Virvelvind

Vad är det för båt?

Bara så jag vet vad jag tittar på - är det epoxifärgen i ytan här eller är den övermålad med bottenfärg?

Inte så tokigt med från ca 800kr för tre liter färg bruten i valfri kulör. Hur har det gått med nedan detalj i databladet för din del?

Det stämmer inte ens nästan. Det är ganska lätt att kolla upp sånt här i vetenskapliga tester istället för att lyssna på snacket bland båtgubbarna (som menar väl och gör sitt bästa men inte är kemister). Sanningen för den vanligaste ortho-polyestern (Ortho UP nedan) är mer så här: Att under idealiska förhållanden (låg luftfuktighet, polyester och härdare avgasade under vakuum innan blandning för att eliminera störande syre, stabil rumstemp) så rör sig det fria styrenet någorlunda fritt i materialet i 200 dagar eller så innan kurvorna planar ut. HDT (Heat Deflection Temperature) testas här genom att polyestern belastas med en vikt och så värmer man polyestern tills den böjer sig till en viss gräns. Då får man ett mått på hur många kovalenta bindningar som skapats mellan polyesterkedjorna, dvs graden av härdning. Notera att efter ett helt år, i rumstemp, har viktprocenten styren i materialet bara sjunkit från 10% till 4%, så det är inte lite fria styren-monomerer som finns kvar. Ponera nu att det är en båt som står ute vinterhalvåret istället, där syre kommit åt att störa vid blandningen av polyester och härdare, och det kanske dessutom varit lite fuktigare än idealiskt i luften vid reparationstillfället. Då går det inte snabbt i vare sig härdning eller styrenavgång. Nu blev det kanske överkurs, men angående det här med att man rekommenderas att vänta många veckor innan man applicerar epoxi över polyester så kan man titta på den högra grafen och ha i åtanke att det är styrenet som stör epoxins härdning.

Är du medveten om att han lagar polyesterbåtar med epoxi regelbundet? 🙃

Mjuknar fläckarna av lösningsmedel? Om inte är det ganska troligt att det är epoxigrund och då behöver du inte slipa bort dem. Onödigt att jaga efter förra ägarens spår efter vinkelslipen om det inte behövs, det blir bara en massa spackling och slipning i onödan om du ska få ytan jämn igen sen.

Det kanske inte finns så stor efterfrågan från privatpersoner? Varven använder dem, se t ex video från Hallberg Rassy här där 1708 och 1808 varvas i vartannat lager. En 600g 45/45 grader Biaxialväv som är sammansydd med en 225g huggen matta. Och en 1808 samma sak med riktning 0/90 grader i biaxialväven. Sen kan man så klart lägga vartannat lager själv för liknande egenskaper, men det blir lite mindre åtgång av härdplast när lagren är tight ihopsydda från början.

Epoxi-grundfärger har i regel inget UV-skydd. Det är inget stort problem men nån säsong då och då får man räkna med att behöva riva av det yttersta med slipmaskinen och lägga på ett nytt ytlager. Men det är bara att kolla årligen så att färgen ser schysst ut och inte har börjat krita. Det finns epoxitäckfärger med UV-skydd som håller länge också. På rak arm kommer jag bara på De Ijssel Rolcoating UV. Lefant T-Coat var väl en annan sådan produkt men den verkar ha försvunnit? Har själv tänkt prova De Ijssel-färgen som täckfärg över en epoxibehandling senare i vår.

Det är antagligen inte så bråttom. Du kommer att se hur det ligger till med plywooden när du sätter an riggen. Ifall den är helt rutten och mjuk kommer mastfoten att sjunka ner i däcket när du skruvar åt vantskruvarna. I såna fall kan det vara klokt att göra en åtgärd så att inte mastbalken under däck punktbelastas mitt i och riskerar att knäckas. När däcket under masten är stumt och friskt som det ska fördelas lasten bättre över hela mastbalkens längd. Här fanns en beskrivning av arbetsgång - https://www.expresseglare.se/index.php/tips-trix/plasta-under-mastfoten/ Kanske kan du visa säljaren länken och förklara att detta behöver göras, och förhandla ner priset en smula?

Övriga däcket är byggt i sandwhich med Divinycell som distansmaterial men Divinycell klarar inte kompressionslasten under mastfoten, så där ligger en liten plywoodskiva inplastad. Det har antagligen kommit in vatten antingen från däckskontakterna eller mastfotens bultar som gjort att plywooden blivit blöt och svällt. Det är inget jättejobb att fixa men har du inte plastat tidigare får du läsa på lite först. Kan tänka mig att klassförbundet eller ev FB-grupper för Express-seglare kan vara till hjälp, det lär ha varit många som gjort jobbet innan dig. Särskilt eftersom det uttryckligen står i klassregeln att plywooden får bytas ut till valfritt material.

Du vill att härdningen kommer så långt att epoxin är hård och torr och inte längre klibbig. Sen är det lugnt om härdningen tar en paus, den kommer igång igen när tempen stiger nästa dag. Kruxet är att då har de allra flesta aminerna i härdaren bundit till epoximolekylerna. Om epoxin fortfarande är klibbig finns fortfarande en hel del fria aminer och under en viss temp kan de inte binda till epoxin. Aminerna väntar då inte på epoxin utan kommer hitta på annat under natten - främst binda till koldioxid och skapa karbonatisering. Så nästa dag när epoxins aktivitet tilltar igen finns inte längre tillgängliga aminer i rätt mängd att binda till, de är så att säga förbrukade.

Bäst är att följa tillverkarens rekommendationer. Vissa säger 5 grader, andra 10 grader och det beror på att det inte är samma epoxi och härdare i produkterna. Eftersom lagningarna är så pass djupa hade jag skippat primern och köpt ett spackel. Är lagningarna inte så många eller så stora så räcker det kanske med en liten burk Plastic Padding Marine Epoxy, det spacklet kan användas från 5 grader. I sammanhanget finns en annan poäng med att spackla och det är att spacklet läggs på tjockt. Härdningen är exoterm (värmebildande) och ju tjockare lager man lägger på, desto mer värme bildas och det ger härdningen en hjälpande kick.

Funktionen är mest att jämna till, för god vattenströmning över beslaget. Vissa smetar Sikaflex, andra epoxispackel eller liknande. Andra målar bara bottenfärg över alltihop. Jag brukar använda epoxispackel men då bör man tänka på att man vill kunna komma åt skruvarna nästa gång man servar rodret. Jag löser det genom att pensla lite vax i spåren på skruvskallarna innan jag spacklar. Då fäster inte epoxin just i spåren, så det blir lätt att städa upp och få bra tag med mejseln den dagen man vill skruva ut skruvarna.

Gelshield är epoxi och pigment, inga gifter. Sitter den bra så är det bara att jämna till, göra helt rent och fortsätta med nya färglager uppepå. Den har inget bäst före-datum när den varit täckt med ytterligare färglager som skyddar den mot UV som i detta fall.

Köp en Deros II 5650CV om du ska ha en 230V Mirka. Priset börjar fortfarande på en femma men du får då underlagsskivor för både 125mm och 150mm vilket både är användbart och ger lite högre andrahandsvärde när du är klar. Som papper kan jag rekommendera en låda med 3M:s Cubitron II i p80. De är billiga för att vara nätpapper och skär bottenfärg bättre och längre än de dyrare grejerna i Abranet-sortimentet.

Har varit med och seglat renoverade båtar med Double Coat + Halkskydd och med Kiwigrip. Subjektivt tycker jag kiwigrip är snyggare än den finkorniga struktur man får av halkskyddspulver i färg. Halkskyddseffekten tycker jag är hyfsat likvärdig. Kiwigripen har grövre struktur, färg med pulver har strävare yta. Båda har känts bra under skon. Gillar man att vara barfota är väl syntetisk teak eller liknande ganska överlägsen färgerna i komfort. Bifogar en bild som Team Pro4U lade upp på FB för någon vecka sedan, båten är inne för bl a omlackering och Kiwigrip. Det kan bli riktigt bra utan synliga rollerdrag som bilden visar. Men killarna som gjort jobbet har nog övat lite på appliceringstekniken.

Lösningsmedel är bra för att ta det sista men är det för mkt smuts på skrovet kommer du bara smeta runt smutsen om du går på med aceton. Köp Hempels Pre-Clean eller annan starkt avfettande grovrengöring. Spola av skrovet med vatten. Borsta sedan med cleanern, gärna med ljummet vatten om du har tillgång till det. Spola av igen. Låt torka. Blev det inte rent kör du ett varv till. När skrovet redan är rent kan du gå ett varv med lösningsmedel för att fånga upp ev feta rester inför målningen.

PET är mycket billigare att tillverka och materialet är 100% återvinningsbart. Så det ligger rätt i tiden, därav att det fasas in och ersätter eller blandas in i Divinycell för fullt just nu. Ren Divinycell är 20% starkare eller så än PET vid samma densitet. Vill man jaga gram är Divinycell fortsatt bättre. Säg att du bygger något som kräver 15mm Divinycell H80 och vill ha samma styrka med PET. Då får du kompensera genom att antingen köpa tätare 15mm 110kg/m3 PET eller grövre 20mm 80kg/m3 PET. Det kommer ändå bli mycket billigare. Men ditt bygge blir marginellt tyngre.

Hur ser det ut i stuvarna idag? Är det mögel, olja, repor, krackeleringar som det brukar vara i stuvar så behöver du göra rent grundligt om nästa lager ska sitta bra. T ex tvätta några varv med ett starkare avfettande schampo, sedan gå på med lösningsmedel innan du till sist slipar rent med maskin. Papper med korn 180 eller så om du ska måla med alkyd eller PU-färg, korn 80 eller så ifall du ska måla med topcoat. Som alltid vid målning är det förjobbet som tar mest tid. Om det ska bli bra. Vilken färg du sedan väljer tycker jag är lite sak samma. Det är billigt och enkelt att måla med enkomp alkyd. Bara att öppna burken, röra om och pensla på så flyter det ut fint. Har bara erfarenhet av International Danboline som är ganska slitstark men Biltemas alkydfärg kanske fungerar lika bra. Det är lite meckigare att måla med topcoat (fler parametrar att hålla koll på och flyter inte ut lika bra) men i gengäld håller det bäst.

Jag hade köpt en Gelplane ProScraper. Inget slabb med medel behövs, koppla på dammsugaren och skrapa torrt bara. Skulle uppskatta att den jobbar 4x snabbare eller så jämfört med mina excenterslipar, som är finaste möjliga från Mirka och Festool. Och så är det ganska trevligt att avverka större flagor istället för fint damm när man avverkar bottenfärg i anslutning till hemmiljö.

Säkringen kommer aldrig gå av den anledningen, den finns där för att skydda mot kortslutning och liknande. Regulatorn kommer se till att du aldrig får mer än 10A från panelerna men blir varm vid ev överskott. Då stryper den laddningen för att skydda sig själv vid behov, och lever antagligen inte lika länge om den ofta ligger i toppen av sin tänkta arbetstemperatur. Så länge ingångsspänningen är inom specifikation är det bara att prova. Men upplever du en kombination av att du inte får så bra laddning som du tänkt dig och att enheten blir väldigt varm så kanske det kan vara värt att byta upp sig. Eller sörja för bra ventilation runt den nuvarande enheten. Modellerna som heter 75 är ju mer eller mindre flushmonterade så bara en sådan sak som att sätta distanser under skruvarna så att luft kan smita förbi bakstycket kan säkert hjälpa en del. En av de största skillnaderna när man går upp till en 100-modell är ju att de får en rejäl kylfläns med spalter för luftflöde på baksidan.

Se över slangarna också, som det ser ut på andra bilden får det inte se ut under vattenlinjen. På bild 9555 borde slangen också varit utbytt sedan länge. Byt den till ny kryssarmerad slang, tryck ned den ordentligt till botten på slanganslutningen (värm slangen med hårtork eller i en termos varmvatten om det behövs) och säkra med dubbla klämmor.

Ofta är kranarnas rörliga delar tillverkade av mindre korrosionshärdiga material än kroppen på ventilerna så det väsentliga är hur de känns att manövrera. Börjar de krasa och gå trögt brukar jag byta dem. Det brukar ske långt innan kroppen/höljet uppvisar någon nämnvärd korrosion. Första bilden visar en slang i ordning. Kryssarmerad slang vill du ha under vattenlinjen, med dubbla motriktade slangklämmor av syrafast kvalitet (brukar heta A4). På andra bilden hade jag bytt slangen till kryssarmerad, sett till att den bottnar ordentligt på slangnippeln och monterat två motriktade slangklämmor.

Gå för all del ett varv och knacka på däcket, det är ett bra komplement till fuktmätningen för du kommer inte att missa eventuella rejält blöta och/eller delaminerade partier om du går lugnt och systematiskt fram. Jag tog en liten video när jag tittade till mina båtar igår där jag visar vad du söker. Frisk balsa till vänster, dålig balsa till höger. Notera hur tonläget i knallen blir lägre över den dåliga balsan. Och studsen i verktyget blir en annan så man går lite på känsla också. Det är inga större mängder våld som behövs. Använder du en kulhammare (finns för 79kr på Biltema) så kan du knacka på halkskyddet utan att skada det. Här har för övrigt varit blött i >25 år enligt gamla besiktningsprotokoll i pärmen som kom med båten men ändå är det fortfarande så här tvära kast mellan bra och dålig balsa. Så känn inte att skarpa avgränsningar skulle vara något argument för att det inte kan vara blött. IMG_0839.mov

Det är jättesvårt att torka ut ev blöt balsa via några små borrhål, kontaktytan mellan balsa och varm luft är för liten och det torkar bara precis vid hålet. Genom laminatet har du inte mycket till fukttransport. Det räcker inte heller med värme, man behöver komplettera med en bra luftavfuktare för att inte luftfuktigheten ska stiga i utrymmet man värmer och bromsa in upptorkningen.