Faderullan

Javisst ja. Röjsågar och motorsågar har ju också centrifugalkoppling! DÅ ökar anatlet potentiella organdonatorer avsevärt. Jag har tittat lite på moppescootrar som ju också har centrifugalkoppling men de har lite för stor diameter på sina kopplingar.

Javisst ja. Röjsågar och motorsågar har ju också centrifugalkoppling! DÅ ökar anatlet potentiella organdonatorer avsevärt. Jag har tittat lite på moppescootrar som ju också har centrifugalkoppling men de har lite för stor diameter på sina kopplingar.

Bhemac; Tackar för länken till Jetcarrier, det kunde ju funka. Ziggemannen; Den blir lite coolare varje gång jag tar en titt på den, den åker snart in i verkstaden för att renoveras under vintern. Den är liten men behöver en del jobb för att se riktigt bra ut.

Här kommer några frågor till er som kan era svenska luftkylda veteranutombordare. Jag bär långt nere under mina rostiga minnesluckor en förnimmelse om att några av de svenska snurrorna (Monark/Crescent/Archimedes/Penta) hade centrifugalkoppling. Kan det stämma? Och i så fall vilka modeller? Och så överkursfrågan om det råkar vara så att jag minns rätt: Vilken diameter har trumman i centrifugalkopplingen? Bakgrunden till min frågeställning: För några år sedan satt jag en lördagsnatt och slösurfade på finska auktionssajten huuto.net. Detta skedde i ett tillstånd av lätt avklingande nykterhet. Där dök det upp en vattenskoter med utgångsbudet 50 euro. Bilden var suddig och tagen i skymningen men man anade att det var något gammalt som legat och skräpat länge. I det rådande tillståndet av förminskat omdöme tänkte jag något i stil med "Ääähh, vafaaan, jag lägger ett bud! Någon annan bjuder väl över men man kan ju försöka i alla fall" En vecka senare satt jag i bilen och körde 27 mil in i vackra insjöfinland för att hämta vad det nu var jag ropat in för 52 euro... Insjöfinlands skönhet såg man inte mycket av för det rådde snöyra utan dess like. När jag väl släpat hem den där grejen och låtit den töa av i garaget kunde jag konstatera att jag köpt mig en Amanda Water Scooter från sådär 1957. Byggd av den anrika motorcykelfabriken Vincent. Lär vara världens första vattenskoter enligt konceptet vi känner igen i dag. Skotern saknar motorn med den tillhörande centrifugalkopplingen som gör att man kan starta motorn utan att hela ekipaget sätter iväg genast det tänder. Jag har nu låtit tiden gå, bara för att kolla om man kunde få tag i en originalmotor. Det händer att någon dyker upp på ebay och andra säljsajter. Men oftast vill säljaren inte skicka utomlands, de flesta finns i England och USA. Och de som kan skickas utomlands har saknat väsentliga delar eller varit mer eller mindre förstörda av ålder och rost. Jag har inte gett upp hoppet om en originalmotor men tills dess tänkte jag anpassa en fyrahästars Archimedes som jag kom över för en sixpack Lapinkulta. Den har inte centrifugalkoppling men om jag hittar någon annan luftkyld snurra på sådär 4-5 hästar som har det skulle det ju vara trevligt. Propelleraxeln med motorfäste och trumman för centrifugalkopplingen finns kvar, så det gäller att hitta något som passar i den eller mindre, man kan ju pressa in en hylsa i värsta fall... Jo, den här vattenskotern har propeller med axel genom botten och traditionellt roder med styrstag fram till styrstången, det hela ser ut som det gjorde på lite mer avancerade rattkälkar från fordomdags... Lite länkar till min blogg där den då nyligen hemsläpade skotern töat fram och en videosnutt där det rejsas hejvilt i viken en typisk engelsk sommardag i slutet av femtiotalet. https://uupee.wordpress.com/2013/11/30/leksaksladan-vaxer/ https://www.youtube.com/watch?v=-ItTDmF_83o&list=UUJ3lh_RGlrKecYSgbaXkbYw&index=2906

Lustigt, här i Finland diskuteras just nu införandet av båtskatt. Det hela har startats av den finska motsvarigheten till sverigedemokraterna -sannfinländarna vars partiledare Timo Soini i riksdagens talarstol sagt att ”herrojen huvikuunarit ja juppikootterit ovat tästä lähtien sitten verolla” eller på svenska "herrarnas nöjesskonare och yuppieskotrar är härefter beskattade". Den nivån har det partiet på sina uttalanden i landets högsta styrande organ... Det går inte att säga det tydligare än så; sannfinländarna inför en avundsjukeskatt. Alla båtar över 5,5 meters längd eller med motor över tjugo hästkrafter kommer enligt dessa fina politiker att betraktas som nöjesskonare eller yuppieskotrar och därmed beskattas. Det kommer att bli en blomstrande marknad för 5,49 länga båtar med högst 20 hästars motorer i det här landet... Det är oklart om det planeras en plattskatt eller om längd och effekt inverkar. För egen del har jag en båt som faller in i kategorin, Faderullan är sex meter lång och har kanske 100 hkr. Min vattenskoter klarar sig, Vincents femtiotalsskoter Amanda Water Scooter är dryga två meter lång och har kanske 5 hästkrafter :-)

Även om om motorblocket är gjutet i aluminium så är cylindrarna gjorda i stål, så rost i cylinderloppen kan förekomma i vilken utombordare som helst. Risken att cylindrarna är rostiga i en tvåtaktare är ändå rätt liten om motorn inte varit under vatten eller förvarats liggande utomhus utan tändstift. Går motorn att dra runt några varv utan att den kärvar i vissa lägen så är den troligen ok i det avseendet. Största problemet med gamla utombordare brukar vara skruvar som korroderat så att de sitter som berget. Då krävs det försiktighet, krypolja och kanske värme och att inte frestas att bara "dra till det lossnar" vilket garanterat leder till att skruven dras av och då blir allt mycket svårare. Det är faktiskt så att rostfria skruvar i aluminium är bland de svåraste som finns om de inte lossnar utan tricks. Så en motor i gjutjärn kanske inte är så dum att jobba med i alla fall.

Man skall inte underskatta meckande människors dådakraft. Här visas med underbar tydlighet och med hjälp av fantastiskt kameraarbete att TS vision är fullt möjlig. Lite återkoppling på den här gamla tråden skulle vara kul :-) https://www.youtube.com/watch?v=YBtfZ-icDlc

När du drar på gasen framme vid reglaget vrids först tändplattan en aning. Man skall egentligen dra på rätt mycket gas innan förgasarna börjar öppna. På armen som förgasarnas rulle ligger mot skall det finnas ett märke. Märket kall ligga precis mitt för förgasarnas rulle när gasspjällen börjar öppna. Det där går att justera. Exakt hur minns jag inte, sålde min motor tidigare i somras så jag kan inte kolla heller. För att utesluta att du har överslag någonstans i reglaget kan du koppla ur reglagets elkontakt när motorn går, de där motorerna stoppas ju genom att tändsystemet jordas så om du har något överslag i tändlåset eller i dödmanskontakten så får du gångproblen som tilltar vid högre varv. Om du har en varvräknare kan den också orsaka problem.

Ärade forum. Har kommit över en gammal kanotform av modell Pocahontas. Kanadensare kallas de visst också. Tänkte kleta ihop några stycken att använda vid sommarstugan. Tänker inte finessa med kolfiber, epoxi och dylikt, det här blir robusta grejer som skall klara av att dras över strandstenarna och igenom havtornsbuskagen utan att man får ångest. Helt enkelt glasfiber och polyester är vad som gäller med andra ord. När jag jobbade på Botnia Marin för några decennier sedan var tumregeln ungefär 1 lager glasfiber per meter skrovlängd. På en sju meter lång båt blev det 1 lager 300 gr matta följd av 2 lager 450 gr, ett lager vävd matta och slutligen tre lager 450 gr. Eller hur det nu var, det är ett tag sedan som sagt... På en knappa fem meter lång kanot låter det mycket med fem lager matta. Hade tänkt mig ett lager 300 gr och två 450 gr Finns det någon med faktiska erfarenhet av kanotbygge som kan ge synpunkter på detta?

Ta med oljepluggen till den lokala hydraulikfirman. Med lite tur finns det en banjpkoppling som passar direkt i oljepluggens gänga.

Jag skulle inte oroa mig heller. Jag har en glasfiberbåt från 1957 som aldrig varit ytbehandlad på insidan. Slagvatten (till och med lite oljeblandat ibland) ligger i kölsvinet hela somrarna och jag är inte det minsta orolig.

Googlade loss lite på Nimbus 26 och hittade följande citat i en artikel på livetombord.se: "Den dyraste investeringen var när Christer slängde ut originalmotorn MD21 och lät ett varv installera en helt ny Iveco/Lombardini-diesel på 87 hk. Därefter fick Christer Bergh en marschfart på 12 knop och en toppfart på 16. Det blir en bra ekonomi om han kör 8 knop. Då drar motorn inte mer än 0,5 liter per distans." http://www.livetombord.se/artiklar/artiklar/20090817/ododliga-nimbus-26 Med andra ord torde modesta 87 hk räcka till för att uppnå ett fartregister som Kronvik anser som det minsta man kan begära av en båt under hans kommando. Man kan anta att båttypen inte lämpar sig för farter på över 18 knop eftersom den har en liten köl vilket brukar leda till vinglighet i höga farter. Jag känner ju herr Kronvik och hans färdigheter när det gäller motorer. Kan tänka mig att han utan större problem hittar och inlevelsefullt marinerar en lämplig motor som levererar minst 87 hk varvid han uppnår önskad marshhastighet och en hel del därtill.

Gjorde den där operationen för ett par år sedan. Ambitiöst med blogg och allt. På grund av ny sommarstuga, en Glastron skiflite, en gammal passbåt, en hembyggd trädgårdstraktor och en vattenskoter från 1956 så har projektet hamnat bakåt i projektkön... Aktern på min båt är lite konvex så jag fick limma rätt tunna plywoodskivor tills jag hade rätt tjocklek på akterspegeln. Kolla på bloggen, där är det beskrivet rätt detaljerat: https://vingalvendla.wordpress.com/

Åtminstone i mitt fall är toppfarten mindre viktig. Om man kör omkring på maxvarv hela tiden så har man köpt fel båt. Min uppfattning är att det första en landkrabba frågar är hur fort båten går. Andra frågan är hur mycket det blir i kilometer per timme. Sedan kommer frågan om hur mycket bränsle båten drar. Med följdfrågan hur mycket det blir per mil... Ett par knop hit eller dit är enligt min mindre viktigt och det beror på att en relativt plattbottnad båt oftast har hög toppfart men den går inte att använda eftersom den går stötigt i sjön vilket leder till att man får lov att krypköra när det går lite sjö. Och då har man ju ingen glädje att den fantastiskt höga toppfarten. Det är efter den insikten man inser att båten skall vara bra på den typ av körning man kör 99% av tiden. Lite samma tankesätt som gör att man inte köper en Ferrari om man oftast bara kör i köer vid rusningstid ändå, eller kör värsta Landrovern året om för att den är så bra när man skall ta upp båten på hösten... Båtar är kompromisser. Alltid :-)

Gelcoatspackel finns på tub i de flesta vanliga kulörer. Fyll skadan och dra med en gles borste för att åstadkomma något som liknar strukturen i halkskyddet. Jag använde en gammal tandborste där jag skar bort det mesta av borsten. Vaxa runt om skadan så fastnar inte spacklet på fel ställe.

Dynastart är ju i princip en likströmsgenerator som körs som elmotor medan man startar. Därför är det naturligtvis inget problem i sig att den följer med när motorn startat. Orsaken till att den river igång så fort batteriet kopplas till beror antagligen på något av följande: - fel i startlåset eller om det i stället används startknapp. - fel i kablage, nötta isoleringar som gör att strömmen leds fel väg. - fel i det lite speciella dynastsrtreläet. Dynastartreläet går att ersätta med ett hembyggt hopkok av relän och dioder. Jag har hittat kopplingscheman till det på nätet tidigare, TS får googla fram det själv, jag har semester :-)

Det framgår inte vilken motor du har så jag utgår från att det är en Monark 4 hkr från 1978. På en sådan finns ingen startmotor så då kan det inte vara startmotorns solenoid som bränt fast. Det kan heller inte vara kabelknippet mellan reglage och motor som kommit i kläm eftersom den motorn inte har fjärreglage. Jag är helt ställd. PS. Det kan löna sig att berätta vilken motor man har. Då är det lättare för oss andra att klura ut vad det kan vara för fel.

Skulle också föreslå byggplast mot markytan, byggplasten går sedan bra allt lägga glasfibern mot. Brukar inte funka alls om bara lite vatten eller fukt kommer i kontakt med laminatet medan man arbetar med det eller när det härdar, därför går det knappast att lägga glasfiber direkt mot marken. Med undantag för rena hälleberget, om det är torrt. Skulle nog måla med topcoat efteråt, ganska snabbt efter att glasfibern härdat. Första sommaren är det antagligen så mycket utsläpp från glasfibern så mygglarverna och andra levande varelser håller sig borta. Annars är receptet några droppar diskmedel i vattnet då och då, då minskar ytspänningen så larverna inte klarar att hålla sig flytande. PS Passa på att fixa det där sista på båten när du nu ändå slabbar på med glasfibern :-)

Beror ju lite på vad man använder för mätare också. När jag felsöker på jobbet använder jag alltid samma mätare, en rätt billig liten Amprobe som ryms i fickan. I det läget är jag mer intresserad av förändringar i spänningen efter olika åtgärder. Ett stort misstag under en sådan felsökningsprocess är att byta mätare under arbetets gång. Olika mätare visar helt enkelt olika mätresultat i samma situation. Hemmavid har jag en uppsättning mätare så jag gjorde nyss en liten o-empirisk undersökning, bara av rent intresse och för att få tiden att gå medan jag väntar på lite sällskap för dagens utflykt. Som spänningskälla använde jag ett bilbatteri. Så här ser det ut: 1 Fluke 113: 12,97V 2 Billig skitmätare som ligger i bilens verktygslåda, märket går inte att läsa längre..: 12,74V 3 Amprobe PM53A: 12,93V 4 Kaise SK-6592: 12,85V 5 King tångamperemätere (Biltema-klass) 12,68V Inget vidare konsensus där alltså. Lustigt nog så anges mätnoggrannheten på Flukes universalinstrument till +- 2 - 4 % på DC-området medan Biltema anger +- 0,8 % för sin DMM-1000. Är alltså Biltemas mätare som kostar mindre än hälften av av vad Fluken kostar en mycket bättre mätare? Knappast, marknadsföring heter det när man anger bästa möjliga resultat på mätarens bästa mätintervallområde. Men det var inte det jag ville peka på, bara att olika mätare är olika noggranna i på vissa spänningsområden och att man inte skall ta en differens på 0,2V som något att oroas över utan snarare att jag anser att TS skall ta det lite lugnt och lita på NASA'n och inte förstöra sommaren med att oroas över 0,2 Volt :-)

Salty's råd om att göra upp en budget är bra. Mitt råd är mer vetenskapligt än så: Gör upp en budget som du sedan multiplicerar med π (3,14) då brukar det vara rätt nära :-)

Vådan av att inte ha fettat in splinsen mellan drivplattan och kopplingens axel när man monterade... Troligen har splinsen korroderat fast och nu är det glappet i kopplingens axel och drivplattan som ger efter en aning. Du skriver koppling så jag antar att det är fråga om en koppling typ Hurth, Velvet Drive / Borg Warner eller motsvarande som är sammanbultad med motorn i en kåpa som täcker svänghjulet. Metod 1: En del kåpor har en täckplåt eller öppning där man kommer åt att skruva loss skruvarna som håller drivplattan mot svänghjulet, det är det enklaste sättet.Tråkigt nog brukar den här täckplåten sitta undertill. Om det inte finns någon täckplåt men man har reda på hur långt inne på svänghjulet skruvarna sitter kan man borra ett hål stort nog i kåpan så man kommer åt skruvarna med en hylsa. Metod 2: Kåpan går också att lossa från själva kopplingen i stället för motorn, då kan man med tur komma åt att spreja in rostlösare på splinsen och efter en god stund FÖRSIKTIGT bryta mellan centrum av drivplattan och kopplingen. Metod 3: Om inget av ovanstående hjälper så kan man ju alltid bruka brutalt våld. Det resulterar i bästa fall i en förstörd drivplatta. i sämsta fall en förstörd drivplatta och koppling...

Värst vad alla var pessimistiska här då... Fixa till det som ser ut att behövas för att få båten att fungera och hålla tätt. Det är ju enkelt att kolla om motorn startar och kyler och om drevet fungerar medan båten står på land. Sedan i vattnet med den bara! Har du tur så funkar allt så pass bra att det går att köra ett tag. Efter ett tag med båten vet du vad som behöver fixas till och så får du klart för dig om det här är båten för dig. Någon båtvan kompis har du väl? Var generös med käk, fika och sympati så får du säkert den hjälp och de råd du behöver. Sedan har man hela långa vintern att fixa till de fel och brister man hittat under säsongen. Eller sätta ut en säljannons om allt känts fel :-) Fördelen med att börja båtlivet med en fixa-till-båt är att man lär sig känna den utan och innan och vet vad som krånglar, då behöver man inte ringa sjöräddningen för någon lite skitsak. Det finns allt för många som lägger ut frågor på olika forum utan att ens ha lyft på motorkåpan först...

Tror det var på sajten Swedish Classic Boats som någon bjöd ut en marinvariant av den gamla trecylindriga tvåraktsmotorn för ett tag sedan. Med dubbla förgasare och allt. Den är ju ett måste i den snipan...

På tal om båtregistret så har det nyligen flyttat från Magistraten till det finska trafikverket Trafi. http://www.trafi.fi/sv/batliv/batregistret

Kom också ihåg att Finland har ett båtregister. Kan vara en god idé att se till att avregistrera båten från det och meddela att båten flyttar utomlands. Egentligen är det väl säljarens som skall göra det men värt att föra på tal. Via samma båtregister kan man också kolla att säljare och ägare är samma person och att uppgifterna om motor och båt stämmer.