Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

speljakt

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    608
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    2

Allt postat av speljakt

  1. Ja. Men även ett stängt kylvattenintag (se post 17).
  2. Jag förstår inte hur sjövattnet kunde ta sig in i cylindrarna!!om inget har rostat sönder dvs. Sjövattnet skall ju bara kyla i en slinga runt motorn och pga en öppen kran så skall inget kunna komma in i cylindrarna!eller missuppfattar jag det hela tro? Scenariot: Kylvattenanslutningen på avgaskröken ligger under vattenytan. Här uppstår en hävert som först fyller ljuddämpare och avgassystem. När vattennivån når avgaskrökens tröskel rinner vattnet bakvägen in i motorn och når cylindern via en ventil som inte sluter tätt. Ungefär så.
  3. Vattnet lär knappast stiga av sig själv i slangen och för att det ska bli en hävert effekt krävs att utloppet på slangen är lägre än inloppet och de flesta båtar har väl insuget i botten. Nej, det är när slangutloppet ligger lägre än VATTENYTAN som hävert kan uppstå. Därmed inte sagt att en sådan hävert lätt uppstår spontant i en inombordsmotor.
  4. Tja, är det givet att häverten rinner fort? Vattnet ska trots allt ta sig förbi impellern och fylla avgassystemet innan det eventuellt kan rinna ner i motorn och orsaka skada. Jag ser det mer som ett långsamt droppande (men jag vet inte säkert om det är så som riskscenariot ser ut). Själv litar jag på min hävertbrytare. Jag stänger kylvattenkrannen när jag lämnar båten för att minimera diverse risker och för att det bara tar fem sekunder att göra.
  5. Ett skäl att stänga kranen är väl risken för hävertverkan och vattenfylld motor, om avgaskröken ligger under vattenlinjen? Då ska det visserligen finnas en vakuumventil i kylvattenledningen som förhindrar att detta händer, men sådana kan ju fallera (saltkristaller m m). Själv stänger jag alla genomföringar under vattenlinjen om båten lämnas utan tillsyn mer än några timmar (bortsett från sittbrunnens självlänsar). En enda gång har jag startat motorn med stängd kran. Då gick temperaturlarmet på avgaskröken igång efter mindre än en minut. Ingen skada på impellern.
  6. Och lär knappast heller dyka upp på marknaden... Är själv i precis samma situation, ingen plotter, ingen platta, bara papper (plus ett par enkla GPS:er för överhavssegling). Jag tror det är gör-det-själv som gäller för papperssjökortanvändare: Kraftiga plastfickor finns att köpa, någon slags rygg behövs för att ge stadga åt "paketet". Mina gamla plastlister hade börjat spricka och flisa sig, i våras ersatte jag dem med en bit av en plastlatta. Bokpärmsskruvar och mutterhylsor i mässing finns numera i Hornbachs plocksortiment, för den som har en sådan bygghandel i närheten.
  7. Även om det "känns" bättre att koppla generatorn till startbatteriet så innebär den lösningen vid normal drift att det går högre strömmar genom reläet jämfört med det omvända alternativet. Jag känner inte närmare till Biltemas relä, men vilket fel uppstår om man kopplar generator och förbrukningsbatteri till samma pol?
  8. Jag skulle ansluta B+ till förbrukningsbatteriet och låta startbatteriet ladda via relät. Åtminstone om båten är lättstartad. Om det är ett vanligt, enkelt skiljerelä: Bäst att ta styrspänning från D+ på generatorn. Då sluter relät så fort generatorn börjar ge ström = båda batterierna laddas parallellt. Är det ett spänningsstyrt relä (VSR) kan det gå en kort stund innan startbatteriet kopplas in. (Med 70 A och endast ett förbrukningsbatteri sannolikt bara sekunder).
  9. Det går utmärkt att använda 1 1/4 tums rördelar till toautlopp, enligt min uppfattning. Styrande är ju slangdimensionen, innerdiameter 38mm. Detta innebär att slangnippelns innerdiameter hamnar någonstans kring 31-32mm (gäller även själva toalettens slangstos). Det som är tillräckligt finfördelat för att kunna passera ut ur toaletten kan rimligen också passera resten av systemet. Därmed inte sagt att det skulle vara fel att använda 1 1/2 tums rördelar.
  10. Vetus tillverkar en sådan T-koppling, på den är luftningsslangen ø 8mm.
  11. Som tidigare påpekats så löper fallen i det stora hålrummet, inte i några rännor.
  12. Jag byggde en kompletteringspanel eftersom den ordinarie med tiden blev full. Beställde en svart aluminiumplatta hos en skyltfirma i önskat format och med hål av rätt dimension borrade på rätt ställe. Struntade i att beställa gravering (det blev rätt dyrt ändå). Delar köpte jag hos Elfa.
  13. Tveksamma råd, enligt min uppfattning. Vad förhindrar tankinnehållet från att rinna ut via toaletten? Backventilen i toapumpen? Inte att lita på... Jag tycker alla fyra föreslagna ventilerna fyller sin funktion. Min egen installation ser annorlunda ut i och med att tanken ligger under VL och töms via handpump till sjön. Men jag har också satt ventiler för att slippa ha skitvatten stående i slangarna i onödan.
  14. Bifogar ett kopplingsschema som passar för Skyllermarksrelä (förenklad version av mitt eget system). Kan kanske vara något att ha som utgångspunkt för vidare funderingar. Motorn här är en 20 hk diesel, du behöver nog en större säkring än 250A.
  15. Med en blocknyckelsats kan du nästan garanterat hitta rätt dimension till olika genomföringar.
  16. Här finns en del tänkvärt att läsa om kombinationen VSR och 0-1-2-båda-brytare: http://forums.sbo.sailboatowners.com/showthread.php?t=137615
  17. Viktigt att någon slags jordning finns, men jag tror du har fel om jordfelsbrytaren. Wikipedia: "En vanlig missuppfattning är att jordfelsbrytare bara fungerar om de sitter i jordade uttag, men de ger ett gott personskydd även i ojordade uttag."
  18. Ja, men SXK rekommenderar att båtjorden dras till en särskild kopparplåt i stället för till motorn: "Fördelen med att använda en omålad kopparplåt som jord i stället för till exempel propeller och så vidare. är att eventuell läckström inne i en 230V vattenvärmare då ger korrosion på kopparplåten i stället för propellern."
  19. Jag TROR att tanken är att det ska finnas en alternativ väg till jord om skyddsjordledaren till land inte fungerar av någon anledning.
  20. Jag håller med om ovanstående, under förutsättning att man vill följa regelverket. Accepterar man att avvika från regelverket så kan man, som flera har påpekat, komma undan "det stora problemet" genom att låta bli att ansluta skyddsjorden till någon jordningspunkt ombord – med vidhängande risker och ansvar. Min poäng var att både trådskaparen (se post #1) och flera andra tycks utgå från att regelverket (ISO 13297) kräver en anslutning mellan skyddsledare och DC minus. Så var det visserligen i en tidigare version, men i den senare version som jag hänvisar till är kravet alltså annorlunda formulerat. Min kommentar utgår med andra ord från din formulering: "Annars är det bara att läsa vad reglerna säger". Jag tycker också att det är en bra utgångspunkt. Därmed inte sagt att jag tolkar ISO:n rätt.
  21. Vad säger då reglerna? Den senaste version av ISO 13297 som jag sett (den är i och för sig från 2012) verkar inte ställa något uttryckligt krav på att skyddsjorden ska anslutas till båtens 12-voltssystem. Däremot finns kravet att skyddsjorden ska anslutas till skrovet (om metall) eller (för icke ledande skrov) till båtens jordningspunkt ("to the main grounding/earthing point of the craft"). Så vitt jag kan se lämnar alltså reglerna en öppning för att hålla 230-volt och 12-volt åtskilda, exempelvis genom att jorda till en metallköl. Men korrosionsrisken kvarstår förstås med en sådan lösning.
  22. Apropå flöjlande propeller: Praktiskt båtägande hade en genomgång i nr 12/2013.
  23. Det kan vara värt att känna till att många prylar som laddas via USB, bl a Apples mobiler och plattor, förutom 5v även kräver lägre "signalspänningar" på de båda datastiften i USB-kontakten. Hur dessa spänningar är konfigurerade talar om för prylen hur mycket ström den ska suga från uttaget. Finns inga spänningar alls på datastiften sker ingen laddning. Jag skulle förhöra mig hos säljaren innan jag beställde ovanstående - kan jag ladda det jag tänkt ladda?
  24. Ja en separat laddare är bättre. Startbatteriet behöver ju oftast inte någon extra laddning. Boschrelät aktiveras av generatorns D+, är alltså bara slutet så länge motorn går och generatorn laddar. Instämmer med föregående om separat laddare.
  25. Ytterligare ett par exempel på "vridbara" paneler som inte kräver en stolpe i aktern. Panelen på luckgaranget är en standard polykristallin i aluram på ca 30 W. Den är monterad i modifierde gångjärn så att den vid behov kan vinklas åt SB eller BB. Tunnfilmspanelen vid vanten är upphissad i en slags galge, som underlättar när man vill rikta den mot solen. Båda varianterna enbart vid stillaliggande, naturligtvis.
×
×
  • Skapa nytt...