Jump to content
Wednesday 12 May 2021
Brunnsviken

Aftonbladet - båtskatt

Recommended Posts

7 minuter sedan skrev raol:

Så, fyra dagar jobb, tre dagar ledigt per vecka så många veckor som semesterdagarna tillåter, det är min melodi! Tyvärr funkar sånt dåligt med verksamheter i övrigt, så det förblir en dröm.

Att det är en dröm tror jag beror på att alla är så inställda på att man måste arbeta fem dagar i veckan åtta timmar per dag.

 

När jag tog ut minna tio "pappadagar" för 30 år sedan var jag ledig varje fredag i tio veckor och det funkade bra. Jag fortsatte sedan att vara föräldraledig på fredagar rätt länge.

 

Jag tror att kravet på närvaro under vissa tider på arbetsplatser går att ändra. Det kommer att vara jobbigt inledningsvis att få till planering och vänja sig, men många skulle må mycket bättre och det gagnar ju både personen, arbetsgivaren och samhället.

 

Det som skrivits hittills tyder ju på att olika personer har helt olika behov och önskemål så "one size fits all" är inte den bästa vägen mot något bättre, men det är enklare...

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
14 minuter sedan skrev BSven:

Olika önskemål om hur det skall fördelas men mer ledig tid tycks vara önskemålet.
Hur mycket i procent skulle din lön behöva öka för att du skulle gå upp i arbetstid
(Vi bortser ifrån att den som värderar pengar högre än ledig tid med all säkerthet redan arbetar heltid och en del övertid)?

Jag tror inte det är procenten som är viktig för mig.

 

Jag är ju rätt dum när det gäller lön så oavsett lön har jag alltid arbetat så mycket jag tycker jag har behövt för att göra ett bra jobb och någon ersättning för övertid har inte varit aktuellt utom när jag arbetade med maskinmontage för länge, länge sedan. Då kunde det bli 70-timmars veckor (preskriberat) och då fick jag ersättning för det. Lite extra ledighet har man kunnat ta ut ibland.

 

Troligen beror det på att jag alltid tyckt jobbet varit roligt vilket tyvärr inte är alla förunnat. När jag börjat tröttna (inte tycker det varit roligt) har jag bytt jobb.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lindberg försöker väcka liv i den gamla kända Svenska avundsjukan. Vi skall beskatta de rikaste heter det. Men det är alltid medelklassen som man i praktiken avser. De rikaste klarar sig som regel undan.

 

Kommer dock inte finnas en majoritet i riksdagen för båtskatt efter nästa val heller. En dödsryckning från en 70-tals nostalgiker helt enkelt.

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minuter sedan skrev segelbagaren:

Lindberg försöker väcka liv i den gamla kända Svenska avundsjukan. Vi skall beskatta de rikaste heter det. Men det är alltid medelklassen som man i praktiken avser. De rikaste klarar sig som regel undan.

Även om de inte skulle klara sig undan blir det inte mycket pengar...

 

Stadsbudgeten skulle inte bli så värst mycket större om man tog alla intjänade pengar från de rikaste (de som tjänar mest) i Sverige. De är för få för att göra någon större skillnad.

 

De 100 000 rikaste i Sverige äger "bara" totalt runt fyra statsbudgetar (en statsbudget är ca. 1000 miljarder kronor). De tjänar troligen "bara" runt 100 - 150 miljarder om året så även om man skulle beskatta dessa rika kraftigt så skulle det inte påverka statsbudgeten så mycket.

 

En statsbudget är ca. 100 000:- kronor per invånare eller 200 000:- kronor per invånare mellan 20 och 65 år.

 

En båtskatt på 1000:- kronor per fritidsbåt skulle ge åtta miljarder till statsbudgeten (8 promille). Det skulle bli mycket skrik för lite ull som käringen som klippte grisen så klokt påpekade.

 

Nä, det är avundsjukan som ska lockas fram för några pengar att tala om blir det inte.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Anders Lindberg är en av Sveriges presskårs största parasiter och sitter ständigt på höga hästar och dikterar hur vanligt folk ska leva men det gäller inte han såklart. Minns bara hans krönikor om flygskammen och att folk inte borde flyga alls. Blev jobbigt när han blev fotad med hela familjen på Arlanda på väg på semester .... båtskatt dyker upp då och då från vänsterfolk men det finns ingen majoritet för det. En bra ”försäkring” mot båtskatt är att se till så att det inte blir någon ny registreringsplikt. De med riktigt stora båtar som ofta rör sig internationellt skulle dessutom kunna lösa problemet med en ev. Båtskatt med registrering i andra länder mm. Som vanligt skulle det bli vanligt folk som får stå för merparten av fiolerna

Edited by thundergod
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Båtskatt, nej det tycker jag inte. Om man vill beskatta människors möjligheter till mer än mat, kläder och tak över huvudet så

Husbilsskatt, flerhusskatt, semesterreseskatt, deltidsarberesskatt, 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hundskatt, kattskatt, fönsterskatt (har funnits), tvskatt (finns även om man inte har tv), möjligheterna är oändliga, gäller bara att trampa på rätt väljares tår.

Edit: kom att tänka på komponenterna i den avskaffade fastighetsskatten, badrumsskatt, treglasfönsterskatt, toalettskatt, kylskåpsskatt, minns inte alla poängsatta inredningsdetaljer. Och när man räknat ihop allt blev det förmögenhetsskatt på summan så om man bodde i ett ärvt hus som uppförts med tidigare generationers slit uppstod frågan om man hade råd att bo kvar.

Det fanns inga gränser för hur mycket resurser som krävdes för att driva den politiska lekstugan.

Edited by trewq
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minuter sedan skrev trewq:

tvskatt (finns även om man inte har tv)

Nej, nån sån finns inte.
 

Share this post


Link to post
Share on other sites
2020-09-01 vid 19:53 skrev Brunnsviken:

 

26A6DE52-1626-45FC-B26D-B25D8BE6501E.jpeg

Kom på mig med att fundera över varför Sverige har presstöd.

Inte helt självklar prioritering.

 

Tänker man efter en gång till så förstår man plötsligt varför det är helt nödvändigt.

  • Haha 4

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 minuter sedan skrev raol:

Nej, nån sån finns inte.
 

Kallas public serviceavgift alla över 18 betalar 1% av sin inkomst med ett tak på max 1300:- . oavsett om de har tv eller inte.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev elektrikarn:

Kallas public serviceavgift alla över 18 betalar 1% av sin inkomst med ett tak på max 1300:- . oavsett om de har tv eller inte.


Japp, men det är inte en TV-skatt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev raol:


Japp, men det är inte en TV-skatt.

Nähäpp o vad är det då ? kan hålla med om att det inte är skatt på själva TV apparaten däremot är det faktiskt en skatt som finansierar Public service / sveriges radio oavsett om du kan ta del av deras utbud eller inte , ok ?

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minuter sedan skrev raol:

Nej, nån sån finns inte.
 

Bara för att man kallar det avgift...

2057653563_Screenshot_20200903-221001_SamsungInternet.jpg.b3fb90255837f2a52a37aeda4430e59b.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just nu skrev elektrikarn:

Nähäpp o vad är det då ? kan hålla med om att det inte är skatt på själva TV apparaten däremot är det faktiskt en skatt som finansierar Public service / sveriges radio oavsett om du kan ta del av deras utbud eller inte , ok ?


Ja, men det är inte bara TV.

Vi har för övrigt oerhört mycket vi betalar skatter och avgifter till som vi inte utnyttjar eller kan utnyttja. Det är så ett modernt samhälle är uppbyggt. Att man betalar in till en pott, och den potten finansierar välfärd och annat som hör ett samhälle till.

Alternativet, att alla betalar för exakt det de själva "konsumerar" skulle bli absurt. Men många begriper inte det, och klagar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
24 minuter sedan skrev raol:

Nej, nån sån finns inte.
 

Public service-avgift

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift. Public service-avgiften ska betalas av alla som bor i Sverige

Dom tror att dom lurar oss genom att kalla det nåt annat.

Men det gick vi inte på!

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ingen luras. Det är bara folk som läser lite för många "oberoende" nyhetssajter som får för sig såna saker.

Public service är inte bara TV, därför är det fel att kalla det en TV-skatt eller TV-avgift. Den finansierar också SR och UR.
 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Raol , jag  har bara påvisat att Sveriges Radio är skattefinansierat

vilket du tydligen inte ansåg.

Förut kunde man välja att avstå att finansiera public service så inte nu.

Bara för att man kallar något för ” avgift ” så innebär det inte att det inte är en skatt.

Ex arbetsgivaravgift public serviceavgift osv 

förstår att våra ideologier angående skattesystem , användande av skattemedel skiljer sej ,

gott så . trevlig kväll

Edited by elektrikarn

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minuter sedan skrev elektrikarn:

Raol , jag  har bara påvisat att Sveriges Radio är skattefinansierat

vilket du tydligen inte ansåg.

Förut kunde man välja att avstå att finansiera public service så inte nu.

Bara för att man kallar något för ” avgift ” så innebär det inte att det inte är en skatt.

Ex arbetsgivaravgift public serviceavgift osv 

förstår att våra ideologier angående skattesystem , användande av skattemedel skiljer sej ,

gott så . trevlig kväll

Det var "TV" jag menade. Det är inte enbart TV, därför är det fel att kalla det TV-skatt/TV-avgift.

Jag anser att vi inte ska ha nån militär, men jag kan inte välja att inte betala den andel av min skatt som går till de 65 miljarder de får varje år. Jag anser inte heller att vi ska ha en arvsmonarki, men den finansierar jag också genom skatten. Som medborgare i ett land kan man inte välja vad man vill och inte vill bidra till när det gäller det gemensamma, och det är i grunden mycket bra, eftersom alternativet är komplett kaos.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Och jag anser att det är en relativt nyinförd skatt som förut inte fanns , därav kopplingen till båtskatt .

Varje gång man inför en ny skatt/ avgift så ökar man det totala skattetrycket är det då inte rimligt att fråga sej vilka utgifter är det som har ökat eftersom det gamla skattetrycket inte räcker längre ?

Eller om det eventuellt är ett fel på systemet ? 

Hur mycket kan man höja skattetrycket , var går gränsen ?

 

Vad tror du Raol ?

 

Lämnar ditt tal om att det var TV du menade , oss emellan är inte det hårklyverier ?

Share this post


Link to post
Share on other sites
21 minuter sedan skrev raol:

Jag Som medborgare i ett land kan man inte välja vad man vill och inte vill bidra till när det gäller det gemensamma, och det är i grunden mycket bra, eftersom alternativet är komplett kaos.

Egentligen tycker jag att skatteprocenten är rätt ointressant, under förutsättning att den är rättvist fördelad, utan sådana uppenbara orimligheter som den gamla fastighetsskatten, och att pengarna används effektivt och resurssnålt. Dvs utan de excesser som man finner hos posten, arbetsförmedlingen, vattenfall, Försäkringskassan. Puh... man kan fortsätta hur länge som helst. Säger bara "Sveriges fetaste hundar".

Lite får jag backa eftersom även de lågpresterande inom myndigheterna  måste försörjas. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minuter sedan skrev elektrikarn:

Och jag anser att det är en relativt nyinförd skatt som förut inte fanns , därav kopplingen till båtskatt .

Varje gång man inför en ny skatt/ avgift så ökar man det totala skattetrycket är det då inte rimligt att fråga sej vilka utgifter är det som har ökat eftersom det gamla skattetrycket inte räcker längre ?

Eller om det eventuellt är ett fel på systemet ? 

Hur mycket kan man höja skattetrycket , var går gränsen ?

 

Vad tror du Raol ?

 

Lämnar ditt tal om att det var TV du menade , oss emellan är inte det hårklyverier ?


Låt oss fundera på vad det är för utgifter som ökat. En av de viktigaste är vårdens kostnader. Den medicinska forskningen och framstegen inom behandlingar har dramatiskt ökat antalet åkommor man kan behandla på olika sätt. Ofta ganska dyra. Överlevnaden för patienter med olika former av cancer och hjärt/kärl-sjukdomar har ökat kraftigt på bara några årtionden. Men det är inte gratis. Dilemmat är att för att skära ner på kostnaderna måste man sluta behandla vissa sjukdomar, eller ge en generellt sämre vård. Vi har under det här året sett vad årtionden av underfinansiering av äldreomsorgen kan leda till. Men vi blir allt äldre och med det kommer kostnaderna att öka om vi vill ha en anständig äldreomsorg. Trots att de flesta är eniga om att vi vill ha det, röstar många ändå på partier som går till val på att göra enorma skattesänkningar. Det går inte att genomföra såna utan att skära nånstans, och det man skurit på är de stora posterna - vård, skola, omsorg och trygghetssystemen - helt enkelt för att det är där det går att skära storskaligt eftersom beloppen är så stora. Ungefär halva statsbudgeten går till de områdena.

Med ett lågskattesystem blir skillnaderna stora mellan de som har och de som inte har. Det hade kanske kunnat vara nåt om alla föddes med samma förutsättningar, förmågor och möjligheter, men så ser inte verkligheten ut. Jag vill ha ett samhälle där så många som möjligt ska kunna leva ett gott liv. Inte ett samhälle där en mindre andel kan leva ett jävligt gott liv medan de flesta får slita hårt och dö tidigt, med lidande och elände. Den modellen har vi redan testat under århundraden.

 

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 timmar sedan skrev Mackey:

Jag tror inte det är procenten som är viktig för mig.

 

Jag är ju rätt dum när det gäller lön så oavsett lön har jag alltid arbetat så mycket jag tycker jag har behövt för att göra ett bra jobb och någon ersättning för övertid har inte varit aktuellt utom när jag arbetade med maskinmontage för länge, länge sedan. Då kunde det bli 70-timmars veckor (preskriberat) och då fick jag ersättning för det. Lite extra ledighet har man kunnat ta ut ibland.

 

Troligen beror det på att jag alltid tyckt jobbet varit roligt vilket tyvärr inte är alla förunnat. När jag börjat tröttna (inte tycker det varit roligt) har jag bytt jobb.


Nu handlar ju frågan om hur man skall få människor att jobba mer genom kreativa skattesatser?
Går det över huvud taget att få människor med svensk levnadsstandard och levnadsförhållanden att jobba mer genom att "erbjuda" mer pengar?
Det verkar ju inte funka på varken arbetare eller direktörer?
Har vi för hög levnadsstandard redan eller har vi nått gränsen för hur mycket vi orkar arbeta i det arbetsklimat som är?



 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den här är intressant, framförallt "diskussionen" i slutet om varför det ser ut såhär:
 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
37 minuter sedan skrev BSven:

Nu handlar ju frågan om hur man skall få människor att jobba mer genom kreativa skattesatser?
Går det över huvud taget att få människor med svensk levnadsstandard och levnadsförhållanden att jobba mer genom att "erbjuda" mer pengar?
Det verkar ju inte funka på varken arbetare eller direktörer?
Har vi för hög levnadsstandard redan eller har vi nått gränsen för hur mycket vi orkar arbeta i det arbetsklimat som är?

En kreativ skattesats för att få många att jobba mera är en regresiv skatt, dvs hög skatt på de först intjänade pengarna och sedan lägre och lägre ju mer man tjänar.

Tjänar man för lite går nästan allt i skatt så man tvingas tjäna/jobba mera för att överleva.

 

Det finns viss risk att medborgarna tycker minst lika illa om detta som man tyckte illa om marginalskatter på 104 % som 1976 när Astrid Lindgren skrev Pomperipossa i Monismanien.

 

Jag tror det är olika vad som triggar viljan att jobba mera. För min del är det trivsel, roliga arbetsuppgifter och uppskattning från arbetsgivaren (och därmed bla. indirekt högre lön) som får mig att jobba mera och bättre.

 

Ackord är ju ett sätt att få saker att bli gjorda fortare, men då krävs det ju att den som har ackord också älskar pengar.

 

Jag har haft ackordsarbete med tråkiga arbetsuppgifter som sommarjobb och det enda sättet att orka med var att jobba effektivare och snabbare för att det var roligt. Sedan blev det mycket pengar av det och många tittade snett för att de tyckte jag förstörde ackorden.

 

Jag tror väldigt många - men inte alla - jobbar på så bra de kan och då jobbar man inte bättre om man får 10 000:- extra i månaden.

 

I byggbranschen finns ackord kvar till viss del vilket kan trigga en duktig lagbas i ett någorlunda bra lag att komma på bättre arbetssätt osv. Det behöver inte vara mera ansträngande att jobba effektivt och snabbt, men många kan nog känna stress och kan bli utslitna i förtid, men...

Kan du tjäna 270:- kronor i timmen istället för 200:- blir det rätt stor skillnad.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ackordtanken som du beskriver den är ju från arbetsgivarens sida - mer gjort på samma tid.

Från ett mer hälsosamt perspektiv kan man i stället se det som att man ger folk möjlighet att jobba snabbare och få en tidsmässigt kortare arbetsdag, dvs samma jobb på kortare tid. Jag jobbade en period som brevbärare, och där fick vi gå hem när jobbet var gjort, men fick lön utifrån en schablonvecka på 35 timmar. Jag sommarjobbade, och vissa dagar var det så lite post att vi kunde gå hem runt kl 12. Efter bara sex timmars arbetsdag, med en rast inklämd i det också.
 

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 minuter sedan skrev raol:

Ackordtanken som du beskriver den är ju från arbetsgivarens sida - mer gjort på samma tid.

Jo, ofta är det ju förtjänsten i företaget som bla. leder till att man har möjlighet att ge lön för utfört arbete. 

 

11 minuter sedan skrev raol:

Från ett mer hälsosamt perspektiv kan man i stället se det som att man ger folk möjlighet att jobba snabbare och få en tidsmässigt kortare arbetsdag, dvs samma jobb på kortare tid.

Eftersom jag inte bryr mig så mycket om pengar så skulle jag troligen välja att få en kortare arbetsdag om det valet fanns medan andra kanske skulle bli kvar på jobbet halva kvällen för att de aldrig blev klara. Ytterligare andra skulle vilja ha möjlighet att jobba på effektivt hela dagen (8 timmar) och tjäna mera pengar.

 

Jag tror som sagt på trivsel, valmöjligheter, uppskattning och att ha roligt på jobbet som en framgångsfaktor mer än jag tror på att högre lön gör att någon arbetar bättre och snabbare över lång tid.

 

Hur mycket mera lön är en läkare som räddar många liv värd jämfört med en bilmekaniker som gör ett bra jobb så att många liv aldrig kommer i fara och aldrig behöver räddas?

 

Inget fantastiskt bra exempel, men jag tror de flesta förstår hur jag menar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 timmar sedan skrev raol:

Ackordtanken som du beskriver den är ju från arbetsgivarens sida - mer gjort på samma tid.

Det är lätt att tro - men idag är det konstigt nog facket som driver ackordsfrågan hårdast i byggbranchen. Har arbetat på ett företag där vi hade fast timlön för alla byggnadsarbetare, men facket drev fram ackordslön. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 timmar sedan skrev elektrikarn:

Varje gång man inför en ny skatt/ avgift så ökar man det totala skattetrycket är det då inte rimligt att fråga sej vilka utgifter är det som har ökat eftersom det gamla skattetrycket inte räcker längre ?

När det gäller public service avgiften  så ersatte den väl tv-licensen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

När man uppnått lön så det räcker till det basala skiftar det för många till att prioritera trivsel, ledighet m.m.

Min fru sade en gång "Får du bara sitta i ett hörn och skriva program och är någorlunda mätt så ger du blanka fan i om det kommer in några pengar". Så rätt hon hade, men en följd blev att det kom in pengar.

Edited by trewq

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 timmar sedan skrev raol:

Ackordtanken som du beskriver den är ju från arbetsgivarens sida - mer gjort på samma tid.

Från ett mer hälsosamt perspektiv kan man i stället se det som att man ger folk möjlighet att jobba snabbare och få en tidsmässigt kortare arbetsdag, dvs samma jobb på kortare tid. Jag jobbade en period som brevbärare, och där fick vi gå hem när jobbet var gjort, men fick lön utifrån en schablonvecka på 35 timmar. Jag sommarjobbade, och vissa dagar var det så lite post att vi kunde gå hem runt kl 12. Efter bara sex timmars arbetsdag, med en rast inklämd i det också.
 

Som tjänsteman inom Svensk industri kan jag vittna om att det inte har någon som helst betydelse om det är 8 eller 6 timmars arbetsdag. De allra flesta industritjänstemännen är "övertidsavlösta" och förväntas arbeta så lång tid som arbetet kräver. Vi skulle alltså arbeta lika mycket ändå men möjligen få lägre lön.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy