Mercury_44XS

Den som är vanliga vita har kulörkod Jotun 2000 men det finns några andra som är vita som t.ex. RAL9016 m.fl. Seasea och Erlandssons har bra sortiment och där finns nog kulörkartor, annars fråga i deras butiker. https://www.seasea.se/plast-glasfiber/gelcoat/gelcoat-0-10kg/gelcoat-gs https://erlandsonsbrygga.se/topcoat-vit/?_gl=1*115xqf0*_up*MQ..*_ga*MTQ5NTE5MDMwMC4xNzU2MDc3ODkz*_ga_GN6S51QVZX*czE3NTYwNzc4OTIkbzEkZzEkdDE3NTYwNzc5MDIkajUwJGwwJGgw Jag har alltid handlat hos BHP men de säljer inte direkt till konsument men tror att deras produkter säljs via Watski butikerna, annars kan du mejla och fråga var din närmsta återförsäljare finns. Kontaktuppgifter finns på hemsidan längst ner. https://www.bhp-glasfiberprodukter.se/en/ //Pär

Jo visst gäller det Wema varvräknare men om en hemmaelektiker varit där och klippt och skarvat, var ska man börja rota då? Jag har bifogat Wema manual tidigare i tråden och TS har kollat enligt denna men inte kommit fram till något. Är det helt fel att ha ett VP kopplingschema då? Det är väl bättre än att famla blindo eller "kill/gubbgissa" hur kablarna skall dras. Kan mycket väl vara så att förre ägaren kopplat förmycket enligt gissningsmetoden så att varvräknare och kanske t.o.m. annat blivit förstört. //Pär

Kolla om detta är till någon hjälp: https://www.scribd.com/document/336168663/Volvo-Penta-31-32-41-42-43-44-300-Series-Wiring-Diagrams Kan ju tyvärr vara hur rörigt som helst när någon varit och kopplat in efter eget tycke eller killgissat hur kablarna ska sitta. //Pär

Hur länge har du ägt båten? När och hur uppstod felet? Berätta mer... Har du verkstadshandbok med kopplingsscema? //Pär

Hej Har för mig att det går att byta grabbräcke och att de har samma hålbild men kräver demontering av hela innertaket samt viss annan klädsel på insidan. Kontakta din närmsta Yamarin återförsäljare och kolla om det höga räcket fortfarande finns att köpa och helst fått hem det innan du börjar demontera inredningen. https://yamarin.com/sv/forsaljare Mvh Pär

Har man fel olja i backslaget så sliter det onödigt på konkopplingarna. Samma sak gäller om man smyger i växel eller slirar medvetet på kopplingen. En kombination av båda ovan, inte så lyckat. Att man växlar mellan fram och back sliter inte extra om man gör det som man skall växla. Ibland sitter det en dekal på backslaget vilken olja det skall vara, kolla om den sitter kvar eller kolla i din instruktionsbok vad där står. Jag har för mig att det skall vara en rak 30 mineralolja i ditt backslag (om det nu är samma backslag vi menar) API-klassning CD. Men kolla om dekalen sitter kvar eller instruktionsboken. Prova att byta olja till rätt olja och känn på propelleraxelflänsen så det inte glappar axiellt. Kolla även justeringar för reglagekabeln. Prova att lägg i fram med reglaget, koppla sedan loss anslutningen på backslaget och kolla om du kan föra reglagearmen ytterligare framåt. Vet du med all säkerhet att oljuden kommer från backslaget? Inga synliga oljeläckage från backslaget? När du lyft upp till hösten kolla igenom din foldingpropeller så den inte är sliten, går trögt mm. propellern kan ju vara sliten eller kärvar på något sätt. Kan ju vara den som klonkar/slamrar. Får du inte rätt på problemet med enkla medel, kontakta auktoriserad Yanmar-verkstad. Är det fel inne i backslaget så är det inget man mekar med själv om man inte vet exakt hur man gör. Hittade instruktionsbok online, sidan 25 olja i backslag: Hela instruktionsboken: https://www.yanmar.com/marine/wp-content/uploads/2020/05/0AGMM-SV0013_2018.04.pdf //Pär

Hej Det kan ju vara så att gaffeln som sitter på reglagekabelns ände vid backslaget är sliten och behöver justeras eller bytas ut. Glappar det mycket försök justera och hjälper det inte att justera, byt ut gaffeln. Det kan även vara ditt fjärreglage som är slitet och rörelsen för växling inte räcker till riktigt. Backslaget på din Yanmar 1GM10 är ett helt mekaniskt växlat med konkopplingar, är fjärreglage eller reglagekabeln för växling slitna eller feljusterade så påverkar detta konkopplingarna i backslaget som slits och börjar slira. Att det smäller och slamrar när växeln går i oroar mig lite, har ni råkat köra in i något under färd med maskin eller fått in en lina/tågvirke runt propellern? Vad är det för propeller, fast eller folding? Vet du var det är för olja i backslaget? Fullständig beteckning om möjligt. Mvh Pär

Hej Bilden är tagen på långt avstånd och klickar man på bilden blir den svart, försökte dra upp den i min iPad men det blev inte mycket bättre. Kunde kanske urskilja att det stå MPH efter hastigheten, är det så att någon varit och pillat på knapparna eller råkat ändra enhet av misstag. Kolla först så du har samma enhet inställd på plotter och loggen. Ser ut som Yamaha Command Link och den har en hastighetssensor som omvandlar tryck från pitotgivaren som sitter på växelhusets "leading edge" till en elektrisk signal. Kolla om du hittar det lilla hålet i framkant på växelhuset, följ sedan slangen (svart ellr grå) ca 5–6 mm i diameter som går upp till någonstans under motorkåporna och följ slangen tills du hittar givaren. Kan kanske t.o.m. sitta i båten, följ slangen till du hittar givaren. Se bild nedan: Nr 2 och 3 är själva hastighetsgivaren. Sitter det något skit i pitotröret på växelhuset så får du inte rätt tryck upp till givaren och då visar loggen fel. När du hittat loggivaren, lossa slangen från givaren och blås i slangen som går ner till växelhuset. Blås aldrig på andra hållet upp mot givaren! Hjälper inte detta så kolla skarvstycken och jordkablar så inget är löst eller oxiderat. Hittar du inget där så får du nog kalla på hjälp från auktoriserad Yamaha verkstad eller chansa på att givaren är defekt. Har reservdelsnummer: 60V-8A4L1-1C-00 Har du instruktionsbok på Command Link instrumenteringen så kolla i den om det finns några andra tips vid felsökning. Hör av dig om du inte har instruktionsbok så kan jag kolla om det finns online men då vill jag ha fullständig modellbeteckning på motorn inkl. typkod och serienummer. Ta gärna en bild på typskylten. Mvh Pär

Nä det förstår jag men det förtäljde inte historien från början🤫 Men det är ju inte så dumt om man har dieselmotor/-motorer. //Pär

Är ju ingen dum idé alls, sätt värmaren i maskinrummet och koppla in den på befintligt system, så får du motorvärmare på köpet. Finns ju till husbilar mm. som använder vattenburna system. Termostaten kan man ju sätta på lämpligt ställe i skansen. Googla "dieselvärmare vattenburen" eller något liknande så hittar du kanske något vettigt. Finns kanske t.o.m. på bilskrotar/husbilsskrotar... //Pär

Ja detta visste jag men inte att det var så mycket som 50–100 m, det trodde jag inte. Min lilla GPS måste ha varit mycket noggrann då för det var nog aldrig mer än max 25–30 m som det slog fel. Kanske berodde på vilka satelliter som fanns tillgängliga också. //Pär

Hade varit kul och se om det funnits GPS tracker i slutet på 1980-talet hur vi körde i dimman. Jag minns inte exakt årtal men allt lyx som finns i fritidsbåtar idag som plotter, framåtseende ekolod mm var endast förunnat trålare och större fartyg. De som hade krok- och garnbåtar mellan 25 och 35 fot hade endast ekolod där även de enklaste modellerna kostade ofantligt mycket pengar. Tror jag började sälja ekolod och handhållna GPS något år in på 1990-talet och köpte en handhållen Garmin (glömt modellen) själv och det tog allt från 10 till 30 minuter att initiera den vid uppstart. Den hade 4 AAA batterier som inte varade speciellt länge och en liten display som var ca 5x4 cm. Dessutom var det ganska stor felmarginal och testade flera gånger på en prick ute i stora farleden och som minst var den nog nere på ca 10 m. //Pär

Ju fler kilar desto bättre och helst lite bredd på dem så trycket fördelas på större yta. Mercurys gamla motorer före 1970-talet hade drivaxlar i kraftigt axelstål (inte rostfritt som var svagre på den tiden) och hade en tendens att rosta ihop med vevaxeln om man inte smörjde splinesen varje år. Kilar och ett stort tålamod var enda sättet att få isär dessa och ibland krävdes det många kilar runt om hela skarven så det blev jämnt tryck. Vet inte varför de satt en lagring där nere men det är nog inte värt att köra utan. //Pär

Aha, jag trodde i min enfald att du skulle hotta ut spisen🤣 Då har du alltså ett separat gångvärmeaggregat som är kopplat till motorn och bara ger värme när motorn går. Ja spisen lär ju inte ge mycket värme nere i skansen om den sitter uppe i hytten, ger ifs 1400W på max men värmen stannar ju där uppe. //Pär

Hej Ursäkta om jag har missuppfattat men Wallas 800 är väl en dieselspis som med värmelock kan användas som kupé/hyttvärmare eller är jag helt ute och cyklar? Mvh Pär

Dags för ett nytt avsnitt om gamla sällsynta eller mytomspunna utombordare, idag handlar det om OMC och deras Evinrude Hustler/Johnson Stinger2. 1968 släpper OMC (Evinrude/Johnson) en helt ny 3-cylindrig motor med en cylindervolym på 49,7 cu:in (814 cc) som är klassad till 55 hk. Detta är den första serietillverkade Amerikanska utombordsmotorn med vändspolningsteknologi och OMCs första utombordare med avgasutsläpp genom propellernavet. Motorn konstruerades av bl.a. Charlie Strang som kom till OMC 1966 från Mercury Marine (Kiekhaefer) och med viss experthjälp från Europeiska tillverkare. Den nya 3-cylindriga motorn var den mest moderna konstruktionen på marknaden 1968 och Mercury fick stark konkurrens i mellanklassen (50–60 hk) av denna motor som var urstark, snabb och bränslesnål tack vare vändspolningstekniken. Med tre separata förgasare fick motorn optimalt flöde in i vevhuset utan störande omkastningar av flödet. Denna konstruktion är början till en ny era inom OMC som de kommande åren på 1970-talet vidareutvecklar denna motor och senare flera motorer med samma vändspolningsteknik. Tekniska data Evinrude Triumph 55/Johnson Sea Horse 55 Motortyp: 3-cylindrig vändspolad tvåtaktsmotor, aluminiumblock med stålfoder, bladventilstyrt insug, tre förgasare med fasta huvudmunstycken Cylinderdiameter: 3,00” / 76,2 mm Slaglängd: 2,34” / 59,43 mm Cylindervolym: 49,7 cu:in / 814 cm3 Effekt: 55 hk vid 5000 r/min Varvtalsområde: 4500 – 5500 r/min Växelhus: Elektrohydraulisk växling F–N–B Utväxling: 12:29 / 2,41:1 Tändsystem: Brytarlös CD (kondensatorurladdning), tre utanpåliggande tändspolar 1970 uppgraderas denna motor till 60 hk och nästa effektökning till 65 hk kom 1972 och det är denna version som samma år kommer att släppas i en mytomspunnen version, nämligen Johnson Stinger2. Namnet ”Stinger” kom från Johnsons racingmotorer men denna version var endast ett spel för gallerierna, inget som avviker från standardmodellen Johnson Sea Horse 65. 1974 ökas effekten till 70 hk men det är fortfarande samma specifikationer som standardmodellen. 1974 börjar den säljas som Evinrude Hustler 70 och det enda som skiljde den från standardmotorn Triumph 70 var färgsättning och dekaler. 1975 kommer den ”riktiga” Stinger motorn som nu blir klassad som 75 hk vid 5500 r/min och ett högre maxvarvtal på 5800 r/min mot standardmotorns 70 hk vid 5000 r/min och maxvarvtal på 5500 r/min. 75 hk modellerna har nu annorlunda reservdelsnummer för bl.a. motorblocket, vilket indikerar på att det är en viss skillnad i effekt från 70 hk standardmotorn. Förgasarhusen har ett annorlunda reservdelsnummer men de har samma gasspjäll och huvudmunstycke som 70 hk versionen. Dessutom skiljer det mellan bladventilblocken och insugningsljuddämparen mellan 70 hk och 75 hk versionerna. Johnson Stinger 75 finns nu i två utföranden med kort rigg (15”) och lång rigg (20”). Borta är även den elektro-hydrauliska eller hydraulassisterade ”Power-Shift II” växlingsmekanismen och har nu ersatts av en helt mekanisk mekanism. Den kortriggade versionen har ett lite smäckrare växelhus med en helt annan utväxling i växelhuset på 15:28 (1,86:1) medan den långriggade versionen har samma utväxling på 12:29 (2,41:1) som standardmotorn. Såldes även som Evinrude 75 Hustler (senare Evinrude 75 Sport). Finns ingen exakt fabriksuppgift om verklig effekt för Evinrude 75 Hustler/Johnson 75 Stinger2 men har sett siffror på ca 72–73 hk på svänghjulet vilket blir ca 63–65 hk på propelleraxeln. Har sett uppgifter på olika Amerikanska forum om att modifierade motorer som körts i andra APBA-klasser skall ha gett upp mot 80 hk på svänghjulet. 1977 försvinner den rödorange färgen på Johnson 75 Stinger2 då alla modeller blir helvita. 1980 är sista året för Johnson 75 Stinger2 och Evinrude 75 Sport. Denna 3-cylindriga 49,7 cu:in / 814 cc motorn blir 1976 OMCs standard 70 hk med maxvarvtal på 5500 r/min och 75 hk med maxvartal på 5800 r/min. 1984 införs en ny effektnorm ICOMIA 28-83 och motorn klassas ner till 60 hk, då effekten nu börjat mätas på propelleraxeln. Denna 60 hk version ligger i produktion till 1988 och ersätts 1989 av en uppborrad motor med en cylindervolym på 56 cu:in / 918 cc. //Pär

Ja jag ser nu på bilden hur det är skarvat, bland det värsta som finns när någon gör så och sedan med den typen av skarvhylsor som bäddat för glappkontakt. Detta kan kanske vara till lite hjälp: https://www.scribd.com/document/853873656/Wiring-Diagram Har du instruktionsbok? //Pär

RB backslag utan reduktion. Se sidan 16 i instruktionboken. Se även sidan 26 i instruktionboken. Kan vara spärrstiftet i manöveraxeln som gått sönder eller fjädern till spärrstiftet men kan även vara inne i backslaget. Kontakta verkstad för felsökning och åtgärd. //Pär

Kan det vara den här? Nr 23 på bilden är "Bushing, Driveshaft" enligt beskrivningen men svårt att se om det är plast eller gummi med inlägg om man tittar på bilderna. Just denna med reservdelsnummer 67F-45318-00, används på F75, F80, F90 och F100 från tillverkningsår 1999 och framåt. Borde kunna gå att lyfta "powerhead" först och sedan försöka knacka försiktigt på drivaxeln och sätta kilar på flera ställen i skarven mellan växelhus och rigg. Sitter med en låsring (24), så det finns en viss risk att ge sig på denna med våld uppifrån om man lyfter av "Powerhead" från riggen. Jag har aldrig bytt denna bussning på någon av ovan uppräknade modeller. Har du alltid motorn nerfälld? Kan vara boven i dramat... Sedan får man ju ta i beaktning vad denna reparation kommer att kosta, motorn är ju 12 år gammal och vem vet hur länge den har kvar för övrigt. //Pär

Hej Har skickat PM med ett elschema för VP GM motorer. Hoppas det gick att skicka så. Kan vara ett jordfel, kolla jordkablarna och deras anslutningar/jordpunkter. Kolla därefter skarvstycken efter glapp/oxid och ev. "musgnag" på kablarna. Multimeter är ju bra att ha... Mvh Pär

Min morfar var fiskare och jobbade även på lotsen men han hade aldrig ett sjökort i båten. Inte ens en kompass, för den stod hemma i boden och samlade damm. Jag var ofta hos morfar och mormor på somrarna under 1960-talet och fick tidigt lära mig var grynnor och bränningar låg och vilka riktmärken på land jag skulle gå efter när stod vid rodret. När man kunde se riktmärkena A över B och samtidigt C över D, då var vi framme där sillgarnen skulle sättas. Man skulle dessutom hålla koll på vindriktning samt strömmar och avdrift så att styrbord alltid låg i lovart när vi satte. Jag fick även lära mig att titta på himlen och molnen hur de såg ut samt vilket håll vinden kom ifrån och om den vände så var det viktigt att hålla kolla på åt vilket håll vinden vred sig. Ekolod? Nä men en lodlina som hade knutar varje famn (1,78 m) som man räknade tills lodet tog i botten och i linan kunde känna på dunsen om det var sandbotten eller stenbotten. Allt jag lärde mig av morfar har jag haft enorm nytta av och speciellt en gång då jag och en kompis råkade ut för världens tjocka (värre än Saltkråkan dimman). Vi hade bestämt att ut och kasta efter havsöring en tidig aprilmorgon i slutet av 1980-talet. Vi gick ut med min minsta roddbåt med 10 hk utombordare vid 06.00 och solen hade inte riktigt brutit horisonten i öster, himlen var i stort sett klar blå. Vi började fiska av kuststräckan men inget hände den första timmen, jag stoppar ner handen i vattnet och säger: –Det känns lite för varmt, vi får gå längre ut och bestämmer oss för att följa revens ytterkanter där det stupade ganska brant från 1,5 m ner till 6–8 m. Efter bara en halvtimme hade vi fått en öring och en kvart senare var nästa uppe. Min kompis kollar på klockan och säger: –Nu är hon halv åtta, ska vi fiska en timme till? Vi bestämde oss för att fiska lite till, sen måste vi åka iland för att hinna till jobbet då vi båda skulle öppna våra butiker klockan 10. Det hade blivit lite disigt ute vid horisonten, så vi bestämde oss för att kasta ett sista kast sen var det dags att packa ihop och åka hemåt. Jaha, givetvis hugger det på sista kastet och det är ingen liten öring, den var stor... Efter ca 20 minuter var öringen uppe i båten men när vi tittar oss omkring så såg vi knappt 1 meter, vi var inne i dimman... Jag har nog en liten kompass i draglådan, säger jag och börjar rota runt men ingen kompass. Jag visste på ett ungefär var vi befann oss och hade ca 1,5–2 distans in till land men var är land? Då kom jag på att vinden kom från sydväst och säger till kompisen att han sätter sig i fören som utkik och ber honom plocka fram det tyngsta draget i lådan och plocka bort kroken för att loda med. Jag kör sakta i ca 1–2 knop med vågorna in på styrbords låring och räknar hela tiden medan kompisen hänger ut över relingen i stäven med draget 2 m under ytan och linan i handen. När jag tror att jag kommit den sträcka som behövdes för att gå fria ett rev med två stora bränningar så girar jag BB och får vinden och vågorna nästan rakt akterifrån eller snett in på BB låring. Jag fortsätter räkna och håller samma låga fart. Känns lite hopplöst men fortsätter köra... Rätt vad det är så säger kompisen: –Botten! Jag svarar: Kan du se om det är sten eller sand? NÄ men där framme skymtar jag en stor sten... Jag stänger av motorn och fäller upp den. –Nu ser jag botten och det är sand, säger kompisen. Då ser även jag den stora stenen och känner igen den som ligger 5 meter från den ena vågbrytaren i hamninloppet. Vi hade hittat i land och sedan den dagen har jag alltid haft kompass liggande i draglådan eller fast monterad i mina småbåtar. Tack morfar för att du lärde mig ett och annat gällande navigiering, även i dimma. Nu hände detta i mina hemmavatten men skulle jag ge mig ut i främmande vatten så aldrig utan ett sjörkort, passaren, gradskivan och en linjal samt en kompass. Inte riva ut kartsidorna ur telefon-katalogen som vissa gjorde förr. //Pär

Hej Hellre foliera än lackera. Skulle man ångra sig eller skulle råka blir repigt/skadat efter några år så är det ju bara att dra bort och göra om i en annan kulör eller mönster. Finns ju hur många kulörer och mönster som helst att välja mellan. Jag hade nog väntat till våren så att ev. styrénrester försvinner ur topcoaten du lagat med, det kan ju bli små eller stora bubblor efter ett tag då styrén läcker från lagningarna och då blir det ju inte så snyggt. Kolla med företaget som skall foliera eller om du ska göra det själv hör med folieleverantören. Mvh Pär

Hej Vid vilket varvtal uppstår ljudskillnaden för den motorn som har annorlunda motorljud? Byttes motorerna 2010? Är det Mercruiser Repower motorer eller annat fabrikat? Kan du ta foto av båda motorernas typskyltar så att allt går att läsa om de har fått nya serienummer inskrivna eller skriv upp de aktuella serienumren. Ta gärna några bilder på motorn som har annorlunda ljud och helst en film med ljud. //Pär

Hej Varvräknaren kopplas in framme vid reglage boxen och signalen kommer från regulatorn/likriktaren. Har du Yamahas original varvräknare? Mvh Pär

Houston, we got a problem🤔 Du saknar minst 1000 r/min, motorn skall ligga mellan 4400—4800 r/min WOT (full gas) och helst mellan 4600—4800 r/min med 1—2 pers. ombord. Gjorde en snabbkoll i Mercury Marines propellerverktyg tidigare i em och fick fram ungefär 17—18" stigning. Valde 4.3 MPI men matade in Alpha One med 1.62 utväxling. Ta ett foto av typskylten nästa gång du är i båten, så matar jag in korrekta parametrar och får ett mer korrekt urval av propeller alternativ. Du kan samtidigt kolla så att gasspjället öppnar fullt med motorn avstängd, så ingen varit där och kluddat om det bytts gasvajer t.ex. Demontera plastlocket och flamdämparen, lägg i framväxel och sedan full gas. Titta ner i spjällhuset så spjället är fullt öppet. Det kan även ligga en eller flera felkoder sparade i ECM ( motorns styrenhet), har du Vesselview kan du se vissa felkoder men det kan ju vara idè att kontakta en auktoriserad Mercruiser verkstad för kontroll. Skulle en eller flera sensorer på motorn som ger felakiga värden till ECM och då orkar inte motorn varva ut p.g.a. effektförlust. Går motorn rent för övrigt, inga misständnigar? Bränslefilter bytt? Startar lätt? Tvekar motorn vid acceleration? Vad kör du på för bensin? //Pär