB.s historia. Då var den inte ägd av de stora drakarna och stämningen mellan redaktionen och den stora mängd frilansskribenter (bl a undertecknad) man då hade var mycket god. Artiklarna fick sticka ut och vara djupa, och det är klart att alla som läste tidningen inte förstod (eller var intresserade) av allt. Men rätt som det var kom just det där man själv nästan var nördigt intresserad av, och dessutom tillräckligt ofta för att tidningen skulle vara värd att fortsätta prenumerera på. Och med ett faktadjup som gjorde att även den som kunde en del i ämnet fick sig något till livs. Och inte sällan faktagranskade frilansarna varandras artiklar, så de skulle vara så rätt som möjligt. Den stora mängd frilansare man knutit till sig var dessutom utspridda i hela landet, och kunde då på ett trovärdigt sätt skriva om just sina hemmahamnar t ex, eller förstod traditionerna på just platsen reportaget kom ifrån. Dessutom var det i varje nummer någon form av kåseri kring båtlivet. Sedan bytte tidningen ägare, kvällstidningspersonal anställdes och en stor del av frilansarna fick sina avtal uppsagda. I stort sett en enda person från redaktionen i Stockholm åkte nu runt i landet och gjorde de reportage som frilansskribenterna gjort tidigare. Givetvis försvann hela lokalkänslan och den djupa sakkunskapen, och artiklarna blev lika slätstrukna som kvällstidningarnas. Detta trodde man alltså kunde ersättas med samma koncept som alltid - "personorienterad journalistik". Dvs man åker ut och hittar någon lokalbo som gjort något med sin båt och kan berätta. Denne lokalbo blir både expert, sakkunnig och (tror man) ger den där lokala och mysiga "hela Sverige"-känslan. Men istället blir det en väldigt ytlig artikel, då redaktionsmedlemmen som skriver ner allt inte gör det av brinnande hjärta utan bara pliktskyldigast för att få sitt arvode. Avsaknaden av granskning gör också att artiklarna även faktamässigt blir rätt fundamentala och tillför inget du inte redan kan få reda på genom att fråga vem som helst i din hemmahamn..... Minns att jag strax efter omläggningen till nya rutinerna hade en artikel (en av de sista innan jag inte heller var välkommen att skriva) om hur man med bara måttliga elkunskaper kunde bygga till halvfart på en modern bogpropeller (t ex Sleipner). Det är ju faktiskt väldigt sällan man behöver full kraft, och redan på halvfart går den 90% tystare. Den kom i tryck, utan att man som förr fick en PDF att korrekturläsa innan. Jag begrep knappt artikeln själv: Alla lägre spännings- och strömsiffror var uttryckta med ord istället för siffertal (för så skulle det vara, minsann), vilket gjorde vissa formler helt obegripliga. Men vad värre var - chefsdonnan för design hade plockat bort elschemat på bogpropellern som visade ombyggnaden rent elektriskt, med motiveringen att det var säkert ändå ingen av PB-läsarna som förstod vad det visade (underförstått: för hon gjorde det inte)..... Så ja, det var en helt annan tidning under dess första 10-talet år. En som jag gärna skulle kunnat tänka mig att prenumerera på igen.

Visst är jag ekonomiskt lagd 😊 men det kommer inte kännas rätt varje gång jag öppnar luckan för ankaret och ser en grå kabel gånger 2. Men tack för tipset, hade inte tänkt så långt. Hygglo hade ingen i Kalmar men clasolle har en sexkantig press för 699:- som kommer inköpas.

Men nu för tiden så ska allt vara så billigt som möjligt, mat, tidningar, you name it. Kvalitet kommer alltid i andra eller till och med i tredje hand. Billigt är alltid ledordet. Titta bara i dagspressen, dräller av reportage "Så här sparar du pengar genom att ... ", "Ät medhavd mat till lunch så sparar du", osv. Jag har nog klagat på det förut, men många av beskrivningarna (inte alla) i PB av hur man gör något är av typen "Så här gör händige Harry när han byter bordgenomföringar/gör klar toaletten för vintern/installerar ...". Men det behöver inte vara någon som har speciell kunskap om just det arbetet, det handlar ju faktiskt bara om hur han gör jobbet, inte om hur man bör göra. Och man tar inte upp alternativa lösningar för det skulle ju både ta tid och kräva research. En total friskrivning från tidningens sida är det också: om det är fel så är det ju hans fel, inte tidningens för dom skriver ju bara hur han gör. Alltså en billig och snabb lösning, man behöver inte hitta några experter inom området som, hemska tanke, kanske till och med vill ha lite betalt. Och man slipper leta efter några som har erfarenhet utöver sin egen båt. Det gör att i alla fall jag läser tidningen med blandade känslor och dom praktiska tipsen får man ta för vad dom är: en beskrivning hur någon random person gör. Och nu har man dragit ner på papperskvalitén också. I stället för glansigt tidningspapper är det nu ett matt tråkigt papper - mer likt hushålls- eller toapapper än en kvalitetstidning. Det får bli Readly för mig när prenumerationen går ut.

Det är kanske som att svära i kyrkan, men jag har kört med sånt här pressverktyg för ca 150kr. Istället för att slå med hammare så klämde jag ihop det i ett skruvstäd. Blev väldigt bra, även om det inte är det mest användarvänliga. Om man är priskänslig så fungerar det. Om man inte är priskänslig så är det nog betydligt roligare och går snabbare med en riktig presstång som kostar några hundra mer.🙂

"nånstans runt 40-50" vadå för sort?? I valet mellan bly/litium så fundera på att du helst inte ska ta ut mer än 50% av tillgängligt antal Ah ur ett blybatteri och snabbt ladda upp det igen för att inte förkorta livslängden. Ett LFP-batteri kan tömmas till ca 10% kvar och är inte lika kritisk för snabb återladdning. Så ett 100Ah blybatteri kan ge lika lång drifttid som ett 50Ah LFP. Dessutom så faller inte spänningen i ett LFP lika mycket som i ett blybatteri när de belastas med högre strömmar. Du behöver räkna på förbrukning och drifttid för din motor så att du kan bestämma hur många Ah du behöver i batteriet. Titta gärna på vad 12 celler från EVE eller motsvarande fabrikat med aktuellt antal Ah kostar. Komplettera med en BMS för 36V-batteri/12 celler kostar. BMS måste tåla det antal ampere som din motor behöver. Då får du både skydd mot över- och underspänning samt balansering av de 12 cellerna. Ett sådant batteri får avsevärt många fler cykler än ett blybatteri som dessutom behöver vara dubbelt så stort (och fyra gånger så tungt...).

Förr var det, vad jag upplevde, mer praktiska tips om hur man reparerade, ja jag glömde det, och det var ju även så att det var markeringar för att slå hål med hålslaget på dessa sidor, och om man inte ville klippa sönder tidningen kunde man ju riva ut sidan, som en annan avsomnad ridskrift skulle skrivit…Det kunde handla om hur man installerade eller fixade olika grejer ombord. En del väldigt enkla, typ hur man skruvar i en glödlampa, medan andra mer avancerade såsom motorbyten etc. Då gjorde man heller ingen hemlighet av att förlagan var brittisk och heter ”Practical Boat Owner” och att somliga artiklar var översatta och anpassade för oss.

Jo, det är fel på PB! Eller så är det fel på mig. Nu är det ju många år sedan jag försökte läsa PB, men som jag upplever tidningen så var den ofta väldigt ytlig utan djup och mening. Jag fick alltid känslan av att det saknades kompetens och förståelse för båtlivet bland de som skrev. Det viktiga var att producera en tidning, inte att göra den intressant. Som du skriver så är det en jämn lunk runt året helt utan överraskningar.

Jag vill tipsa om ett läckage som jag har haft på min båt i flera år och som jag äntligen har hittat orsaken till. Det har läckt in havsvatten in i den främre boxen som innehåller vattentanken på denna modell. Grundproblemet är följande: Vatten pressas in bakvägen genom dräneringshålen till ankarboxen när man kör sakta i hög sjö eller svall. På min båt var dräneringen från ankarboxen dragen en liten bit genom botten på ankarboxen och ut genom skrovet. I hålen satt det ett rör som var tätat enbart uppifrån, d.v.s. vatten som hamnade i ankarboxen rann ut utan att det hamnade mellan botten på boxen och skrovet. Men när vatten i stället trycks in underifrån så läcker det in mellan botten på ankarboxen och skrovet. I det mellanrummet ligger påfyllnadsslangen till vattentanken och även avluftningsslangen. Längs dessa slangar rinner vattnet sedan vidare in i den främre boxen som vattentanken ligger i. Årsmodellen på min Aquador är -99 och tillverkad på Irland. Jag kan tänka mig att det kan finnas samma problem på flera Aquadorer. Har man ingen vattentank i den främre boxen så kan inte vattnet rinna in där, då man inte har slangar där. I stället hamnar vattnet mellan skrovet och inredningen och då ser man det inte – men det är ju om något ännu värre. För att kontrollera hur dräneringshålen är utformade så får man lossa på de yttre dräneringsblecken och undersöka om dräneringen är tät åt båda håll.