Jump to content
Tuesday 21 May 2024

speljakt

Medlemmar
  • Content Count

    608
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    2

Everything posted by speljakt

  1. Bilden är något suddig. Är det två sexkantiga nylon/delrin-muttrar där den främre skruvas in i den aktre? I så fall tror jag att det sitter en talgfläta längst in mellan dem. Den behöver bytas med jämna mellanrum. Resterna av den gamla kan vara svåra att få ut, använd t ex en kraftig ståltråd med en krok i ändan. Om du vill byta ut tätningen till något annat: Kolla stävrörets ytterdiameter resp. axelns diameter. Relationen mellan dem kan begränsa urvalet.
  2. Inte svar på frågorna, men när du ändå ska göra nytt: 1. Överväg att låta generatorn ladda förbrukarbanken i första hand och startbatteriet via reläet. Fördel: Lägre strömmar genom relät, mindre spänningsfall. 2. Överväg en koppling (nödbrytare) som gör att du enkelt kan starta motorn från förbrukarbanken om startbatteriet skulle bli urladdat.
  3. I min installation har jag satt en kran i slangen till däckstömningen – nära tanken – för att undvika att tankinnehållet ska bli stående i slangen. Jag tänker både på risken för lukt och risken för att proppar bildas av de tyngre fraktionerna. Jag hade en sån kran - från en frifallstömning på en tidigare båt. Glömde att tömma tanken på hösten. När jag kom på att tanken var full efter sjösättningen gick kranen inte att öppna pga att de tyngre fraktionerna - den rena skiten - spärrade effektivt, så att det inte gick att rubba kranen. Jag tror att din konstruktion är kontraproduktiv. Kan skapa just det problemet som du avser att undvika. en ev ansamling av fekalier i slangen suger sugtömningen lätt ur. Jag är så lat, så jag tillämpar gärna KISS. Dvs - krångla inte till livet mer än nödvändigt. Jag har en kran. Den sitter på bordgenomföringen för nödtömningen. Fungerar alldeles utmärkt. Tömmingsystem.jpg Var och en gör som han eller hon finner bäst. Framtiden ger förhoppningsvis svaret på vad som fungerar och inte... I min installation (tank under vattenlinjen) har jag satt kulventiler i slangarna både mot däckstömningen och mot diafragmapumpen/bordgenomföringen. Utan den senare finns det risk att tankinnehållet tränger in i diafragmapumpen och blir stående där, speciellt vid krängning (tänk: backventiler). Stor risk för luktproblem, enligt mig, eftersom gummit i pumpen troligen är mindre diffusionstätt än slangen. Förstår inte riktigt din invändning om att tankinnehållet skulle kunna förhindra en kulventil från att öppnas. Dessutom: Någonstans måste det ju sitta en ventil. Hade inte samma sak kunna hända vid ventilen vid bordgenomföringen? Kanske har missförstått hur ditt system såg ut...
  4. I min installation har jag satt en kran i slangen till däckstömningen – nära tanken – för att undvika att tankinnehållet ska bli stående i slangen. Jag tänker både på risken för lukt och risken för att proppar bildas av de tyngre fraktionerna.
  5. Jag har haft TMC-pumpar i över 30 år. Hävarmen är av metall. Två saker har inträffat som lett till utbyte: 1) Man slarvar med att få ut tillräckligt mycket vatten ur pumpen vid uppläggningen, vattnet fryser, plasten spricker och på våren läcker den. 2) Gummipedalen slits ut alt. torkar och spricker, i mitt fall efter ca 20 år. Jag tycker kvaliteten är helt OK.
  6. Att avstå från separat startbatteri och i stället använda underspänningsskydd är en lösning som jag tror är väldigt ovanlig. Har ingen uppfattning om för- och nackdelar. Du kommer nog att upptäcka, om du inte redan gjort det, att det finns många bestämda uppfattningar om vilket som är det bästa sättet att organisera 12V-systemet ombord. Viktigast, tror jag, är att man själv begriper den egna båtens system, dess eventuella svagheter etc.
  7. Walker släplogg http://boatbits.blogspot.se/2011/03/trailing-logs-and-niche-markets.html
  8. Även om du skulle ansluta batteriminus till båtjorden/kopparplåten (vet inte om detta är en bra idé) så har jag lite svårt att se hur det skulle kunna uppstå obalansspänning mot landströmsjordledningen. Denna slutar ju vid anslutningsblecket och är inte i kontakt med någonting ombord, så länge båten ligger i sjön. Det är i alla fall så jag har förstått Sterkys m fl förslag. Att ha en brytare mellan batteriminus och motorn är väl tänkbart, men att köra motorn utan att den är tillslagen låter komplicerat, om det ens är möjligt. Det kräver i vart fall en isolerad generator med separat minusledning och speciella givare för oljetryck, temp m m som inte bygger på minusanslutning via motorgodset. Dyrt! Det är inte svårt att ladda två batteribankar effektivt från generatorn. Att använda den enbart till startbatteriet låter i mina öron som slöseri med en bra strömkälla. Solpanelen behöver bara anslutas till förbrukningsbanken, via regulator. Regulatorer stör inte varandra.
  9. Det är ganska mycket i din fråga och i dina skisser som jag inte riktigt förstår, men här är några spridda kommentarer: ISO-standarden för landström: Syftet med att ansluta landströmmens jordledare till batteriminus är väl, som jag förstått det, att skapa en alternativ väg till jord (omgivande vatten) om jordledaren på bryggan inte skulle fungera. Förutsättningen är att batteriminus (via motor, axel, propeller) har kontakt med vattnet, annars är det nog poänglöst att koppla samman landjord med batteriminus. Många med en enklare landströmsinstallation struntar i detta och lever med risken. Men följer man ISO-standarden uppkommer å andra sidan risken för obalansspänning mellan landjord och vatten, korrosion m m. Sterkys m fl lösning innebär att man helt avstår från att använda landströmmens jord och i stället förlitar sig på (en känsligare) jordfelsbrytare samt ett eget båtjordningssystem via kopparplåt. Jag gissar att ganska få båtägare tillämpar detta, förslaget är ju rätt så nytt. Men efterspom du verkar vara inne på ett sådant system, så har jag svårt att förstå den senare delen av din fråga kring risken för obalansspänningar, "1 1/2-poligt" system etc. Skissen över 12-voltssystemet: Det är svårt att se hur laddning via generatorn går till. Nödkopplingsbrytaren parallellkopplar de båda batteribankerna. Det är nog bättre att sätta den så att startbatteriet kopplas bort helt. Tänk också på säkringens storlek. Enligt skissen måste den dimensioneras efter startströmmen (vid nödstart). Nyttan blir begränsad vid normal användning.
  10. En gissning, men D+ är ofta det mindre av två flatstift som sitter bredvid varandra. Så jag skulle tro att den röda kabeln går till D+. (Den bruna är troligen en alternativ B+-terminal).
  11. Vacuumventilen är till för att förhindra hävertverkan på kylvattnets intagssida och bara där. Det avgörande är vattenlinjen i förhållande till den punkt där kylvattenledningen ansluter på avgaskröken. Det är klokt att räkna med en säkerhetsmarginal för att slippa montera ventilen. Det finns dessutom en risk för vattenfyllning av motorn bakifrån, via avgasslang och utlopp. Därav svanhals och uppsamlare/ljuddämpare/vattenlås. Men detta har ingenting med hävertverkan att göra och följaktligen gör en vacuumventil ingen nytta där..
  12. Om ditt relä är av den typ som Skyllermark säljer (Bosch), så innebär det att det är annorlunda är de reläer du möjligen haft i tidigare båtar. Bosch-relät är alltså inte spänningsstyrt, d v s det drar respektive släpper inte vid några fördefinierade spänningsnivåer. I stället drar det när det över huvud taget finns spänning mellan plus och minus i styrströmskretsen (de två mindre terminalerna på relät). När spänningen försvinner släpper relät. Koppla det därför enligt Skyllermarks instruktioner, D+ på generatorn, så kommer det säkert att fungera som avsett. Återigen, förutsatt att vi talar om Skyllermarks Bosch-relä, så drar det så fort det finns något som påminner om 12 V i styrströmskretsen. Att Skyllermark i sin instruktion anger att STYRSTRÖMMEN alternativt kan anslutas vid tändningsnyckeln är sannolikt för att det kan vara mer praktiskt i vissa fall, enklare kabeldragning etc.
  13. För undvikande av missförstånd: Skyllermark/Bosch-relät är inte spänningsstyrt. Kommentaren är därmed mindre relevant (för TS, alltså).
  14. Fina bilder! Men Mont Saint Michel i Frankrike är det inte, utan Saint Michaels mount i Cornwall.
  15. speljakt

    Ankarlina

    Förutsätter att frågan gäller häckankare vid förtöjning mot land. Jag har i över 25 år använt en flätad 18 mm polyesterlina schacklad direkt till ankaret. Slitaget på linan närmast ankaret är knappt märkbart. En bit kätting (eller blyad lina) kan möjligen hjälpa vissa ankartyper att få fäste snabbare. När ankaret väl satt sig tror jag inte att några meter kätting påverkar hållförmågan nämnvärt. Bättre att lägga vikten i ankaret (och få större yta). Vid svajankring tror jag att kätting närmast ankaret fyller en funktion.
  16. Motorbytet gick fint. De aktre motorkonsollerna fick specialtillverkas på grund av utrymmesbrist, men så var det även på originalmotorn. Jiggen fick därför utformas för att representera själva motorblocket i den delen, så att de nya konsollerna, inklusive motortassar, kunde bultas fast i den. På det viset finner man läget för den nya motorbädden. Nedvinklat backslag har jag ingen erfarenhet av, det förefaller komplicera det hela. Fördelen med rakt backslag är ju att förhållandet mellan axellinje och motorbädd är konstant, oavsett var motorn placeras i längsled. Tips: Utgå inte ifrån att stävröret nödvändigtvis är helt i linje med båtens långskeppslinje. Så var det inte i min båt.
  17. Jag byggde en jigg av plywood när jag bytte motor. Inte svårt om man bara har en måttsatt motorritning. Det är egentligen mest förhållandet mellan hålen i motorkonsollerna och axelcentrum som har betydelse. Ett 25mm alurör fick representera axellinjen. Den måste förstrås fixeras i framkant på något sätt. Passa gärna på och byt cutlesslager om inte det är gjort.
  18. speljakt

    Relä

    På ett växlande relä är 87a den terminal som leder ström när relät inte är draget/aktiverat. 87 är terminalen som leder när relät är aktiverat. Sifferkoderna tror jag ursprungligen kommer från Bosch, men används allmänt. Ovanstående är som jag har uppfattat det hela, avvakta gärna bekräftelse från någon mer insatt.
  19. Exempelvis däcksbeslag från Pfeiffer (saknas i alla fall i de butiker jag har i närheten). http://www.pfeiffer-marine.de/
  20. Jag har dålig koll på prisskillnaden generellt. Har främst köpt saker som är svåra att hitta i svenska tillbehörsbutiker.
  21. Jag har handlat hos AWN i Berlin, finns även i Hamburg och Kiel m fl städer, samt som nätbutik, awn.de. Har även handlat från segelladen.de, som bara finns på nätet. Problemfritt i båda fallen.
  22. Jag har R&D-kopplingen, medföljde nya motorn för sju år sedan. Den ersätter definitivt inte uppriktning, men ger kanske något större toleranser. Och kanske lite mindre vibrationer. Jag tror att centaflex (och aquadrive?) är en helt annan typ av produkt.
  23. Jag har svårt att se poängen med polplinten, gå direkt från generatorn till starmotorns pluspol. Det bör räcka med 35 mm kabel, enda syftet med grov kabel här är ju att hålla nere spänningsfallet. Även den minusplint som förekommer på Skyllermarks scheman förefaller onödig, tycker jag. Men det är en god idé att dra en separat minuskaberl från generatorminus (eller hölje) till den punkt på motorblocket där batteriminus är anslutet. Den som verkligen är angelägen om att hålla spänningsfallet nere i laddningskretsen väljer väl för övrigt att gå direkt från generatorn till förbrukningsbatteriets pluspol (via en säkring). Startbatteriet ansluts då via relät. På så sätt slipper man så höga laddströmmar via det sistnämnda.
  24. Jag kan inte minnas att jag hört talas om balsa som distansmaterial på Vindöbåtar. Själv har jag bytt teakdäck på en Vindö 32 byggd 1980. På den utgjordes distansmaterialet till största delen av någon sorts vinylcellsmaterial, i för och akter fanns ett bärigare distansmaterial, kanske Airex. Inget av detta ruttnar, däremot suger åtminstone vinylcellsmaterialet upp vatten i viss mån, även om det ska bestå av slutna celler. Enligt min erfarenhet leder inte detta automatiskt till frostsprängning eller delaminering, åtminstone inte i första taget. Teakäcken på Vindöbåtarna lades direkt på plastdäcket, med bara några enstaka silikonsträngar som bedding. Ingen bra konstruktion, självklart tränger det ned vatten genom alla skruvhål. Skadan som uppstår av detta varierar mellan olika skruvhål. Vissa hål har hamnat i en ruta av distansmaterial, då begränsas det vattenskadade området till några få kvadratcentimeter. Vissa hål har hamnat i skarven mellan distansrutorna, då kan vattnet spridas längre. Störst sannolikhet för att hitta vatten finns därför mot relingslisten, provborr ning underifrån sker lämligast där. Delaminering av sandwichdäcket märks tydligt, enligt min erfarenhet, i form av ökad svikt. Detta även med teakribborna på plats, om det delaminerade området är någorlunda stort. Att torka ut fukt/vatten ur ett sandwichdäck med vinycell som distansmaterial tror jag är mycket svårt om man inte skär bort det övre GRP-skiktet på de ställen där vattnet finns. Och gör man det kan man lika gärna byta ut distansmaterialet, vilket är vad jag själv gjorde. Å andra sidan tror jag att man kan leva med en del fukt i däcket utan att något allvarligt händer. Men om det är balsa i däcket kommer no0g saken i ett annat läge. Vad som gäller i ditt fall är enkelt att undersöka, genom att borra provhål underifrån på lämpligt ställe. Lycka till!
  25. Din Nanni-motor är väl rimligtvis sötvattenkyld? Vattnet som cirkulerar i motorn är ett slutet system, vätskan består lämpligen av en 50/50-blandning glykol/vatten, sommar som vinter. Förnya denna vätska vartannat eller vart tredje år, kolla nivån emellanåt och fyll på vid behov. Sjövattenkretsen är det enda du behöver bekymra dig om i samband med motorkonservering inför vintern. Volymen i detta system är väldigt liten och sträcker sig från impellerpumpen via värmeväxlaren och eventuell vacuumventil till ljuddämpare och avgasslang. Förutsatt att ljuddämparen tål att kvarstående vatten fryser (typ Pentas gummitub) så räcker det säkert med ett par liter 50/50 blandning för att ge frostskydd åt de vitala delarna. De spelar ingen roll om motorn är varm eller kall när du kör i blandningen, termostaten sitter i sötvattenskretsen. Värmeväxlaren kan behöva plockas isär för rengöring med några års mellanrum.
×
×
  • Create New...