McLasse

Hur har det gått med elektrisk matlagning i sommar @Zwen? Är du nöjd med resultatet och kör på eller har du funderat på några förändringar?

En smidig väg att gå och kan vara minst lika skoj (skoj är viktigt i sammanhanget). 😀 Jag har grunnat på det också men kommit fram till att jag vill ha en ansluten pekskärm som sitter på en fast plats. Dock utesluter inte det ett webbgränssnitt då styrning på distans är en del i det hela. Förvisso. Python har jag ingen egentlig erfarenhet av och kan inte uttala mig om men för det jag tänker mig är c++ ok. Dessutom är det ett fantastiskt språk som jag trivs bra med och, som sagt, kulhetsfaktorn är viktig. För mig är det här ett låååångsamt projekt som tillåts och kommer ta tid. Vi får se om det tar bättre fart till vintern när båtfixet inte konkurrerar.

Jag har börjat fila så smått på ett litet, utbyggbart, system. Till att börja med testar jag att få ihop något med Raspberry pi och modbus rtu. Det är nästan inte ens på gång men en paj 4, en USB till rs485 adapter, några reläkort och en tempsensor är införskaffade. Till att börja med vill jag kunna tända och släcka div elprylar "från skärmen". Mycket grundläggande men, som sagt, en början så får det byggas vidare efter det. Tanken från början var att det skulle vara en "snål" applikation som skulle köras på en Raspberry pi zero med tanke på att de är oerhört strömsnåla. Den tanken har jag gett upp nu. Det är mycket roligare att inte snåla. Nåväl, efter en del läsning kom jag fram till följande: * Databas - SQLite (hänger kvar från pi zero tanken men är inga större problem att byta om det skulle behövas) * GUI - wxWidgets * Utvecklingsmiljö VS Code och c++. Eftersom Linux är en, näst intill, helt ny värld för mig har det verkligen inte bara varit att "köra på". Visserligen har jag använt Unix att utveckla på men måloperativet var ett helt annat. Dessutom var det i runda slängar 1000 år sedan. Med tanke på det kan mina val ovan med DB, gui osv vara käpprätt åt pipsvängen. Det har inte hänt speciellt mycket i det här "projektet". Ett enkelt gui och några basklasser (blev badkläder i rättstavningen) är gjorda. Men det här är ett tidsfördriv och ett långtidsprojekt. Det är inte ens säkert att det blir något heller. Vi får se. Än så länge har jag inte ens testat på pajen utan håller bara till i en dator med Debian. NMEA hatten som kom upp i din sökningslänk ser mycket intressant ut. Det öppnar ännu mer möjligheter. Nåväl, om inte annat, är det kul att greja lite. Bra initiativ! Det här skulle kunna bli en intressant tråd.

...och i omvänd ordning när man vill göra regulatorn strömlös. En regulator är en batteriladdare. Finns inget batteri inkopplat vet den inte vad som händer och hur den skall bete sig. Som jag förstått när jag läst om det, om victronregulatorer, fluktuerar spänningen ganska mycket utan ett batteri inkopplat. Tydligen kan man även få kraftig överspänning. Har man förbrukare inkopplade mellan regulatorn och brytaren kan de ta skada. Men varför skall man ha det? Jag har inte förstått att regulatorn tar skada, den får bara fnatt. Första gången man startar en regulator skall den starta på spänning från batteriet för att den skall kunna ställa in sig med rätt systemspänning. Missar man det får man ställa in regulatorn manuellt. I alla fall har mina regulatorer jag haft/har funkat på det viset.

Solpaneler-Regulator Jag har en tvåpolig dvärgbrytare mellan solpanelerna och regulatorn. Min sitter strax innan regulatorn. Här hade jag satt minst 16A vid 210W solceller. Den dvärgbrytaren kommer enbart att ha en, manuellt, brytande funktion. Jag köpte 32A tvåpoliga brytare för det ändamålet eftersom de, av någon anledning, var sjukt mycket billigare än 16A-varianten. Regulator-Batterier Jag har en enpolig dvärgbrytare mellan regulator och batterierna. Den sitter strax efter regulatorn. Här hade jag satt 16A eftersom jag tycker 10A egentligen är för lite med tanke på vad dina solceller gemensamt kan leverera. Kabeln mellan regulatorn och batterierna är även avsäkrad med en för kabeln lämplig säkring. Den säkringen sitter i den änden av kabeln som är nära batterierna. Dvärgbrytare löser på ström. Spänningen är, i vår båtvärld, egentligen ointressant. Viktigt är att man tittar på dokumentationen för den valda dvärgbrytaren så man håller sig inom de angivna gränserna. Eftersom likström är svårare att bryta än växelström har jag tittat på att de är specade för likström och de gränser som är satta där. Alla är inte specade för likström eller så har jag inte tittat ordentligt. Nej, med min begränsade kunskap, spelar det ingen roll. En lämplig kontakt på ett lättåtkomligt ställe är att föredra så det blir smidigt att koppla in/ur solcellspanelen. En lämplig kontakt i mitt tycke är en som klarar miljön den sitter i, strömmen och att man inte kan förväxla plus och minus när man vill koppla in den portabla panelen. Jag inser när jag läser igenom det jag skrivit att jag får det att låta som att jag är en riktig fena på det här. Så är inte fallet utan jag är en glad amatör som läst och fått hjälp, framförallt av mycket kunnigt folk på det här forumet. Det jag skrivit är så som jag tolkat, förstått och dragit slutsatser av det jag läst. Det är intresserant med kunskap. Ju mer man lär sig desto mer inser man hur lite man kan. 😁

Japp! 6A säkringarna vid solcellerna har du ingen egentlig nytta av eftersom kortslutningsströmmen och strömmen vid belastning på solcellerna ligger för nära varandra. Om du vill kunna se vad de olika panelerna levererar enskilt kan det vara intressant att kunna bryta bort enskilda paneler. Å andra sidan kan man täcka över en panel och få samma effekt. Eftersom du parallellkopplar panelerna har du av samma anledning heller ingen nytta av 10A säkringen innan regulatorn. I stället för 10A säkringen har jag en tvåpolig dvärgbrytare för att kunna bryta matningen från solcellerna. Tillsammans med en säkring på utgången efter regulatorn kan jag då göra regulatorn strömlös. Eftersom jag har fler laddningskällor kopplade parallellt på en gemensam, lite grövre, kabel till batteriet har jag valt att göra så. Det underlättar vid felsökning samt att jag kan stänga av de regulatorer som inte behövs vid underhållsbehandling vintertid. Den lite grövre kabeln som går till batterierna är givetvis avsäkrad nära batterierna. Jag använder de här schottkydioderna.

Jag har alltid stäv uppåt. När jag skall zooma och det är vågigt använder jag zoom-knapparna i stället för att "fingerzooma". Det funkar bättre tycker jag. Om jag råkar vrida kortet vrider det tillbaka automatiskt efter några sekunder. Jag har android men det borde vara lika även på i-enheter, kan man tycka.

Med tanke på min osedvanligt ordbajsande intetsägande beskrivning av hur buntbanden sattes är det nog snarare jag som är trög. Bild kommer! Behöver bara förära båten med ett besök. Jag har stora förhoppningar att det kan bli "om söndag". Fast förhoppningar har grusats förr...

Längdmarkeringar på ankarkättingen När man svajankrar underlättar det mycket att veta hur mycket ankarkätting man lagt ut. Saknar man kättingräknare får man lösa det på det gamla "traditionella" sättet - markering av något slag direkt på kättingen. I år testade jag att använda buntband som längdmarkeringar på ankarkättingen. Detta efter att jag läst att det använts av andra med framgång. Jag var lite fundersam om buntbanden verkligen skulle hålla och inte skarvas sönder och lossna. Men som det ser ut nu är det en billig och enkel lösning som verkar hålla. Jag köpte de här oranga buntbanden 150 mm x 3,6 mm på amazon.se. Varför jag köpte 1000 stycken kan man fundera över men det kändes bra just då. Nu har jag buntband av den här dimensionen och "diskreta" färg resten av livet. Att märka upp kättingen går lättast att göra när båten ligger på land. Jag drog ut hela kättingen och lade den i bukter om 5 m. Var 5:e meter satte jag en markering med eltejp. När kättingen spelades in stannade jag vid varje eltejpsmarkering och satte på buntband. Ett buntband på varje fem meters markering och varje tio meters markering med det antal buntband som motsvarar tiotalen. Jag inser att det kanske är lättare att förstå vad jag menar så här: 5 m ett buntband 10 m ett buntband 15 m ett buntband 20 m två buntband 25 m ett buntband 30 m tre buntband 35 m ett buntband 40 m fyra buntband osv Dessutom sattes tre buntband när ankaret var strax under vattenytan. Då vet man att ankaret snart är uppe. Man kan låta det hänga där en stund, strax under ytan, och sköljas rent när man tuffar ut ur viken. Då är ankaret rent när man så småningom tar upp det. Buntbanden sattes ett per länk och i övre delen av länken (utsidan) när kättingen låg i kättinghjulet på ankarspelet. Ändarna på buntbanden lämnas oklippta och sticker ut tvärs kättinghjulet. På så sätt går alla delar av buntbanden fria från kättinghjulet och passerar ankarspelet utan att skavas sönder. Eftersom ändarna är oklippta syns markeringarna väl och det är ingen risk att man skär sig på vassa avklippta buntband.

Då är du på gång nu. Fantastiskt roligt! Lycka till!

Nu har jag aldrig använt stöttor utan bara vaggor och vagnar. Men jag hade nog satsat på högre stöttor. Typ att 1,75 m är någonstans på mitten av det justerbara (om det finns givetvis).

Tänk på att överdelen stagar skrovet. Risken finns (någorlunda troligt) att skrovet blir ganska sladdrigt (så att säga). Fast det har du ju redan koll på. Vad är det som håller ihop över och underdel i dag? Min tanke är att det är listen som tätar och en ny list kanske är vägen att gå.

Jag tycker det ser knepigt ut. I min värld vore det bättre att plasta fast ett rör som slangen träs igenom. Fast jag är ingen "motorbåtare" och det finns säkert en vedertagen riktig lösning på det hela.

Trots att jag spankulerat i Sveafallen många gånger glömmer jag att Vänern inte alltid varit en sjö. 🤔 Här har jag levt hela mitt liv i tron att vi bara har en riktig tröskelfjord i Sverige. Det är trevligt när man har fel åt "fel håll" så att säga. Att det finns fler än man faktiskt trott sig veta. 😀

Nästa gång ni är ute kan ni testa tre enkla saker. Det finns mycket man kan greja med seglen (trimma) men man skall börja nånstans: 1. Spänn fallet till förseglet lite hårdare. 2. Det är svårt att se ordentligt men jag tycker det ser ut som att skotpunkten till förseglet sitter ganska långt fram. Prova att flytta bak den lite (blocket på skenan på däck). En bra utgångspunkt är att tänka att skotets förlängning skall träffa framkanten på förseglet något under mitten. 3. Det finns en ögla på storseglet framme vid masten ca 20 cm ovanför bommen. Fäst ett rep på ena sidan vid bomfästet/masten. Trä repet genom öglan. Spänn repet neråt så ni sträcker upp (egentligen ner) framkanten på storseglet. Gör fast repet. Repet skall inte dra öglan bakåt utan rakt ner eller något framåt. Det ni gör med det här är att ni spänner upp Cunningham och det flyttar fram buken i storseglet närmare där den hör hemma. På så vis kan ett trött storsegel kännas något mindre trött.

Jag trodde att en fjord var en havsvik. Men jag tror så mycket... 😀

Så sant. Sveriges enda riktiga tröskelfjord är Gullmarsfjorden. Men särskilt branta sidor har den ju inte. I alla fall inte ovan vattnet. Då kanske det, internationellt rent "geografiskt" inte är en fjord utan en vanlig simpel havsvik. Med tanke på Ulångerfjorden i texten ovan kanske vår stolthet Gullmarsfjorden i en förvirrad framtid kommer att heta Gullmarsfjordsviken... Fast rent geologiskt är ändå Gullmarsfjorden en riktig fjord, tack och lov, då det är sidorna under vattnet det gäller. Där är det brant och riktigt djupt. För övrigt, bitvis, ett av världens bästa dykställen. Senast vi var ute med båten gick vi inåt en bit i Gullmarn och hittade ett ställe med "svajankringsbart djup". Eftersom det blåste en del lade ut tre gånger djupet plus tio meter. Dryga 60 m kätting blev det.

Om jag inte minns fel har battery brain en ganska låg spänningsnivå för frånslag, under 12V.

Nej.

Jag har en Victron smart battery protect som jag köpte på Amazon.se. Jag har 65A-varianten men det finns modeller som klarar högre strömmar om det behovet finns. Att den heter "smart" innebär bla att den går att konfigurera precis som man vill själv med en smarttelefon via bluetooth. Det kan vid en första anblick tyckas vara en löjlig nördfunktion men det är faktiskt väldigt praktiskt. Bla kan man ställa in spänningsnivåerna precis som man själv vill. De här värdena går att påverka via appen Victron connect:

Det ser lite ut som att hålet finns där av en anledning. Jag antar att det är dubbelskrov (eller vad det nu heter på motorbåtska). Kan det finnas där för att kunna länsa utrymmet hålet leder till? Om det är så kan det vara idé att sätta en genomföring med avtagbart lock av något slag så funktionen finns kvar om den skulle behövas. Används utrymmet under sitsen som ett förvaringsutrymme? I så fall kan det vara bra med något som är lite oömt. Kanske en däcksgenomföring för vatten/diesel/waste? Man kan kapa den om den är för lång och sedan kleta fast den med något lämpligt gojs (jag gillar Tec7).

Nu är det säkert bara en schematisk bild men ett litet påpekande i fall att... Säkringen på kabeln mellan batteri och solregulator skall sitta nära batteriet.

Sven Yrvind (Lundin) har skrivit några böcker. Värd att nämna är "Med Bris mot Kap Horn". 1972 påbörjade Shane Acton sin seglats jorden runt i sin 18 fot långa plywoodbåt Shrimpy. Den fantastiska resan finns lika fantastiskt beskrivet i boken "Shrimpy".

Nej, tyvärr inte. Har för mig att jag betalade 200:- i frakt för ett batteri. Levererades till dörren.

Om du inte har någon starthjälp utan tänkt köpa en kan det vara en idé att köpa ett startbatteri och startkablar i stället. Det kanske finns någonstans du kan stuva undan ett reservbatteri (säsongen ut) så du kan starta motorn om strömmen skulle sina i de andra batterierna. Jag köpte ett Exide 70 Ah AGM från Tyskland för att ha som ankarspelsbatteri men det hamnade som startbatteri tills vidare. Det finns även 60 Ah.