Mambo

En gång i tiden, det var ganska många år sedan nu, så var jag i samma sits och valde mellan ungefär samma båtmodeller. Jag tror vi hade en Shark 24 med i urvalet också. De båtar du nämner är alla vettiga båtar som man kan tillbringa några semesterdagar i. Eftersom båtarna nu har många år på nacken är skicket på det aktuella exemplaret viktigt. Är båten bara välskött och uppdaterad spelar inte åren så stor roll. Gärna med bra segel och motor. I mitt fall blev det en Ohlson 22, en båt som gav mersmak och byttes ut efter ett par år till en större. Ohlson 22 seglar hyggligt bra (kryssen är sämsta bogen) och är ganska rymlig i både sittbrunn och ruff.

Det finns inget som hindrar att man går direkt från Sandhamn mer än att sträckan blir något längre. Jag vet inte vad du har för båt , motor- eller segelbåt, och vilken fart du kan beräknas hålla. Jag skulle snarare gå iväg mycket tidigt på morgonen för att kunna hinna fram innan det blir mörkt på kvällen. Att det skulle vara lugnare och mindre sjö på natten ser jag inte som någon viktig fördel, om man noga följer väderprognoserna så kan man nog tajma in en dag då det är relativt snälla vindar och solsken. Detta tycker jag är att föredra istället för att färdas i mörker på natten och kanske vara utan vind. Dagtid finns också bättre möjligheter att få hjälp ifall oturen skulle vara framme. Ett tips om vind och vågor. Om det blåser 5-10 m/s inomskärs är det oftast en ganska angenäm färd. Ute till havs kan det bli jobbigt om det börjar gå upp emot 10 m/s, vågorna börjar då bli klart märkbara, speciellt om vinden ligger mot. Men som sagt -det beror en hel del på vilken båt man har. De flesta båtar klarar det nog men det kan bli jobbigt för besättningen.

Jo toaen, det är så sant. Forumet är ju till för att just kunna sprida information på ett enkelt och ibland lite färgat sätt. Tänk så mycket enklare det är nu jämfört med för 20 år sedan då man fick leta i gamla tidningar och fråga bekanta för att få veta mer om båtmodellerna, och inte heller då var informationen objektiv. Senast ändrad av Mambo | 27 mars 2012 | 16:31

Det kan också vara värt att kolla upp vilka Maxi 95-or som anses vara bäst, de med utanpåliggande järnköl eller de med inplastad bly. Detta är något som kan betala sig i form av mindre bekymmer och lättare att sälja den dagen det är dags. Finns det någon speciell anledning till att just Maxi 95 är intressant? Det finns ju många andra båtar i storleksklassen, prisklassen och åldersklassen. Maxin har sina påänger i att den är rymlig men det finns andra båtmodeller som kan vara bättre på mycket annat. Eller blir det mer grillor i huvudet nu?

Undersök också resten av kölinfästningen uppmot skrovkanten för att se ifall det finns sprickbildningar där. Kolla också inuti båten, framför och bakom kölen, efter sprickor. Om allt ser OK ut runt kölens infästning, alltså där de största brytkafterna bildas, och skadan bara begränsar sig till kölens främre hörn ser inte jag det som något större problem. Slipa upp den gamla reparationen och försök få det att torka ut på bästa sätt, kanske med en kupévärmare inkopplad och lite vindskydd runt omkring. Är det sedan bara torrt så får man plasta i ordning allting på ett snyggt sätt som håller tätt. Om båten är som du säger, en av de finare, så är detta värt mycket i förhållande till den relativt låga kostnad det blir att reparera skadan (om den begränsas av kölens nederkant). Kolla vad ett reparationsvarv tar för jobbet och pruta motsvarande. Senast ändrad av Mambo | 26 mars 2012 | 10:32

Träskyddsmedlet (mot mögelangrepp) Boracol får ju inte säljas längre och istället finns numera Boracol Special. Är det någon som vet om detta är lika bra som den gamla produkten? Jag tänkte blanda i ytterst lite i teakoljan då jag oljar däcksytor för att slippa svartmögel.

Om man får säga något om Dehlerbåtarna så finns det en skillnad mellan de lite äldre och de nyare som är byggda nu när Hanse äger varvet. Hanse har ju inte höjt kvaliten, snarare åt andra hållet. Men seglar duktigt gör dom. Men det finns många andra båtar i ungefär samma kategori, Kolla Bavaria, Hanse, Dufour, Jeanneau m.fl. Alla seglar hyggligt, har ganska plastiga (moderna kanske det heter?) inredningar och har stora utrymmen så väl inombords som i sittbrunnen. Glöm heller inte bort Elan och Delphia, här får man lite mer trä i inredningen.

Den fotogenprodukt som en gång i tiden hette Esso Blå har för vana att byta namn ungefär en gång per år. Den har fått heta Statoil Blå, Campingparafin mm. Dessutom har man bytt färg på fotogenen. Men det har alltid varit en ren och bra fungerande fotogen -en del säger att man inte ska experimentera med något annat i sin Wallas om man vill ha en bekymmersfri värmare. Inte för att jag har någon som helst utbildning i marknadsföring men om jag hade en väl fungerande och välsäljande produkt i min affär så skulle jag inte förvilla kunden genom att ideligen byta namn på produkten och färg på förpackningen så att folk inte vet vad det är. I synnerhet om jag visste att t.ex Biltema saluför liknande produkter till ett mycket lägre pris. Jag är ingen storkonsument av nämnda produkt men skulle nu behöva köpa mig en flaska, gick in på den lokala Statoilmacken där jag möttes av en ung dam i kassan som nog inte ens var född på Esso-Blå-tiden. Hon hade alltså ingen aning om vad jag pratade om och kunde heller inte föreslå vilken av de olika av Statoils fotogenprodukter som kunde motsvara det jag var ute efter. (har Statoil ingen produktutbildning för sin personal?). Googlade in på Statoils hemsida men där får man inte veta något om sådana här produkter -däremot går det bra att hyra bilar och köpa köttbullsmackor (via webben?). Finns någon här som är insatt och kan ge mig ett tips på vad som är årets namn på den produkt jag söker? Senast ändrad av Mambo | 15 mars 2012 | 08:34

Att måla över den gamla bottenfärgen men någon ny är inte någon bra lösning i mina ögon, eftersom den gamla färgen uppenbarligen inte sitter helt perfekt kommer nog den att fortsätta flagna -tillsammans med den nya. Slöseri med pengar. Prova att skrapa av färgen med en bra färgskrapa, det finns en variant som heter Bahco- eller Sandvikskrapa med utbytbart hårdmetallskär. Det är betydligt behagligare än att kladda med färglösningsmedel. Jag vet inte hur stor båt du har men att skrapa en 10-metersbåt är gjort på en helg. Eller också låter du botten vara och tar itu med allt nästa säsong istället, det vore klokt att lägga på epoxyfärg när du ändå har skrovet fritt från färg. Den extrakostnaden kan vara väl investerad.

Du kanske kan definiera vad du tänkt använda båten till? Det finns snabba båtar som hävdar sig bra vid kappsegling men som är mindre lämpade som semesterbåtar. Och det finns välseglande båtar, alltså med perfekt balans och som inte tröttar ut sin besättning under långa etapper men som kanske inte är det optimala att fara runt på kappseglingsbanan med. Så definiera gärna begreppet bra seglande.

Det behöver egentligen inte vara något fel bara för att kvinnor designat en båt, eller vad det nu är. Lite patetiskt att just denna monter fått så mycket uppmärksamhet bara för att det är kvinnor som designat. Om man i de artiklar som skrivits om detta istället byter ut ordet kvinna mot barn så skulle också jag höja på ögonbrynet. Men att kvinnor skulle kunna designa -är det en så stor nyhet egentligen? Men i grunden håller jag med dig Peter_K, jag tror att denna monter med idéer snarare kommer från någon eller några som egentligen inte är båtmänniskor och därför har en ganska vag uppfattning om livet ombord på en båt. Bra är dock att våga tänka utanför ramarna, av 100 dumma idéer kanske det poppar upp 1 eller 2 bra. Man måste ställa rätt frågor för att få rätt svar. Visst skulle det vara kul med en bastu ombord -håller 100% med men hur man ska få till det i praktiken i en 10 metersbåt är är inte det lättaste.

Helt riktigt att man har svårt att hitta någon bottenfärg som får användas i insjöar. Och helt krasst kan man nog påstå att det inte behövs någon bottenfärg i insjöar -det gröna slemlagret bildas nog oavsett om man har bottenfärg eller ej. Snarare bör man ha en hård blank färg som är lätt att göra ren och där slemmet inte får fäste lika lätt. Men sedan har vi ju det relativt stora antal båtar i Mälaren, Vänern, Vättern mm. som varje sommar tar sig ut i havet för att tillbringa några semesterveckor. Lite beroende på under vilken period semestern infaller och hur mycket båtarna används så kan det här vara idé att ha någon typ av bottenfärg som hindrar påväxt. Men det är som sagt inte tillåtet. Om nu kopparn inte är farlig vare sig i Östersjön eller på Västkusten -hur farlig är den då i våra större insjöar? Man ska också beakta att en del av våra större insjöar också utgör dricksvatten för städer och samhällen. Vatten som når våra hem och kranar via kopparledningar i husen!

Det fungerar bra med svenska i den Åländska skärgården, det är mer mot fastlandssidan som man pratar finska. Lustigt nog blir det en ganska skarp gräns någonstans ungefär i höjd med ön Korpo (utanför Åbo), norr och öster om Korpo pratas det finska. Söder om Korpo pratar man svenska, ofta också en bit in på fastlandet. På de Åländska öarna är det nog mera en fördel att man pratar svenska eftersom finska är något man tittar lite snett på och inte låtsas förstå. Kommer man ännu längre norrut som t.ex upp till finska fastlandsstaden Nystad (Uusikaupunki) pratas det, och förstås, nästan bara finska. Ändå är staden grundad av Gustav Vasa och visar många likheter med andra finska kuststäder där man är 2-språkiga.

Har provat lägga in några Åländska hamnar nu i Marinwiki, det gick fint. Det vore kul om man kunde bifoga bilder också. Det finns böcker, eller i alla fall en bok om hamnar runt Åland och Skärgårdshavet. Utgiven av sjöscouterna i Finland -ganska dyr och knepig att få tag i. Sedan finns också Sjöbjörnarnas hamnböcker, också svåra att få tag i men man har inte så stor hjälp även fast man har en för att man är inte välkommen till deras hamnar. Om man inte är medlem i Sjöbjörnarna förstås men det är heller inte gjort i en handvändning, man måste bli rekommenderad medlemskap och ha ett stabilt bankkonto.

Jag tänkte lägga in några hamnar på Marinwiki men har inte lyckats lista ut hur man loggar in på sidan eller skaffar sig möjlighet att vara aktiv? Någon som vet?

Bra att du upptäckte sprickan nmop. Det är sådana här saker som gör att man funderar på hur bra koll man har då man vinterförvarar med masten på. Även om man hissas upp i masten någon gång nu och då så är det långtifrån lika lätt att utföra en kontroll i jämförelse med att ha allting nedplockat och liggande på några bockar då man kan vrida och vända på prylarna och dessutom själv kan röra kroppen på ett obehindrat sätt.

Jag är lite tveksam till det här med Marinwiki. Bra idé att dela med sig av hamnar men man ska tänka på att det också finns de som anser att man vill hålla sina hamnar för sig själv och därför hellre sparar informationen till sina nära vänner. Av någon orsak verkar det i alla fall gå trögt med Marinwiki, Finland exempelvis, inkl Åland, har endast 11 st hamnar med och jag vet att det finns 100-tals. Även Svenska kusten har endast vissa geografiska områden där det finns lite fler hamnar medans andra kuststräckor inte har någon alls. Men du ska få en del hamntips av mig Mackey, ungefär vart i Ålands/Finland skärgård har du tänkt dig?

Kolla med KTH Karlshamns åkeri, dom kör lite överallt i sydsverige och är bra, anlitade dom själv i fjol och var helt nöjd.

Det är skillnad i användning mellan att ha en liten plotter och en stor (liten resp. stor skärm). Den lilla blir det väldigt mycket zoomande med och man får ingen riktig överblick var man befinner sig, man måste ha papperssjökortet bredvid sig att kolla och jämföra med. Så plottern blir mera en hjälpapparat vid navigering. En större plotter (10-12 tum) ger en betydligt bättre överblick, du ser ett större område även om du zoomar in. Med en större plotter kommer du till största del att använda plottern att navigera efter och papperssjökortet blir liggande i närheten enbart som backup. Så vore det inte för prisskillnaden så borde det självklara valet vara en så stor plotter som möjligt. Men det kostar på rätt mycket mer i inköp. Sedan drar en större skärm också mera el.

Hade en bekant på 80-talet som byggde en större segelbåt i stål. Bygget tog många år och slukade mycket pengar. När det äntligen var dags för sjösättning var också pengarna i det närmaste slut. Men båten behövde ju bottenmålas -den var byggd för längre överhavsseglingar. Billig vit målarfärg, typ inomhustakfärg inhandlades i 4-litersburkar. Sedan besöktes gamla farmor som, precis som en del andra gamla människor, hade ett stort förråd av gamla mediciner med utgånget datum eller som upplevdes som verkningslösa mot allehanda åkommor. Medicinerna maldes ned i målarfärgen och sedan målades skrovets undervattenskropp. Båten sjösattes, användes sparsamt under sommaren (det roliga var att bygga) och åkte upp på hösten igen -med kraftig beväxning. Det fungerade inte med andra ord. Däremot vet vi inget om hur sjuka, eller friska, fiskarna blev. Jag rekomenderar alltså ingen att blanda i en massa konstigheter i bottenfärgen Senast ändrad av Mambo | 17 februari 2012 | 14:09

Det skulle vara kul att veta ifall någon som var på mässan i Göteborg fick någon vettig uppfattning om vad som gäller och vad färgfabrikanterna har att erbjuda? Om någon vecka har vi båtmässa i Stockholm och då ska jag själv undersöka situationen.

Jag tror inte att man ska blanda ihop besiktningsman och värderingsman. En besiktningsman är duktig och påläst på att hitta brister och fel och kan bedöma båtens allmäna hälsotillstånd i förhållande till ålder. Han kan också möjligen ha en känsla för om båten ligger högt eller lågt i pris i förhållande till liknande båtar. Men vill ha ha en mer korrekt värdering måste man känna till marknaden och den varierar med konjunktur, årstid, båtmodell mm. Ibland finns det nästan helt oförklarliga orsaker till varför just en viss båtmodell synes ligga mycket högre än andra jämnstora och jämngamla båtar. Båthandlare brukar vara bra uppdaterade men även här kan man hitta sådana som inte är helt up-to-date. Sedan kan båthandlarna, precis som bil- och hästhandlare, vara utrustade med rävar bakom örat. Det går inte heller att jämföra beg.båtpriser med beg.bilpriser. Bilar är oftast tillverkade i stort antal och uppdateras inte på samma sätt som båtar. Vissa båtmodeller har tillverkats i kanske bara 40 ex. Om det råkar vara så att flera personer i landet funderar på att köpa just en sådan båt blir det naturligtvis en ökad efterfrågan och därmed högre pris på just den modellen. Det klokaste man kan göra själv är nog, som en del andra här säger, att studera annonserna på Blocket och andra salusidor under en längre tid. Då får man en känsla för om båtarna säljs snabbt, man får också se hela det spann av olika försäljningspriser som folk går ut med och det är ju i princip detta som är marknaden.

Next sails syr i Sverige. Inte nog med det -dom tillverkar också sina egna dukar/laminat.

Jag tycker egentligen inte det är så viktigt var seglena sys, om det är i Kina eller Polen, om man bortser från det faktum att vi missar arbetstillfällen i Sverige. Speciellt i Kina har man för vana att göra exakt som man blir tillsagd -blir dom lärda att sy ett segel med mycket stor nogrannhet och fint detaljarbete så gör dom så. Det viktigaste är i så fall att seglet har rätt design i förhållande till båtmodell och användningsområde och att ett bra material används. Därför tycker jag att man ska anlita ett segelmakeri som vet hur din båt ser ut, kan komma och mäta upp vissa mått om det föreligger osäkerhet samt kan göra mindre rättelser ifall det skulle vara något som inte stämmer. Att själv beställa segel på internet från ett segelmakeri som ligger avlägset, må vara Polen eller Kina, bara för att det verkar billigt är lite som att köpa grisen i säcken, hur ska t.ex en segelmakare i Kina kunna förstå hur en Mälar30 används och under vilka förhållanden den seglas? Fast allra roligast för oss alla skulle det vara om segel kunde sys lokalt i Sverige, nära kunden, av personal med bra arbetsförhållanden, och till ett lågt pris. Och att företagets skatteintäckter hamnade i vårt land. men det verkar vara svårt att uppfylla alla dessa önskningar även fast det finns några få segelmakerier som faktiskt syr här hemma.

Jag vill vända lite på begreppet och påstår att färskvattentanken räcker alltid en vecka, oavsett hur stor den är. Nu finns det säkert övre och nedre gränser även för detta men i vår första båt för länge sedan hade vi 20 l vatten med oss och i den nuvarande har 220 l. Däremellan har vi haft båtar med allt från 60 l till 180 l. Det räcker ungefär en vecka. Orsaken till att vattnet räcker en vecka har med hushållning att göra, man snålar när man har lite. Sedan har det givetvis också med antal brukare att göra men det brukar vara så att dom små vattentankarna finns i små båtar där man ändå inte är fler än kanske 2 pers. Och en stor båt med 400 l har 4-5 pers som då givetvis använder mer vatten till bl.a dusch. Senast ändrad av Mambo | 31 januari 2012 | 11:28